"Matvanorna lyfts inte tillräckligt i rapporten"

Vad är din kommentar till ”Folkhälsan i Sverige”?

– Det var egentligen inte så mycket som var nytt i rapporten. Mycket är baserat på data från den nationella folkhälsoenkäten, ”Hälsa på lika villkor”, så det kändes bekant. Men det som förvånar mig är att man inte tydligare lyfter att matvanorna utvecklas åt fel håll. Det är som att de främst vill framhålla det som går åt rätt håll, som tobakskonsumtion, men undanlåter att diskutera allvarliga trender som ökad prevalans av ohälsosamma matvanor och obesitas. Det är en oroväckande utveckling som borde fått mer uppmärksamhet.

– Sett ur ett bredare perspektiv behöver vi skapa förutsättningar på samhällsnivå för att befolkningen i minsta möjliga mån ska etablera ohälsosamma matvanor i första skedet. Det måste till ett paradigmskifte i hela matsystemet och det involverar väldigt många intressenter, inte bara hälso- och sjukvård utan livsmedelsproducenter och andra aktörer i samhället. Och där måste det till politiska beslut för att få till en förändring.

Hur ser ni på dietistens roll framåt i arbetet med att förbättra folkhälsan?

– Dietistens roll är viktig och vi arbetar redan i dag med att hjälpa patienter som har utvecklat förhöjda riskmarkörer och sjukdomar till följd av ohälsosamma matvanor. Att kunna erbjuda stöd till hälsosammare matvanor är avgörande om vi vill förbättra folkhälsan och samtidigt minska hälsoklyftorna.

– I nationella patientenkäten ser vi över tid att fler patienter svarar att vårdpersonalen pratat om matvanor vid vårdbesök. Det är en positiv utveckling. Dietisten spelar en central roll både när det gäller behandling och sekundärprevention av nutritionsbaserad ohälsa. Vår kompetens skulle också kunna tas tillvara ännu mer i det primärpreventiva-arbetet där vi tidigt kan göra skillnad.

Hur tror ni att dietisters roll i det preventiva arbetet kan stärkas?

– För det första måste vi skapa bättre strukturella förutsättningar. Vi ser goda exempel i Skåne där dietister är samtalsledare i riktade hälsosamtal. Det är en primärpreventiv åtgärd som bland annat har dokumenterad effekt på förändringar av matvanor. Men långt ifrån alla regioner har låtit dietister ta den rollen.

– Dietisten kan i framtiden förhoppningsvis också ta del av digitala behandlingsprogram som underlättar stöd till hälsosammare matvanor. Det kan göra behandlingen vid ohälsosamma matvanor mer tillgänglig samtidigt som det är viktigt att den fortsatt är individanpassad. Dietister kan bli ännu mer involverade i insatser för att skapa bättre matmiljöer och i lokala folkhälsoinsatser. Vår kompetens sträcker sig långt utanför patient­rummet.

– Det är också viktigt att komma ihåg att stöd till bättre matvanor inte bara är ett folkhälsoansvar, det är en del av jämlik vård.