Dietisten Elin Palsdottir Stenberg hjälper patienter inom psykiatrin att må bättre – med hjälp av mat. – Det är bevisat att mat och lycka hör ihop. Man kan ibland tro att man är deprimerad fast man egentligen har näringsbrist.

Det brukar sägas att magen är vår andra hjärna. Det vi äter påverkar hur vi mår och det är viktigt att sova, äta och träna för att må bra. 

– Maten gör oss piggare, gladare, vi får bättre energinivåer, sover bättre och sänker risken för depression och tvångstankar. Listan är lång på vad du tjänar på att äta bra, säger Elin Palsdottir Stenberg. 

Elin är en av fem dietister inom Psykiatrin Halland, och den enda inom heldygnsvården. I sitt arbete träffar hon ett brett spektrum av patienter, från människor med psykossjukdomar och missbruk till depressioner och de som har dömts av domstol till psykiatrisk vård i stället för fängelse. 

De patienter som vårdas inom heldygnsvården kan, utöver sina psykiska sjukdomar, lida av olika fysiska besvär som kräver viss kost. Men det som Elin främst jobbar med är fetma och undernäring. 

– Det här är en patientgrupp som är komplex och annorlunda. Under utbildningen pratade vi nästan ingenting om psykiatrin och våra patienter. Vi fick lära oss vad man ska äta, men fick inga redskap för hur man får patienter som inte vill äta att äta, säger Elin.

Att arbetet skulle innebära vissa utmaningar var hon inställd på redan när hon fick jobbet. 

– Jag visste att det skulle vara svårt. Om det är svårt för en vanlig person utan psykiska problem att följa kostråd, hur tror du då det är för en person som lider av psykisk ohälsa? 

Kosten spelar en central roll för vår hälsa. En dålig kost, tillsammans med andra faktorer som stress och brist på motion och sömn, kan bidra till psykisk ohälsa. 

– Men det är viktigt att komma ihåg att även om kosten är en viktig del av vårt välmående är den bara en av flera faktorer som påverkar vår mentala hälsa. Genetik, livserfarenheter och sociala miljöer är också avgörande, säger Elin. 

Hon har ägnat en hel del tid åt utvecklingsarbete. Bland annat har hon varit med och tagit fram en rutin för att upptäcka patienter som lider av undernäring.

– Det handlar om att fånga upp patienten tidigt så hen får rätt behandling i tid för att bromsa viktnedgången. Undernäring räknas som en vårdskada och ger ökad risk för komplikationer, längre vårdtider, sämre svar på övrig medicinsk behandling, ökad risk för återinläggning och negativ påverkan på livskvalitet. 

Dessutom har hon infört ett årshjul på rättspsykiatrin för att sätta ljus på kosten och dess roll för den psykiska hälsan. Varje månad har ett specifikt tema kring mat och utifrån detta anordnas sedan olika aktiviteter. Det finns även en receptbok som regelbundet fylls på. 

– Personalen säger att de pratar mer om mat nu, att det blivit mer relevant med kost, säger Elin. 

En stor del av arbetet handlar just om att sprida hur viktigt det är med kosten och att den kan hjälpa patienten med tillfrisknandet.

– Många här har en diagnos. Maten hjälper dem inte att bli av med den, men kosten gör att det fysiska måendet blir bättre.

Och just att få möjlighet att få se hur patienterna blir bättre är något av det Elin gillar bäst med sitt arbete. 

– Det är helt fantastiskt att se hur bra människor kan bli. Jag tycker verkligen att det är roligt med kontakten och relationerna med patienterna. 

Elin hjälper patienter på psykiatrin

Med en unik och heltäckande dietisttjänst har Lena Axelsson en viktig uppgift hos Tre Stiftelsers äldreboenden. Mat och måltider är viktiga grundpelare och mångfalt prisad mat förhöjer vardagen och livslusten hos hyresgästerna.

Av Sveriges 290 kommuner är det bara cirka 53 som har dietister med inriktning äldreomsorg (källa: Kommundietisternas nätverk; Dietistuppdrag 2024). De flesta dietister jobbar övergripande med matsedlar, specialkost och rådgivning/utbildning till vårdpersonal.

Cirka 10 personer har en tjänst som också helt eller delvis innefattar klinisk och individuell bedömning av patienter/hyresgäster. Tre Stiftelser har haft en dietist kopplad till verksamheten ända sedan år 2006.
– Min tjänst som dietist innebär att jag både har en fot i omsorgen och en i köket. Det är ett ovanligt, men mycket fördelaktigt upplägg. Vi är faktiskt bara ett fåtal personer i hela Sverige, som jobbar på det här sättet och det är verkligen synd. Förutom sedvanliga uppgifter innebär tjänsten även klinisk bedömning av hyresgästen och det bidrar bland annat till möjligheter att undvika undernäring, säger Lena Axelsson, dietist hos Tre Stiftelser.
Hennes viktigaste uppdrag är att sprida matglädje och kunskap och att vara ambassadör och språkrör mellan hyresgästen, omsorgen och köket. Att räkna på energi- och näringsinnehåll, mäta vikter och BMI kommer i andra hand.

Det nära samarbetet bidrar till säker och rätt anpassad mat både vad gäller gruppen äldre och den enskilde individen. Det kan till exempel handla om konsistensanpassad mat, specialkost, mattraditioner, önskematsedlar eller allergier och intoleranser mot vissa livsmedel.

Det ökar också förståelsen mellan köket och omsorgen. Genom att träffa hyresgästerna i deras egna hem och utifrån deras förutsättningar, ökar också deras möjlighet till större förståelse för sin omgivning och känslan av sammanhang.
– I min tjänst ingår också en stor del utbildning och fortbildning. Jag träffar regelbundet sjuksköterskorna och måltidsombuden för nutritionsgenomgång och arrangerar årliga utbildningar. Då och då har jag också möjlighet att besöka mässor och kongresser, ibland för egna föreläsningar. Vi har även samarbete med universitetet och undervisar dietiststuderande, berättar Lena.

Sjukdomsrelaterad undernäring är mycket vanligt i högre åldrar. Sjukdom och medicinsk behandling kan också försvåra eller omöjliggöra för en äldre person att själv åtgärda undernäring eller andra kostrelaterade problem.

Det är av yttersta vikt att alla äldre får sitt energi- och näringsbehov tillgodosett vilket bidrar till ökat välbefinnande.  Det ska bedömas utifrån både ett professionellt och tvärvetenskapligt tillvägagångssätt, då många äldre behöver stöd med detta. Enligt Socialtjänstlagen är det kommunens ansvar.
– Ingen som bor inom Tre Stiftelser ska lida av ofrivillig obehandlad under- eller felnäring. Vi arbetar med ett antal verktyg som vårdplan, dygnsmätning, måltidsobservation och måltidråd. Och så arbetar vi mycket med utbildning förstås, säger Lena Axelsson.
– Tanken är att dietisten ska vara som en väckelsepredikant ute på våningarna och där sprida det goda budskapet kring mat och måltid, både till hyresgäster och personal, kommenterar Emil Jacobsson, måltidschef på Tre Stiftelser, som har ett nära samarbete med Lena.

Dietisten Lena bidrar till livsglädje och hälsa

Det råder stor osäkerhet kring hur mycket protein vi behöver och att behovet av protein faktiskt ökar ju äldre vi blir. Det framkommer i en … Läs mer

Det råder stor osäkerhet kring hur mycket protein vi behöver och att behovet av protein faktiskt ökar ju äldre vi blir. Det framkommer i en undersökning som Sifo Kantar har genomfört på uppdrag av branschorganisationen Svensk Fågel.

Nästan två av tre svenskar, hela 64 procent, vet inte hur stort proteinbehov de har i dag jämfört med när de exempelvis var yngre.

– Det är uppseendeväckande siffror. Protein är en av kroppens viktigaste byggstenar och under perioder i livet som när man är sjuk, tränar mycket eller är äldre är det extra viktigt att få i sig protein, säger Stina Nordqvist, dietist på Svensk Fågel.\nI studien framkommer också att 30 procent av respondenterna gärna äter något efter träningen och här väljer många proteintillskott eller ägg.

– Proteintillskott och pulver är onödigt och dyrt. Det är smartare och billigare att få i sig protein via kosten. Här slår kyckling exempelvis ägg. Kycklingen innehåller mer protein och det vita köttet har en bättre fettbalans.

Undersökningen är genomförd i februari 2023 av Kantor Sifo. Resultatet baseras på intervjuer med 1 033 personer, en jämn fördelning av män och kvinnor, i åldersgruppen 25–55 år.

Okunskap kring protein

Havre är trendigare än någonsin. I boken Haja havre djupdyker den folkkära dietisten Emma Lindblom i grynets hälsobringande effekter. Enligt många studier är havre ett av de mest … Läs mer

Havre är trendigare än någonsin. I boken Haja havre djupdyker den folkkära dietisten Emma Lindblom i grynets hälsobringande effekter.

Enligt många studier är havre ett av de mest hälsosamma grynen i världen. Det ger inte bara mycket näring för pengarna, det kan faktiskt förbygga hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes, berättar författaren Emma Lindblom, som till vardags främst jobbar som idrottsnutritionist till våra landslagsidrottare.

Ett och samma gryn innehåller stärkande vitaminer och mineraler samt välgörande kolhydrater, fibrer och fetter och relativt mycket protein. Men den viktigaste nyckeln är ändå betaglukan, ett ämne som det forskas på flitigt och har visat sig sänka såväl kolesterol, som blodsocker och blodtryck.

I boken hjälper Emma Lindblom oss att haja havrets enastående effekter på vår hälsa. Hon berättar hur vi genom att addera havre till våra måltider håller oss piggare och mättare, får friskare tarmflora och förebygger hjärt-kärlsjukdom och diabetes. Hon bjuder också på sina allra läckraste havrerecept.

– Jag gillar havre för att det är ett så kallat superfood i dess rätta bemärkelse: en näringsbomb som är bra för hälsan, miljön och plånboken. Det kan användas som ingrediens i alla slags måltider – och framför allt: det är gott, konstaterar Emma Lindblom.

Havre – supergryn för hjärta, immunförsvar och vikt

Dietisternas Riksförbund har utsett Christin Anderhov Eriksson till Årets dietist 2022. Christin är en legitimerad dietist nationellt verksam genom: ordförandeskap i HFS-nätverkets temagrupp för matvanor … Läs mer

Dietisternas Riksförbund har utsett Christin Anderhov Eriksson till Årets dietist 2022.

Christin är en legitimerad dietist nationellt verksam genom:

ordförandeskap i HFS-nätverkets temagrupp för matvanor

deltagande i Nationell arbetsgrupp (NAG) Vårdförlopp levnadsvanor

projektledare för Dietisternas Riksförbunds levnadsvaneprojekt

Regionalt är Christin verksam i Region Östergötland där hon arbetar med:

processledning i preventionsgruppen inom Regionalt Cancercentrum (RCC Sydöst)

Årets dietist 2022 – pressmeddelande 7 april

Christin Anderhov Eriksson är Årets Dietist 2022

Dietisten och kostekonomen Maria Masoomi har sedan ett par år varit en uppskattad krönikör i Dietisten och tillträder nu som chefredaktör för tidskriften. – Jag ser … Läs mer

Dietisten och kostekonomen Maria Masoomi har sedan ett par år varit en uppskattad krönikör i Dietisten och tillträder nu som chefredaktör för tidskriften.

– Jag ser fram mot att få ta över denna uppgift, säger Maria Masoomi. Folkhälsa och kulturförståelse samt attitydförändringar och kommunikation inom kost och hälsa är ett område jag brinner för.

Magnus Forslin mångårig chefredaktör för den tidigare tidskriften Dietistaktuellt och nuvarande Dietisten välkomnar varmt Maria Masoomi:

– Jag är mycket glad över att Maria tar över rodret, kommenterar den tidigare redaktören. Dels har hon en imponerande bakgrund inom området kost och kommunikation med en stor bredd, dels besitter hon en unik kompetens när det gäller frågor om migration och folkhälsa. Ett både högaktuellt och angeläget område som en stor del av Dietistens läsare är betjänta av att få fördjupa sig i.

Maria har också en rad personliga egenskaper som gör henne särskilt lämpad för uppgiften – hon är en sann entreprenör som begåvats med energi, smittande engagemang, nytänkande och skaparkraft.

Hon har samtidigt en hel del friska, spännande idéer kring tidskriftens vidareutveckling, som redan under året kommer att ge sig till känna.

– Vi skall bland annat försöka öka betoningen på konkreta, handfasta råd och uppslag för den enskilde dietisten i hennes vardag, fortsätter Maria. Avsikten är att i större utsträckning bli en praktisk kunskapsresurs för professionen. Och jag ser därför gärna att vi får en tät dialog mellan redaktion och läsare.

Spännande förändringar till trots kommer Dietisten fortsatt sätta sin pay-off – för vetenskap och evidens – i högsätet.

– Även om tidskriften kommer att genomgå en viss omvandling och få en bredare profil, kommer den inte att vika en tum från den vetenskapliga grund som tidskriften vilar på

Maria Masoomi tog sin dietistexamen i Uppsala 1998 och har en lång erfarenhet av publicistisk verksamhet, bland annat har hon varit kolumnist på Upsala Nya Tidning, krönikor på Land Lantbruk, Axess och SvD. Därtill har hon varit programledare för SR:s Karlavagnen, medverkat återkommande i en rad olika radioprogram och skrivit den prisade matboken Marias Persiska Buféer. Hon har sina rötter i Iran och talar farsi och dari.

Kontakt:\nMaria Masoomi: 070-492 14 84, maria.masoomi@dietisten.net\nMagnus D. Forslin: 072-72 72 640, magnus.forslin@dietisten.net

Dietisten är en obunden tidskrift med syftet att presentera objektiv information, utan politiska, kommersiella eller organisatoriska hänsyn inom området kost, nutrition och hälsa. Målgruppen är Sveriges legitimerade dietister, nutritionister, nutritionssjuksköterskor, kostchefer/kostekonomer, logopeder och även läkare med intresse för området.

Pressmeddelande

Elin hjälper patienter på psykiatrin

Dietisten Lena bidrar till livsglädje och hälsa

Okunskap kring protein

Havre – supergryn för hjärta, immunförsvar och vikt

Christin Anderhov Eriksson är Årets Dietist 2022

Maria Masoomi ny chefredaktör för Dietisten