EAT-Lancet-kosten är en modell för hur det globala livsmedelssystemet ska förhålla sig till planetens begränsningar samtidigt som folksjukdomar kan förebyggas. Genom att studera sju kostindex har ett internationellt forskarlag funnit att två av dem är särskilt bra på att utvärdera följsamhet till kosten.

Inom hälso- och sjukvården används kostindex för att bedöma om en person har ohälsosamma matvanor. Kostindex hjälper även forskare att bedöma hur graden av följsamhet, det vill säga i vilken utsträckning vi följer en viss diet, påverkar hälsan. Tillförlitliga kostindex är av betydelse för att forskare ska dra rätt slutsatser av studier och för att myndigheter ska kunna utveckla hållbara näringsrekommendationer.

EAT-Lancet-kosten innebär bland annat att vi generellt bör äta mer fullkorn, grönsaker, frukt och baljväxter och mindre kött och mejeriprodukter än vad vi gör i dag. Tidigare forskning har visat att hög följsamhet till kosten kan förebygga 54-63 procent av för tidig död och minska utsläppen av växthusgaser med 50 procent. 

– Sådana fynd kan ligga till grund för framtida näringsrekommendationer, men i dag finns det ingen konsensus kring hur följsamheten till EAT-Lancet-kosten ska utvärderas och det gör att det är svårt att följa upp effekterna av kosten, säger Anna Stubbendorff, dietist och doktorand i nutritionsepidemiologi vid Lunds universitets diabetescentrum. Hon har lett studien tillsammans med forskaren Daniel Borch Ibsen.

Sedan EAT-Lancet-kommissionen publicerade sina rekommendationer 2019 har det utvecklats flera kostindex som kan användas för att utvärdera följsamhet till dieten. 

Forskarlaget har undersökt hur användbara sju av dessa kostindex är och funnit att två var särskilt bra på att utvärdera följsamhet till kosten. 

– Vi behöver tillförlitliga kostindex för att ta fram evidensbaserade näringsrekommendationer som kan leda till att vi förebygger sjukdom och för tidig död. Vi har testat olika kostindex på tre befolkningsstudier för att komma fram till vilka index som är bäst på att utvärdera följsamhet till EAT-Lancet-kosten. Studien visar att resultaten skiljer sig mycket åt beroende på vilket index vi använder, säger Daniel Borch Ibsen, forskare i nutritionsepidemiologi vid Steno Diabetes Center i Aarhus.

Forskarna har undersökt hur bra kostindexen är på att bedöma följsamheten till kosten i befolkningsstudierna Malmö Kost Cancer (MKC) i Sverige, en motsvarande kohort i Danmark och en befolkningsstudie i Mexiko. De två kostindex som var bäst på detta var Stubbendorff-indexet och Colizzi-indexet. Dessa två index grupperade deltagare i förhållande till kostrekommendationerna på ett konsekvent sätt vid en jämförelse av låg och hög grad av följsamhet till dieten.

När dessa index användes för att bedöma följsamheten sågs en minskad risk för förtida dödlighet i tre kohorter, minskad risk för stroke i två kohorter samt lägre växthusutsläpp i MKC, som hade sådan data. 

Eftersom Anna Stubbendorff har utvecklat Stubbendorff-indexet deltog hon inte i bedömningen av hur användbart hennes kostindex är. 

–  En önskvärd egenskap hos ett kostindex som bedömer följsamhet till den här kosten ger individer med ett högt intag av den rekommenderande kosten höga poäng och personer med lågt intag låga poäng. Både Stubbendorff-indexet och Colizzi-indexet hade den här egenskapen och var bäst på att bedöma följsamhet till kosten, säger Daniel Borch Ibsen.  

EAT-Lancet-kosten bygger på forskning och har visat på hälsofördelar med följsamhet till EAT-Lancet-kosten.  

– Vår tidigare forskning har till exempel visat att personer som hade hög följsamhet till EAT-Lancet-kosten hade lägre risk att utveckla typ 2-diabetes. I våra fortsatta studier planerar vi även att undersöka om det kan finnas nackdelar med dieten för hälsan, till följd av eventuell brist på vitaminer och mineraler, säger Anna Stubbendorff.

Reviewartikel publicerad i The Lancet Planetary Health // nutritionsepidemiologi // epidemiologisk forskning - prospektiv, tvärsnittsstudie, kohortstudie // kvalitativ-, kvantitativ-, forskarinitierad registerbaserad studie // antal patienter i studien: 103 576 friska frivilliga, varav 20 973  från MKC (Malmö kost cancer), 52 452  från DCH (Danish Diet, Cancer and Health) och 30 151 från MTC (the Mexican Teacher’s Cohort).

Publikation
“A systematic evaluation of seven different scores representing the EAT–Lancet reference diet and mortality, stroke, and greenhouse gas emissions in three cohorts”
The Lancet Planetary Health, juni 2024.

Forskning som banar väg för hållbara kostrekommendationer

Den senaste forskningen från Världscancerfonden visar att 30–50 procent av de vanligaste cancerformerna skulle kunna förebyggas. Anna Ottosson är legitimerad dietist med över 25 år i yrket. Nu har hon skrivit boken Kraften i maten, fylld med tips och konkreta verktyg för alla som vill veta mer om de senaste rönen.

Maten är ett viktigt verktyg i kampen mot cancer, det vet vi i dag genom tung forskning. Vissa faktorer i maten vi äter kan öka risken för cancer, medan andra minskar risken.

– När det gäller utveckling av cancervården finns det mycket kvar att göra vad gäller prevention. Det är viktigt att engagera och inspirera människor till levnadsvanor som kan öka skyddet mot cancer och kroniska sjukdomar. Den här boken är ett bra exempel på det, säger Hans Hägglund, överläkare på Karolinska universitetssjukhuset och adjungerad professor vid Uppsala universitet med bakgrund som Nationell Cancersamordnare 2019–2022.

När Anna Ottosson var fyra år besökte hon sin mamma under en cancerbehandling på sjukhuset. Mammans cancer har följt med henne under stora delar av hennes barndom men i dag är hennes mamma frisk. Under arbetet med boken drabbades även Annas pappa av cancer och i januari 2023 avled han. Det gjorde arbetet med boken extra tufft, men också extra angeläget.

– Varje år får nästan 70 000 svenskar ett cancerbesked och jag har många i min närhet som har drabbats och några som inte längre finns med oss. Världscancerfonden och WHO visar med sin forskning att 30–50 procent av de vanligaste cancerformerna skulle kunna förebyggas med hjälp av rätt mat och en hälsosam livsstil. Det är en väldigt hög siffra, som i min mening förtjänar mer uppmärksamhet än den hittills fått. Tänk dig att man skulle ta fram ett läkemedel som lovade samma resultat, det skulle garanterat toppa nyhetssändningarna. Jag har skrivit boken med ett enda syfte, att göra skillnad och bidra till att färre människor drabbas, säger Anna Ottosson.

I Kraften i maten utgår Anna Ottoson från den senaste forskningen och de tio konkreta mat- och livsstilsråd som Världscancerfonden har kommit fram till ökar skyddet mot cancer. Boken är för dem som vill veta mer om de allra senaste rönen kring mat och cancer. Men allra mest är den en inspirationskälla, fylld med tips och konkreta verktyg som kan stärka hälsan, med hjälp av maten. 

Anna Ottosson är en av Sveriges ledande dietister och en välkänd röst från TV, radio och tidningar. Hon är legitimerad dietist med över 25 år i yrket, varav de tretton senaste nästan helt har ägnats åt sambandet mellan mat och cancer. Hon har grundat cancerrehabititeringsprogrammet ”Foodpower cancerrehab” som sedan tretton år tillbaka är en del av Cancerrehabfondens program som hjälper människor tillbaka till livet efter avslutad cancerbehandling. 

Recept som kan öka skyddet mot cancer

Spel som får barn att våga testa nya smaker, en innovativ skolkafeteria och en digital receptdatabas för behandling av magproblem och magsmärtor. Det är några av de insatser som nya plattformen PUSH ska stödja, med målet att skapa en mer hälsosam matkultur.

Allt fler svenskar drabbas av sjukdom till följd av ohälsosamma matvanor, med personligt lidande och enorma kostnader för samhället som följd. För att vända utvecklingen har Sveriges innovationsmyndighet Vinnova finansierat transformationsplattformen PUSH, som bland annat ska stötta innovationer som kan förändra matsystemet och främja folkhälsan.

– Genom att fokusera på så kallade ”hävstänger” i systemet, kan vi få stor effekt genom relativt små insatser. Hävstänger som vi har identifierat handlar bland annat om bebisars och ungas matvanor, kommunikationen som påverkar våra matval och att det måste bli lönsamt att förebygga ohälsa inom hälso- och sjukvården, säger Amanda Allvin, projektledare för PUSH. 

Vinnova har även finansierat nio olika prototyp-insatser som de anser har möjlighet att driva på en förändring. Sex av dessa, som berör någon av PUSH:s hittills identifierade hävstänger, har valt att ansluta sig till PUSH:s missionsdrivna arbete med målet att matsystemet år 2035 ska främja friskt liv för alla. Plattformen kommer under våren 2024 att stötta innovatörerna när de testar idéer som kan bidra till att på sikt förändra matsystemet i grunden.

Smak för hållbar mat – från bebisar till tonåringar

Två av prototyperna handlar om att lära bebisar äta mat, eftersom forskning visar att första året i livet är viktigt för att utveckla sunda matvanor. Målet är att stärka föräldrar och ge dem mer kunskap, så att fler vågar låta sina bebisar utforska många former av smaker och konsistenser. 

– Barn som får hjälp att utforska olika slags mat tidigt under livet blir mer matglada än barn som inte fått denna möjlighet. Genom att stötta föräldrar i att låta sina bebisar prova nya smaker, kan vi få till en stor förändring av både nuvarande och kommande generationers matvanor, säger Susanna Almström, som är projektledare för prototypen Smakblomman.

Även lite äldre barn kan behöva en puff för att vilja äta mer hälsosamt. För denna målgrupp kommer PUSH stötta Consupedia i att testa ett pedagogiskt brädspel som låter barn utforska nya smaker och konsistenser på ett lekfullt sätt. Ytterligare ett projekt ska utveckla ett innovativt upplägg för skolkafeterior där ungdomar självmant väljer mat som är bättre för både hälsan och planeten. 

– Vi har testat vårt brädspel i hem- och förskolemiljö i liten skala, med väldigt lovande resultat. Nu ska det bli jättespännande att samarbeta med förskolor för att skala upp testerna och undersöka om spelet kan påverka barns vilja att provsmaka hälsosamma och klimatsmarta livsmedel, säger Fredrik Brounéus, projektledare för prototypen Smakplaneten.

Recept på recept – digitala kostbehandlingar

Två av prototyperna riktar sig mot vuxna och äldre. Kostfonden leder ett test för att leverera digital behandling av specifika matrelaterade sjukdomar, till att börja med en behandling av mag- och tarmsmärtor (IBS). PUSH ska även stötta arbetet med att ta fram ett effektivt sätt att kommunicera hälsofrämjande kost-budskap till äldre konsumenter. 

– De här prototyperna är bara några exempel på vad vi kommer att stötta genom arbetet med PUSH. Genom att samverka med andra organisationer och aktörer vill vi samla alla goda krafter för att pusha på en förändring av matsystemet. Det är bara genom att jobba tillsammans som vi kan lyckas nå vår mission, säger Amanda Allvin.

För mer information, kontakta: 
Amanda Allvin, projektledare, amanda.allvin@livsmedelsakademin.se, 0705-86 32 71

PUSH – innovativa insatser för hälosam matkultur

I början av december släpptes Jordbruksverkets årliga officiella statistik över livsmedelskonsumtionen och dess näringsinnehåll. Med hjälp av statistiken går det nu att följa utvecklingen från 1960-talet fram till 2022.

Mindre frukt och mer choklad

Statistiken visar att totalkonsumtionen av frukt och bär, som mäter den totala förbrukningen av råvaror för konsumtion, har ökat med 32 procent under perioden 1980–2015, men har sedan minskat och 2022 är konsumtionen 88,0 kilo per person och år.

Konsumtionen av färska och frysta frukter och bär, som exempelvis äpplen, bananer och frysta jordgubbar, har ökat med 8 procent sedan 1980. Men efter toppnoteringen 2016 har konsumtionen sjunkit och ligger på 57,9 kg per person 2022. Beredda frukter och bär har ökat med 2 procent till 30,1 kg per person och år under samma tidsperiod.

Totalkonsumtionen av socker och sirap har varierat mellan 37–49 kg per person och år under perioden 1980–2022, medan direktkonsumtionen av socker (bland annat strö-, bitsocker och sirap) har minskat med 73 procent. 

Samtidigt har direktkonsumtionen av choklad och konfektyrvaror samt läskedrycker, cider med mera ökat kraftigt, även om ökningstakten per person inte varit lika dramatisk efter år 2000. Direktkonsumtionen av choklad och konfektyrvaror har ökat med 67 procent sedan 1980 och ligger år 2022 på 16 kg per person och år.

Från 1980 till 2022 har den totala energitillförseln från livsmedel och alkoholhaltiga drycker ökat från 12 300 kJ (2 900 kcal) till 13 000 kJ (3 100 kcal) per person och dag. Det är främst energitillförseln från protein som ökat under perioden, detta kan till stor del förklaras av ökad köttkonsumtion.

Statistikrapport: Livsmedelskonsumtion och näringsinnehåll, uppgifter till och med 2022

Nya svenska konsumentdata visar tydligt att efterfrågan på gröna alternativ växer. Det vegetariska konsumentsegmentet har vuxit med 29 procent under de senaste två åren, samtidigt som konsumentgruppen med animaliskt protein som utgångspunkt har minskat med 15 procent.

Utöver att fler konsumenter blir vegetarianer och färre föredrar en kost baserad på enbart animaliskt protein, pågår också ett skifte inom flexitarianerna, där antalet konsumenter som har gröna alternativ som utgångspunkt ökat med 13 procent. Vidare återfinns vegetarianer och flexitarianer inte längre bara i de progressiva konsumentsegmenten utan i alla konsumentgrupper. 

– Det är starka bevis för att de gröna alternativen är här för att stanna och kommer att öka i betydelse framöver. Det har varit mycket uppmärksamhet kring minskade värderingar och lägre efterfrågan på växtbaserade livsmedel, men vi kan nu se att den informationen har misstolkats, säger Sara Arvius Heidenvall, medgrundare av Nicoya. Varumärken och innovationer behöver dock fortfarande förstå och möta konsumenternas preferenser och behov och därför har vi tagit fram The Food Frontrunner Report 2023.

Rapporten undersöker också preferenserna hos så kallade ”frontrunners” inom livsmedel.  Två typer av frontrunners har identifierats: de som är mest inflytelserika inom matupplevelsen som prioriterar njutning och motiveras av naturliga ingredienser, och de som är mest inflytelserika inom hälsosam mat som främst söker ett naturligt och funktionellt erbjudande.

The Food Frontrunner Report 2023 är en kvantitativ studie som följer konsumenternas drivkrafter och beteenden i Sverige, initierad av Nicoya och levererad av konsumentinsiktsföretaget InsightMe. Rapporten finns tillgänglig i sin helhet på företagens hemsida och kommer även att presenteras på ett webinarium tisdag 12 december. 

Webinarium: The Food Frontrunner Report 2023 – Revealing the Future of Food
Datum: Tisdag 12 december
Tid: 11.00 – 11.45
Plats: Microsoft Teams – länk skickas I samband med mottagen anmälan
Anmälan: event@nicoya.se  

Allt fler blir vegetarianer

En av vårt samhälles stora utmaningar är den accelererande ökningen av matrelaterad ohälsa – en av fyra personer riskerar idag att bli sjuk eller dö i förtid på grund av ohälsosamma matvanor. Nu startar en nationell satsning som ska främja en hälsosam matkultur för alla, oavsett socioekonomisk status.

Satsningen ska samla livsmedelsföretag, handel, offentlig sektor, hälso- och sjukvård med flera aktörer som på olika sätt påverkar vad vi äter. Missionen är att vi år 2035 ska ha ett matsystem som främjar ett friskt liv åt alla. 

Och viljan finns. En färsk undersökning från Consupedia och Kantar visar att svenska folket listar den personliga hälsan högst när det gäller hållbarhet. Detta är en tydlig signal på att matsystemet behöver ställa om och möta även konsumenternas värderingar.

– För att minska den kostrelaterade ohälsan behövs en grundläggande förändring - en transformation - av dagens matsystem, som i många fall faktiskt främjar ohälsa, berättar Amanda Allvin, projektledare på Livsmedelsakademin. Det räcker inte bara med nya hälsosamma produkter, utan det kan komma att krävas breda hälsokampanjer, ökad kunskap, politiska styrmedel etcetera för att få till en varaktig förändring av vår matkultur.

Livsmedelsakademin leder satsningen och kommer tillsammans med Dietisternas Riksförbund, Föreningen Frisk Mat och Chalmers Tekniska Högskola arbeta för att bygga upp en så kallad “transformationsplattform” med bred samhällsförankring och stor hävstångskraft.

Satsningen har fått stöd från Vinnova och kommer att inledas med en kartläggning av dagens matsystem och vad som behöver göras för att nå missionen.

– Vi behöver hitta så kallade ”hävstänger” som har potential att med en relativt liten insats skapa stor påverkan, berättar Anna Lindelöw Mannheimer, från Frisk Mat som är kommunikationsansvarig för plattformen. Det kan till exempel handla om att fokusera på unga människors matvanor och normer eller hur vi exponeras för ohälsosam mat i butik och marknadsföring.

För att lyckas med sitt högt ställda mål kommer plattformen behöva mobilisera och engagera en mångfald av aktörer i och utanför matsystemet. Plattformens representanter ser även fram emot samarbete med de sju andra innovationsplattformar som beviljats stöd i Vinnovas satsning för ett hållbart och konkurrenskraftigt matsystem.– för att maximera effekten av det gemensamma arbetet. 

– Med missionen som ledstjärna är vi nu redo att påbörja vårt arbete för att omforma det svenska matsystemet till en kraft för hälsa och hållbarhet, avslutar Amanda Allvin.

Nationell satsning för hälsosam matkultur

Ett avdragsgillt bidrag för att äta nyttigare. Låter det bra? Det tycker en majoritet av svenskarna, enligt den undersökning som Greenfood och Picadeli låtit genomföra genom Norstat.

Av de som förvärvsarbetar vill 61 procent ha ett friskmatsbidrag av samma typ som dagens friskvårdsbidrag. Och så många som 74 procent skulle utnyttja ett sådant bidrag om det fanns, visar en ny undersökning från Greenfood och Picadeli. 

– Alla som haft det lite tungt med att komma i gång med träningen vet att man kan behöva en knuff i rätt riktning för att göra hälsosamma val, och där är friskvårdsbidraget väletablerat. Vi vet att mat gör ännu större skillnad för hälsan än träning, och därför är det inte annat än logiskt att svenskarna ska kunna utnyttja ett friskmatsbidrag, säger David von Laskowski, VD på Greenfood och Picadeli.

Maten vi äter har upp till åtta gånger så stor påverkan när det gäller risken att drabbas av sjukdom, jämfört med fysisk aktivitet. Var fjärde svensk riskerar i dag att dö i förtid på grund av ohälsosamma matvanor. Samtidigt rapporterade SCB så sent som i slutet av september att svenskarna äter mindre frukt och grönt, och mer godis och läsk.

Nu hoppas Greenfood och Picadeli att det ska vara lika relevant för socialminister Jakob Forssmed att bidra till ökad folkhälsa som det är för svenskarna själva. 

– Friskmatbidraget är en folkhälsoinsats värd att ta vidare och därför har vi uppmanat Jakob Forssmed att utreda saken. Under tiden har vi skapat ett eget friskmatsbidrag, där svenskarna köper en hälsosam måltid och kan lämna in kvittot som friskvård tack vare ett digitalt träningspass. Samhällsnyttan och besparingarna på livsstilssjukdomar är uppenbara om vi förändrar våra matvanor till det bättre! Tänk vad det skulle innebära för folkhälsan, säger David von Laskowski.

Svenskar vill ha bidrag för hälsosam mat

Hjärt-Lungfonden och varumärket Zeta påbörjar ett samarbete för att tillsammans bidra till en bättre folkhälsa, genom att lyfta vikten av att välja hälsosamt fett och samtidigt inspirera till god och hälsosam mat och hälsosamma måltider.

Satsningen fokuserar på nyttiga fetter. Centralt i samarbetet mellan Hjärt-Lungfonden och Zeta är en ökad medvetenhet om vikten av att välja hälsosamma fetter och hälsosamma matvanor.

– Genom att kombinera en erfaren expertis inom medelhavskost och matglädje med vår långvariga roll som forskningsfinansiär hoppas vi kunna inspirera fler svenskar till mer hälsosamma matvanor. Tillsammans kan vi göra skillnad och bidra till en friskare framtid för Sverige, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Under samarbetet, som pågår under 2024, kommer Zeta och Hjärt-Lungfonden att genomföra gemensamma aktiviteter där man ska lyfta nyttiga fetter, olivolja och Medelhavsmaten. 

– Det är ett privilegium att vi kan inspirera till goda måltidslösningar och samtidigt bidra till den livsviktiga forskningen för en bättre folkhälsa, säger Christian Di Luca, delägare av Zeta och Di Luca & Di Luca. Medelhavsmaten är ju fantastiskt god och älskad av nästan alla, dessutom det nyttigaste du kan äta enligt forskningen. Fett måste vi ha, men det ska vara rätt sorts fett, vilket bidrar till att förebygga hjärt-kärlsjukdomar.

Matglädje ska inspirera till bättre folkhälsa

Forskning visar på att måttliga mängder kaffe faktiskt kan skydda mot hjärt-kärlsjukdom och typ 2-diabetes. Och allra bäst är vanligt, hederligt bryggkaffe.

Två till fem koppar om dagen är den optimala mängden för hjärtat. Allra bäst för hälsan är traditionellt bryggkaffe – mycket tack vare att det saknar de blodfettshöjande ämnena som finns i kokkaffe. Latte består till största delen av mjölk, så det är mer en mjölkdryck än kaffedryck.

– Men dessa resultat kommer från observationsstudier, så vi kan inte vara säkra på att det verkligen är kaffet som ger skyddet, säger Susanna Larsson, forskare i nutritionsepidemiologi vid Karolinska Institutet, som har gjort flera studier om kopplingen mellan kaffe och olika sjukdomar.

Kaffe är omgärdat av många myter och missförstånd. Det har tidigare sagts att kaffe ger magsår och kan öka risken för strupcancer, men dessa påståenden har inte stöd i den aktuella forskningen.
– För strupcancer är det troligen heta drycker som är skadliga, snarare än kaffe specifikt, konstaterar Susanna Larsson.

För dem som har svårt att sova efter att ha druckit kaffe sent på dagen, kan faktiskt genetiken spela en roll.
– Vår genetik bestämmer hur snabbt vi bryter ner koffein. Vissa gör av med hälften av koffeinet på bara några timmar, medan det för andra kan ta upp till fyra gånger så lång tid.

● Kaffe minskar risken för typ 2-diabetes – SANT.

● Kaffe minskar risken för demens och alzheimer – FALSKT. Studier visar bara svaga samband.

● Koffeinfritt kaffe är bättre för kroppen – OKLART.

● Kaffe kan göra dig nervös – SANT. Men bara om du inte är van att dricka kaffe.

● Kaffe gör att du bygger muskler bättre – FALSKT. Det ökar prestationsförmågan, men minimalt.

● Koffein är en drog – SANT. Det är beroendeframkallande och ger abstinens som huvudvärk.

● En kopp om dagen räcker – FALSKT. Hur mycket kaffe en person tål är individuellt.

Oväntade hälsoeffekter av kaffe

Torsdag den 12 oktober är det Sockerfria dagen, ett event för alla som vill lära sig mer om hur man kan uppnå och bibehålla en hälsosam livsstil. Sockerfria dagen har samlat några av de mest framstående experterna inom socker och friskvård.

I år är det 5-årsjubileum för Sockerfria dagen. Kvällens tema är hur du bygger en stark och frisk hjärna. Många undviker socker och processad mat för att de är rädda för att gå upp i vikt, men att äta mycket socker och processad mat kan få negativa konsekvenser även för andra kroppsdelar. 

– Din hjärna är en del av din kropp och precis som vilken kroppsdel som helst behöver den näring och motion för att fungera optimalt. Varenda cell, inklusive dina hjärnceller, är uppbyggda på vad du ätit i form av fett, proteiner kolhydrater, vitaminer och mineraler. Med rätt byggstenar i kosten bygger du en stark hjärna och med fel byggstenar det motsatta. Din framtida kost bygger således din framtida hjärna (och dina barns hjärnor) så missa inte detta unika tillfälle att lära dig mer om hur socker och processad mat bokstavligen kan förstöra din hjärna på många olika sätt, fortsätter Ewa Meurk, hälsoingenjör och en av grundarna till Sockerfria dagen. 

Under kvällen kommer Bitten Jonsson, leg läkare Jannike Fernström, Funmed, hälsoingenjören Ewa Meurk, Babben Larsson, Fanny Pihl och Signe Svanfeldt från Lifesum, Annika Kvist, Peter Vesterberg från Saluto, LevaSockerfri och Sockerskolan delge det senaste inom området sockerberoende och friskvård. 

Den digitala sändningen startar 17.00 och spelas in. Alla som köpt en biljett (digitalt eller fysiskt) får en länk med det inspelade eventet efteråt.

Fira Sockerfria dagen 12 oktober

Nordens största hälsomässa, Allt för hälsan, arrangeras 10–12 november 2023 på Stockholmsmässan. Läkaren, vetenskapsjournalisten och grundaren av bland annat 5:2-dieten, Michael Mosley, kommer också att finnas på plats. 

Stora scenen är mässans hjärta och huvudscen där besökarna kan lyssna på intervjuer och 

föreläsningar med hälsoprofiler, forskare, experter och författarna av årets hälsoböcker. En av höjdpunkterna är läkaren, vetenskapsjournalisten och grundaren av bland annat 5:2-dieten, Michael Mosley. 

Besökarna kommer kunna ta del av de allra bästa – och enklaste – hälsotips som han har samlat på sig under sin långa karriär. Lagom till mässan släpper Michael Mosley även sin helt nya bok ”Mosleys 30 bästa hälsotips: Små saker som får stor betydelse”. 

Michael Mosley kommer även sitta med i Bonnier faktas trendpanel tillsammans med Katarina Blom, psykolog och författare, Karoline Pettersson, dietist och hälsoprofil, Sandra Hiort, hälsoreporter, och Jacob Hellberg, personlig tränare och mental coach. Trendpanelen kommer prata om framtidens trender inom kost, träning och mental hälsa.

Andra höjdpunkter besökarna kommer kunna ta del av på Stora scenen är bland andra Tobias Karlsson och Magdalena Forsberg om att hitta motivationen genom livets toppar och dalar, Fredrik Paulun om rödljusterapi och Maria Borelius om nycklarna till ett bättre och ljusare liv. 

Ytterligare namn i den långa raden med spännande gäster på scenen är bland andra Jessica Almenäs och Fanny Lagerwall, Dr Diamantis, Johannes Cullberg, Karoline Pettersson, Karin Kajjan Andersson, Johanna Hector och Lady Silver.

Allt för hälsan 2023

I mer än 40 år har forskare tvistat om huruvida det var matvanor eller sociala interaktioner som ledde fram till människans och andra primaters stora hjärnor. Nu kan ett forskarlag i Lund visa att våra jättehjärnor är ett resultat av både kost och socialitet.

En egenskap som skiljer människan från alla andra ryggradsdjur är vår stora hjärna. Det är inte bara människan som kan stoltsera med voluminösa organ för styrandet av nervsystemet. Även apor har förhållandevis stora hjärnor. 

I en ny studie som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Systematic Biology har ett svensk-brittiskt forskarlag undersökt hur primaternas hjärnor utvecklats. Allt för att förstå mekanismerna som har lett fram till att den moderna människan och andra primater har så stora och komplexa hjärnor.

Forskarna hämtade information från tidigare studier om hjärnstorlek och kroppsmassa ihop med andra variabler som kost och aktivitet. De använde sedan avancerade statistiska metoder för att analysera materialet.

– Våra resultat visar att det var en kombination av kost och socialitet. Att växla från enkla till mer komplexa nivåer av socialitet resulterade i relativt större hjärnor medan övergången till en mer bladbaserad kost ledde till relativt sett mindre hjärnor, säger Masahito Tsuboi, biologiforskare vid Lunds universitet som utförde studien tillsammans med kollegan Mark Grabowski vid Liverpool John Moore University.

Med tanke på den livliga debatten om vilka av dessa faktorer som spelade den dominerande rollen, ger studien nya insikter till vår förståelse av hur primaternas hjärnor utvecklades till vad de är i dag.

– I vissa fall var vår beräkningsmodell väldigt exakt. Med kunskap om kroppsmassa, kost och socialitet kunde vi förutsäga hjärnstorlek för över 32 arter med 98 procents noggrannhet. Det betyder att även om vi inte känner till hjärnmassan hos en sydamerikansk apa behöver vi inte mäta den. Det ger oss ytterligare bevis för att matvanor och sociala interaktioner var viktiga faktorer bakom evolutionen hos primater, säger Masahito Tsuboi.

Genom att avslöja drivkrafterna bakom utvecklingen av primaters hjärnstorlek ger studien en användbar språngbräda för framtida forskare om människors ursprung – eller utvecklingen av primater i allmänhet när det gäller viktiga variabler att fokusera på.

– Det är en fråga som fascinerar hela världen. Nobelpristagaren Svante Pääbos arbete med det uråldriga mänskliga genomet diskuteras just nu livligt. Vi är alla intresserade av var vi kommer ifrån eftersom förståelsen för vårt ursprung kommer att styra våra vägar mot framtiden, säger Masahito Tsuboi.

Den vetenskapliga artikeln publiceras i tidskriften Systematic Biology “Both Diet and Sociality Affect Primate Brain-Size Evolution”. 

Matvanor och sociala interaktioner bakom jättehjärna

En tredjedel av lunchportionen på äldreboenden blir matsvinn. Undernäring är vanligt bland sköra äldre, därför är det allvarligt att maten som planerats utifrån de äldres behov av energi och näring inte blir uppäten.

För tredje gången har Livsmedelsverket kartlagt matsvinnet inom äldreomsorgen. 60 av landets 290 kommuner har rapporterat in data från 2022 års matsvinnsmätningar. I genomsnitt slängs cirka 108 gram per ätande vid lunchen – det vill säga uppemot en tredjedel av måltiden. Detta är, förutom ett stort resursslöseri, en riskfaktor för undernäring.

Så länge mat slängs innebär det pengar i sophinken och onödig belastning på klimat och miljö. Men att matsvinn uppstår inom äldreomsorgen handlar inte om att det lagas för mycket mat, mängden är noggrant beräknad för de äldres behov av energi och näring.

– Maten som slängs borde ha ätits upp. På äldreboenden är många sköra och undernäring är vanligt. Därför är det allvarligt att matsvinnet är så stort, säger Emelie Eriksson på Livsmedelsverkets Kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg.

Att den äldre fått vara delaktig i beslut kring måltiden och att måltidsmiljön är trivsam är faktorer som påverkar måltidsupplevelsen positivt.

– Måltider som utgår från individens önskemål och behov, där det finns en flexibilitet kring vad den äldre vill äta och när, har visat sig kunna bidra till både nöjdare matgäster, att mer mat äts upp och därmed minskat matsvinn, säger Emelie Eriksson.

60 av landets 290 kommuner har rapporterat in matsvinnsdata från luncher i kommunala äldreboenden, från mätningar som gjordes 2022.

Det är tredje gången kartläggningen genomförts, de tidigare gäller data från 2019 och 2020.  Matsvinnet ser inte ut att ha minskat sedan 2020, men det är svårt att avgöra säkert då resultatet bland annat kan påverkas av vilka kommuner som rapporterat in matsvinnsdata.

L 2023 nr 11 – Matsvinn i kommunala äldreboenden

Tredjedel av lunchen blir matsvinn

Folkhälsoresan är ett samarbetsprojekt mellan Clowner utan Gränser och Röda Korset med syfte att minska hälsoklyftor och ofrivillig ensamhet i Sverige. Under sommaren beger sig organisationerna ut på en gemensam turné i Sverige med föreställningen “Ögonblick”.

Covid-19 pandemin har tydligt visat hur ojämlik människors hälsa är i Sverige. Redan utsatta grupper har drabbats svårt, både fysiskt och psykiskt. Under pandemiåret 2021 uppgav hälften av svenskarna (51 procent) att de upplevt ofrivillig ensamhet. Ensamheten kan få långtgående konsekvenser. 

För att möta behoven och stärka både den psykiska och fysiska hälsan hos barn, unga och äldre, går Röda Korset och Clowner utan Gränser samman i Folkhälsoresan. Organisationerna gör nu en gemensam Sverigeturné och besöker under sommaren 14 kommuner där artister från Clowner utan Gränser kommer att uppträda med föreställningen “Ögonblick”. Efteråt finns möjlighet att prova på cirkus.

– Det är när ensamheten är ofrivillig som människor far illa. Röda Korset vill vara med och skapa ett samhälle där människor inte tvingas leva i ofrivillig ensamhet. Civilsamhället har en viktig roll både genom sina uppsökande verksamheter men också genom att hjälpa människor att känna sig som en del av ett sammanhang, säger Max Orward, kommunikatör på Röda Korset.

Turnéplan Folkhälsoresan
12/8 Borlänge
16/8 Bräcke
18/8 Sollefteå
23/8 Lycksele
26/8 Stockholm
30/8 Vänersborg
2/9 Ludvika
5/9 Töreboda
9/9 Upplands-Bro
12/9 Halmstad
16/9 Malmö
17/9 Perstorp
23/9 Växjö
30/9 Örebro

Folkhälsoresan motverkar hälsoklyftor

Hjärt-Lungfonden reder ut myter om levnadsvanor baserat på den samlade vetenskapen om hur levnadsvanor kan förbättra vår hälsa. Genom förändrade levnadsvanor kan en större del av all kranskärlssjukdom och stroke förebyggas.

Hur är det egentligen? Kan man bli beroende av socker? Är gluten dåligt för alla? Är färskt alltid bättre än fryst? 

– Dagens forskning är morgondagens vård. Men dagens forskning ger oss även mer kunskap om hur våra levnadsvanor påverkar riskerna för att drabbas av sjukdom. Forskning visar att hälsosamma matvanor kan bidra till att minska risken för hjärt-kärlsjukdom med nästan 50 procent, säger Anette Jansson, dietist på Hjärt-Lungfonden.

Fakta forskningens svar på myter om levnadsvanor 

Smör eller margarin?
Kroppen behöver fett, men rätt sorts fett! Oljor och andra Nyckelhålsmärkta matfetter innehåller omättade fetter som det är bra att äta mer av. Men alla fetter är kaloririka. Så för att ge plats för de nyttiga fetterna, behöver man minska på de mindre nyttiga. Det mättade fettet är mindre nyttigt och finns i exempelvis smör, palmolja och faktiskt också i kokosolja, vilket många inte tror. 

Vilket fett är egentligen rätt fett? En tumregel är att välja flytande fett, som olja eller flytande matfett när du bakar och lagar mat. Man skiljer mellan mättat, enkelomättat och fleromättat fett.  Att ersätta en del av det mättade fettet i maten med fleromättat fett kan bidra till att minska risken för hjärt- och kärlsjukdom. På smörgåsen är det bra att använda Nyckelhålsmärkta varianter som innehåller nyttigt fett.  

Kan jag steka i olivolja?
En av kökets mest långlivade myter är att man inte kan steka i olivolja. Och olivolja är ett mycket bra, nyttigt och gott alternativ som passar utmärkt också i stekpannan. Fett är inget farligt – kroppen behöver faktiskt en viss del fett för att fungera ordentligt. Däremot är det skillnad på olika typer av fett. Olivolja är rik på enkelomättade fetter som är en nyttig typ av fett och bra för fettbalansen i kroppen. Det kan i sin tur förebygga hjärt- och kärlsjukdomar.

Olivolja är också en bra källa till viktiga fettsyror som omega 3 och omega 6. Den innehåller även antioxidanter som t.ex. polyfenoler. De motverkar att olivoljan härsknar. Olivolja kan mycket väl användas i stekpannan till vanlig matlagning.     

Är kokosolja nyttigt?
Tropiska växtfetter som till exempel palmolja och kokosolja innehåller en stor andel mättade fettsyror. De mättade fettsyror som ingår i kokosfett föreslås ibland vara bra för hälsan men det finns inte stöd för att det skulle vara mer hälsosamt att äta kokosfett än annat mättat fett. Eftersom kokosfett och kokosolja innehåller en hög andel mättade fettsyror kan det lätt bidra till för mycket mättat fett.  

Ett av argumenten för att kokosolja skulle vara nyttigare än annat mättat fett är att fettet i kokosolja är av en särskild typ som skiljer sig från det fett som du hittar i bland annat smör och grädde. Det stämmer också att den dominerande fettsyran i kokosolja, den så kallade laurinsyran, skiljer sig en del från den så kallade palmitinsyran som finns i smör, palmolja och animaliskt fett. Det finns dock inga bevis för att den skulle vara hälsofrämjande, snarare tvärtom.    

Kan man bli beroende av socker? 
Du kan inte bli beroende av socker på samma sätt som av till exempel alkohol eller tobak. Socker är inte ett gift eller en drog, utan en kolhydrat som ger dig energi men inga vitaminer eller mineraler. Äter eller dricker du stora mängder socker finns det en risk att du får i dig för mycket energi. Det kan leda till att du går upp i vikt. Det kan också leda till att du inte orkar äta tillräckligt mycket näringsrik mat, vilket gör att du får i dig för lite vitaminer och mineraler.  

Sötsug kan bero på många olika saker och det är omöjligt att säga vad sötsug beror på. En del i problemet kan handla om att man äter för lite, för oregelbundet eller fel saker. Då får man ett ojämnt blodsocker och blir sugen på att äta sånt som höjer blodsockret snabbt.  

Blir barn hyperaktiva av socker?   
Att barn blir hyperaktiva om de får i sig mycket socker har varit en nästan oemotsagd sanning. Men forskning visar att det inte stämmer. Alla föräldrar har nog någon gång suckat över stojet och stimmet på ett barnkalas och skyllt det på läsk, tårtor och godis.   

Men omfattande forskning visar att det inte finns något samband mellan socker och hyperaktivitet.  

Exakt varför barn ofta blir hyperaktiva på kalas är inte helt klarlagt, men det är i alla fall inte korrekt att peka ut sockret som den stora boven.    

Fullkorn och fibrer - är det samma sak? 
Fullkorn och fiber är inte samma sak! Fullkorn är när alla delar av spannmålskornet finns med i mat gjord på till exempel vete, råg, korn, havre, ris och majs. Fullkornet innehåller bland annat mineraler, vitaminer och fibrer. Fullkorn innehåller mer fibrer, vitaminer och mineraler än när man inte använt hela kornet.  

Att man äter fibrer innebär dock inte att man får i sig mineraler och vitaminer. Därför ska man sträva efter att äta fullkorn när man äter livsmedel gjorda av sädesslag för att då får man även fibrer på köpet. Fibrer finns även i andra livsmedel som frukt och grönsaker.  

Fullkorn finns i spannmålsprodukter och kan vara både hela korn och korn som har krossats eller malts till fullkornsmjöl. Det viktiga är att alla delar av kornet finns med, både det som kallas frövita, grodd och kli. Till spannmål räknas vete, råg, havre, korn, spelt, majs, ris, hirs, durra och andra så kallade Sorghum-arter.  

Grovt bröd och knäckebröd var tidigare den vanligaste källan till fullkorn och kostfibrer. De senaste åren har utbudet av fullkornsprodukter ökat och man kan nu få fullkorn på många sätt. Pasta, bulgur, couscous och ris är några exempel. Gryn, som havregryn och rågflingor, matkorn, matvete och fullkornscouscous består helt av fullkorn.  

I bröd och pasta varierar mängden fullkorn mellan olika sorter. Ett enkelt sätt att hitta produkter med mycket fullkorn är att titta efter Nyckelhålet. 

Studier visar att personer som äter mycket fullkorn har lägre risk att få typ 2-diabetes och hjärt- och kärlsjukdom. Eventuellt bidrar fullkorn också till att minska risken för cancer i tjock- och ändtarm.  

Fullkornsprodukter är rika på järn, kalium, magnesium, folat (folsyra) och antioxidanter som till exempel E-vitamin och fenoler. Fullkorn innehåller också så kallade växtsteroler som minskar upptaget av kolesterol i tarmen, vilket i sin tur sänker halten av det skadliga LDL-kolesterolet i blodet.  

Fullkornsprodukter innehåller mycket kostfibrer vilket kan sänka blodtrycket och därmed ytterligare minska risken för hjärt- och kärlsjukdom.  

En riktlinje för hur mycket fullkorn som är bra att äta är cirka 70 gram fullkorn per dag för kvinnor och cirka 90 gram för män. Det motsvarar till exempel två skivor knäckebröd och en portion fullkornspasta.     

Är gluten dåligt för alla?   
Gluten utgör en del av det protein som finns i vete, råg och korn. Vid celiaki (glutenintolerans) aktiverar gluten immunförsvaret så att immunförsvaret reagerar på den egna vävnaden i tunntarmen. Det leder till att tarmluddet bryts ner och tunntarmen får ett förändrat utseende och blir sämre på att ta upp näring ur maten. När personer med celiaki äter ”glutenfritt” läker tunntarmsslemhinnan och återfår sin normala funktion.  
Veteallergi (spannmålsallergi) är en annan sjukdom där immunförsvaret reagerar mot små proteinbitar i vete (eller andra spannmål). Symtomen är likadana som vid annan allergi det vill säga eksem, ont i magen, kräkningar, astma och allergisk snuva. Allvarliga anafylaktiska reaktioner mot vete har rapporterats och dödsfall har förekommit.  
Om man misstänker att man har celiaki eller spannmålsallergi ska man kontakta sin vårdcentral. Man ska inte själv experimentera med en glutenfri kost eftersom det kan göra det svårare att ställa diagnosen celiaki.  
För personer som inte har celiaki eller spannmålsallergi är det fördelaktigt att äta spannmål som vete, råg, korn och havre. De bidrar med näringsämnen som järn och folsyra. Utan spannmål är det omöjligt att få i sig fullkorn, som kan minska risken för typ 2-diabetes, hjärt- och kärlsjukdom och vissa cancerformer. Att utesluta vitt bröd och pasta är däremot ingen nackdel ur hälsosynpunkt.  

Att äta mindre gluten när man inte har glutenintolerans eller som det också kallas celiaki har  inga hälsofördelar alls. Det påverkar inte magen eller tarmarna dessutom missar man det så viktiga fullkornet som forskning visar förebygger bland annat hjärt-kärlsjukdom och typ 2 diabetes. Det blir således mindre hälsosamt att inte välja fullkornsrika livsmedel med gluten.   
Går man upp i vikt av lightprodukter?
Det finns olika studier på vad som sker med vikten om man tar energifria sötningsmedel. Man har kommit fram till att aptiten inte ökar vid användandet av energifria sötningsmedel, utan byter du ut sockerbaserade produkter med energifria sötningsmedel får du ett lägre energiintag.  

Forskningen har bland annat visat att:  

• Vikten minskar om man ersätter sockersötad läsk med lightläsk och inte kompenserar det förlorade kaloriintaget.  

• Lightläsk är ett hjälpmedel att begränsa viktökning efter viktminskning  

• Intag av sötningsmedel istället för socker minskar vikten.  

Vi får alltså med oss att lightläsk är ett hjälpmedel när man vill minska eller kontrollera sin vikt, men det gäller att hålla sig inom ramen av totalt energiinnehåll. Vikten ökar inte om man äter något som inte innehåller någon energi! Detta känns som att konstatera det uppenbara men varför de då dem som påstår att man går upp i vikt av lightprodukter? Det finns teorier om att sötningsmedel skulle öka sötsuget eller upplevelse av hunger men det påståendet har inte kunnat bekräftas.   

Är ekologisk alltid bättre?   
Man kan inte säga att ekologisk mat är nyttigare än icke-ekologisk mat. Däremot är ekologiskt klart bättre för miljön och den som odlar maten, i och med att man använder mindre bekämpningsmedel.    
Behöver vi äta kosttillskott?    
För de allra flesta finns det inget behov att äta kosttillskott med vitaminer och mineraler. Vissa grupper kan behöva det, det gäller till exempel små barn som behöver D-droppar. Det finns också personer som av olika anledningar inte äter av alla typer av livsmedel och därför kan behöva kosttillskott    

Trots att det finns många brister i våra matvanor visar kostundersökningar att de allra flesta får i sig tillräckligt med vitaminer och mineraler genom den vanliga maten. För de flesta finns det alltså inget behov av extra kosttillskott. Personer som inte äter alla sorters livsmedel eller har någon sjukdom som leder till ökat behov kan behöva ta kosttillskott. Detta gäller särskilt de som väljer bort flera livsmedelsgrupper.    

Även personer som under en längre tid har ett mycket lågt energiintag kan behöva ta tillskott med vitaminer och mineraler. I de Nordiska näringsrekommendationerna står det att det kan vara svårt att täcka behovet av vitaminer och mineraler om energiintaget är lägre än 1500 kcal per dag.     

Är färskt alltid bättre än fryst?   
Köper man ”färska” grönsaker som legat länge i disken är de ju inte så färska längre. Skillnaden i näringsinnehåll mellan färsk och fryst är inte jättestor, men frysta grönsaker är väldigt praktiska att ha i frysen. Har man alltid grönsaker hemma ökar chansen att man äter mer av dem.  

Att bjuda gästerna på frysta ärtor kan kännas lite torftigt. Men ur näringssynpunkt behöver det inte vara sämre än en sallad på färska grönsaker. Frysta grönsaker är ofta värmebehandlade innan infrysningen vilket gör att de bevarar näringen bättre. Själva infrysningen sker också kort efter att de skördats så om du jämför med färska grönsaker som legat några dagar i affären kan de ha ett lägre näringsinnehåll än frysta. Ha alltid frysta grönsaker hemma. De är lika nyttiga som färska och ligger inte och skrumpnar i kylen    

Promenader är inte träning   
Folk underskattar värdet av att promenera. 30 minuters rask promenad är en bra grund.    

Förr eller senare blir man för gammal för att träna   
Det finns studier på folk som är uppåt hundra år som visar påtagliga effekter av exempelvis styrketräning. Man kan bli bättre i alla åldrar. Visste du att styrketräning bland annat hjälper mot ryggsmärta, artros, ledproblem och benskörhet, förbättrar minnet och förhindrar depression.  

Det krävs mycket träning för att få effekt   
Det är den lilla träningen som kan göra stor skillnad och du bränner kalorier från första rörelse vare sig om du tränar i 10 eller 30 minuter. Om du inte är van vid att träna kommer din kropp troligtvis att reagera bra på låg fysisk aktivitet. 

Myter om levnadsvanor

Folkhälsan betraktas som god om den ligger på en hög nivå och är jämlikt fördelad mellan olika grupper. Resultaten från Region Skåne visar både positiva och negativa utvecklingstrender, men tydligt är att det finns hälsoskillnader mellan grupper i samhället.

Sedan 2018 finns ett övergripande nationellt folkhälsomål med åtta tillhörande målområden antagna av regeringen. Målområdena är viktiga för hälsotillståndet i befolkningen och Region Skåne har undersökt hur dessa har utvecklats över tid i Skåne.

– Ojämlikheten mellan olika socioekonomiska grupper är genomgående i de flesta av de hälsovariabler vi tittar på. Svaga socioekonomiska grupper har överlag sämre hälsa än genomsnittet och i många fall har skillnaderna ökat över tid. Ett undantag är det psykiska välbefinnandet som faktiskt är sämre bland grupper med lång utbildning, säger Anna Råman analyschef på Region Skåne.

Medellivslängden är den kanske mest välkända indikatorn för hälsan i en befolkning. Ett positivt exempel från rapporten är att medellivslängden ökat under en längre tid för både kvinnor och män. Kvinnor har både historiskt och i dag en högre medellivslängd än män, men skillnaderna mellan könen har minskat då männen knappar in på kvinnorna. Samtidigt ökar i stället skillnaderna mellan utbildningsgrupper. Detta beror främst på att gruppen med högre utbildning ökar sin medellivslängd i en snabbare takt än de med kortare utbildning.

Övervikt och obesitas är påtagligt utbrett i befolkningen. Hälften av alla skåningar har övervikt eller obesitas. Tydliga kön- och utbildningsskillnader syns. För män med kortast utbildning ligger andelen på 72 procent medan kvinnor med längst utbildning har lägst andelar. Över tid har en ökning dock skett i alla utbildningsgrupper. Kvinnor med högst utbildning är en av de grupperna som haft störst ökning.

Rapporten “Folkhälsans utveckling Skåne”.

Skillnaderna i hälsa ökar

En ny Sifo-undersökning från ViktVäktarna visar att en av tio svenskar sitter still i nio timmar eller mer under dygnets vakentid. Mest stillasittande är unga – tre gånger fler unga spenderar nio timmar eller mer stillasittande jämfört med de äldre. 

Skillnaden är stor mellan åldersgrupperna – tre gånger så många unga i åldersgruppen 16–35 år (13 %) är stillasittande i nio timmar eller mer, jämfört med äldre i åldersgruppen 55–79 år (4 %). I genomsnitt spenderar 16–35-åringar sex timmar stillasittande varje dag medan snittet för personer i åldern 55–79 är knappt fem timmar.

Undersökningen visar även att det är storstadsborna som är som mest stillasittande. I Stockholm är 11 procent stillasittande i nio timmar eller mer och i Göteborg är det 10 procent. I Malmö sitter hela 17 procent av svenskarna still i nio timmar eller mer. Utanför de tre storstadsregionerna sitter endast åtta procent still lika länge.

Arbetet främsta anledningen
Tre av tio (29 %) uppger att den största anledningen till att de inte rör på sig mer är ett stillasittande arbete. Även här syns tydliga skillnader mellan åldersgrupperna: tre av tio (30 %) i åldersgruppen 16–35 år uppger ett stillasittande arbete som främsta orsak, jämfört med fyra av tio i åldersgruppen 35–55 år (42 %) och endast en av tio (14 %) i åldersgruppen 55–79 år. Fler anledningar till stillasittandet är att rörelse under dagen inte prioriteras (13 %), följt av att motivation saknas (12 %), att tid saknas (9 %) och fysiska begränsningar (8 %).

– Att vara stillasittande för länge är inte hälsosamt i längden. Resultatet från vår undersökning visar hur viktigt det är att vi motiverar oss till att resa oss upp och röra på oss. Bara att ta en promenad under lunchen och att växla med mellan sittande och stående när vi arbetar kan göra stor skillnad och ge positiva effekter på vårt välbefinnande, säger Karin Nileskog, kostexpert på ViktVäktarna. 

Undersökningen genomfördes i Kantar Sifos webbpanel under perioden 19–22 januari 2023. Totalt intervjuades 1172 personer i åldern 16–79 år. Av dessa uppger 744 att de får friskvårdsbidrag av sin arbetsgivare. Webbpanelen är riksrepresentativt rekryterad utifrån slumpmässiga urval. Det förekommer ingen självrekrytering i Kantar Sifos webbpanel.

1 av 10 sitter still minst 9 timmar

Att strunta i ciggen och ägna sig åt träning i 60-årsåldern kopplas till bättre hälsa senare i livet. Men för att må bra i högre ålder är också sociala relationer, engagemang och självbestämmande viktigt. 

En avhandling vid Luleå tekniska universitet har följt upp en hälsoundersökning för att studera hjärt- och kärlsjukdomar genomförd inom region Norrland 1999, där 1 500 personer deltog. Tanken var att efter två decennier undersöka vilka faktorer i 60-årsåldern som kan påverka deltagarnas överlevnad och hälsotillstånd i dag.

Resultaten visar att både individens egna val och åtgärder från samhällets sida spelar roll för hälsosamt åldrande och välbefinnande. Cirka 500 personer i Norrbotten och Västerbotten fick hembesök och blev intervjuade om sitt välbefinnande. Därutöver fick deltagarna lämna blodprov, mäta benstyrka och göra minnestester.

Studien visade att den mest betydelsefulla faktorn för överlevnad och hälsosamt åldrande i gruppen var att inte röka. Många av rökarna var inte längre i livet. Näst viktigaste faktor var en markör för hjärtproblem som kunde mätas i blodprov, följt av midjemått och fysisk aktivitet.

När det gällde hälsotillståndet hos de deltagare som fortfarande levde, visade det sig att fysisk aktivitet i 60-årsåldern var den viktigaste framgångsfaktorn för ett hälsosamt liv även efter 80 års ålder. Hälsosamma värden av långtidsblodsocker, som är kopplat till diabetes, kom på andra plats.

Djupintervjuer genomfördes med 52 deltagare för att undersöka vilka faktorer i vardagen som bidrog till deras välbefinnande vid en ålder över 80 år. Resultaten visade att ett socialt sammanhang, god hälsa och funktionsnivå, engagemang, känsla av frihet och att känna sig hemma var viktiga faktorer för att må bra.

Studien betonar även vikten av att äldre personer har kontroll över beslut som rör deras boendesituation. Att själv få fatta beslut om hemmet är avgörande för deras välbefinnande, och de som tvingas flytta eller känner sig pressade att göra det mår sämre.

En annan del av avhandlingen fokuserade på fysisk aktivitet, där 77 personer bar aktivitetsmätare dygnet runt under en vecka. Resultaten visade att ju mer man rör sig, desto bättre mår man. Till och med att bara stå upp mer var kopplat till välbefinnande.

Forskarna betonade vikten av att främja fysisk aktivitet och underlätta för äldre att vara aktiva. Det är också viktigt att stötta äldre i att hantera eventuella begränsningar och att acceptera sin situation på ett konstruktivt sätt, vilket kan förbättra deras välbefinnande.

Healthy Ageing and Well-Being in Old Age, Luleå tekniska universitet.

Så åldras du hälsosamt

I en ny studie har forskare vid Uppsala universitet undersökt hur onyttig mat påverkar sömnen. Efter den onyttigare kosten var deltagarnas djupsömn ytligare, jämfört med efter den nyttigare kosten. Resultaten publiceras i tidskriften Obesity.

Både dålig kosthållning och dålig sömn kan öka risken för flera folkhälsosjukdomar. I och med att kosten är så viktig för hälsan, ville forskarna ta reda på ifall vissa av kostens hälsoeffekter omfattar förändringar av vår sömn. 

– Det har även saknats så kallade interventionsstudier, där man ser om en förändring i livsstil har någon betydelse för sömnen. I den typen av studier kan man mer definitivt isolera kostens direkta påverkan på sömnen, säger Jonathan Cedernaes, läkare och docent i medicinsk cellbiologi vid Uppsala universitet.

Varje studietillfälle innebar flera dygns övervakning i ett sömnlaboratorium. Sammanlagt deltog 15 friska normalviktiga unga män. Deltagarna screenades bland annat för sina sömnvanor, vilka skulle vara normala och inom det rekommenderade intervallet, det vill säga sju till nio timmars sömn per natt.

Deltagarna fick i slumpmässig ordning äta en mer nyttig kost, samt en onyttigare kost. De två alternativen innehöll lika många kalorier, men kalorimängderna var beräknade individuellt. Den onyttigare kosten innehöll bland annat högre halter av socker och mättat fett, samt mer processad mat. Varje kost åts i en veckas tid, samtidigt som deltagarna sömn-, aktivitets- och måltidsscheman kontrollerades på individnivå. När veckan var slut undersöktes deltagarna i ett sömnlaboratorium. Där fick de först sova en vanlig natt, samtidigt som hjärnans aktivitet mättes för att övervaka deras sömn. Deltagarna hölls sedan vakna i sömnlaboratoriet, för att därefter få sova ikapp. Även då registrerades deras sömn.

– Intressant nog såg vi att djupsömnen var ytligare när deltagarna hade ätit onyttig mat, jämfört med efter den nyttigare maten. Den effekten höll i sig även en andra natt, efter att deltagarna hade avslutat respektive kost och då i stället åt en identisk kost. Liknande förändringar av sömnen kan ses vid åldrandet, samt vid insomnia. Vid sådana tillstånd kan det hypotetiskt sett, ur ett sömnperspektiv, kanske vara av större vikt att vara noggrann med kosten, säger Jonathan Cedernaes.