En studie ledd från universiteten i Uppsala och Lund har upptäckt en koppling mellan ökade nivåer av vissa bakterier i tarm och plack i kranskärlen. Framför allt handlar det om olika varianter av streptokocker som också är vanliga i munhålan. 

Forskarna i den aktuella studien fann att ökade nivåer av bakteriearter i tarmen, som annars är vanliga i munhålan, var associerade med ökad förekomst av plack i hjärtats små artärer. Kopplingarna var starkast till olika varianter av streptokocker som alltså i vanliga fall återfinns i munnen och i halsen och som är inblandade i bildandet av plack på tänderna.

Forskarnas hypotes är att en god munhälsa skulle kunna minska mängderna av skadliga bakterier som färdas från munnen till tarmen. 

– Resultaten i vår studie visar på en koppling mellan förhöjda nivåer av streptokocker i tarmen och en sämre hjärt-kärlhälsa. Drygt 40 procent av studiedeltagarna hade mätbar kranskärlsförkalkning. Nu behöver vi utforska detta vidare för att bättre förstå om detta är ett orsakssamband säger Tove Fall, professor vid Uppsala universitet som ledde studien tillsammans med professor Marju Orho-Melander vid Lunds universitet.

Fakta om kopplingen mellan munhälsa och hjärt-kärlsjukdom

En dålig munhälsa kan ge stora problem med karies och tandlossning vilket i sin tur leder till smärta och svårigheter att äta. Det finns även ett samband mellan dålig munhälsa och sjukdom i hjärta och kärl.

För att förebygga dålig munhälsa bör man följa 2+2+2-metoden, det vill säga borsta tänderna två gånger per dag i två minuter och med två centimeter fluoridtandkräm på borsten, samt rengöra mellan tänderna en gång per dag.
Inflammationer i tandköttet, kan bli kroniska och allvarliga hos vissa, dessa inflammationer tros belasta hela kroppen och öka på åderförkalkningsprocessen.

Studiens namn: Streptococcus Species Abundance in the Gut is Linked to Subclinical Coronary Atherosclerosis in 8973 Participants from the SCAPIS Cohort

Koppling mellan streptokocker och åderförkalkning

Att inte ta hand om sin tandhälsa kan få konsekvenser för hjärtat. Något hälften av befolkningen inte känner till, enligt en ny Sifo-undersökning som gjorts … Läs mer

Att inte ta hand om sin tandhälsa kan få konsekvenser för hjärtat. Något hälften av befolkningen inte känner till, enligt en ny Sifo-undersökning som gjorts på uppdrag av Hjärt-Lungfonden och Philips Sonicare.

Personer som avstår regelbundna tandundersökningar riskerar att problem i munhålan inte upptäcks och åtgärdas i tid. Den svenska så kallade PAROKRANK-studien har tidigare visat att det finns ett oberoende samband mellan tandlossning och hjärt-kärlsjukdom. Just nu pågår en uppföljning av studien för att ta reda på om tandlossning är en självständig riskfaktor för framtida hjärt-kärlsjukdom.

– Det är bekymmersamt att många avstår från tandvård eller från att åtgärda sin tandhälsa. Jag känner främst oro för att ekonomiskt utsatta grupper, till exempel arbetslösa, pensionärer och studenter, väljer bort tandvård. Tidigt insatta åtgärder kan förhindra en allvarlig situation som skulle kunna påverka kroppen på fler sätt, säger Anna Norhammar, professor vid Karolinska Institutet och forskare inom tandhälsa och hjärt-kärlsjukdom.

I Folkhälsomyndighetens årsrapport Folkhälsans utveckling uppger drygt 17 procent av svenskarna att de avstått från tandvård trots behov. Den vanligaste anledningen till att man inte uppsökt tandvård trots behov var ekonomi. Andra skäl var till exempel tandläkarskräck och tidsbrist.

För en god tandhälsa rekommenderar Folktandvården egentandvård enligt 2+2+2-metoden, det vill säga borsta 2 minuter, 2 gånger om dagen, med 2 cm tandkräm.

1,8 miljoner svenskar avstår tandvård

Inflammatorisk tarmsjukdom, IBD, är kopplat till ökad risk för parodontit, det vill säga tandlossningssjukdom. Det visar nya publikationer från ett europeiskt forskningsprojekt som utforskat sambandet … Läs mer

Inflammatorisk tarmsjukdom, IBD, är kopplat till ökad risk för parodontit, det vill säga tandlossningssjukdom. Det visar nya publikationer från ett europeiskt forskningsprojekt som utforskat sambandet mellan de två sjukdomarna.

Att parodontit kan kopplas till diabetes och hjärt- och kärlsjukdom är redan väl känt. Men sambandet mellan parodontit och IBD är inte lika väl utforskat i stor skala i en europeisk kontext.

Nu visar två publikationer från ett stort forskningsprojekt med danska patienter att det finns en stark koppling mellan sjukdomarna.

– Studien visar att patienter med IBD har mer parodontit och färre tänder jämfört med personer utan IBD. Vi ser också att patienter med både IBD och tandlossning får en förvärrad tarmsjukdom med en högre aktivitet än patienter med IBD som är friska i munnen, säger Andreas Stavropoulos, professor och övertandläkare vid Odontologiska fakulteten vid Malmö universitet och en av forskarna bakom studien.\nParodontit ger till en början relativt milda symptom, som att tandköttet blöder när man borstar tänderna, men kan leda till tandlossning om det inte behandlas i tid.

– Sammantaget visar studierna att munhälsan hos patienter med IBD borde följas upp bättre för att förhindra utvecklingen av parodontit och tandlossning hos den här patientgruppen, avslutar Kristina Bertl, universitetsadjunkt och tandläkare på Odontologiska fakulteten.

Stark koppling mellan tandlossning och IBD

Unga vuxna med omfattande kariessjukdom är ofta riskbenägna när det gäller munhälsan. Samtidigt kan de ändra sina ohälsosamma beteenden med rätt stöd och behandling. I … Läs mer

Unga vuxna med omfattande kariessjukdom är ofta riskbenägna när det gäller munhälsan. Samtidigt kan de ändra sina ohälsosamma beteenden med rätt stöd och behandling. 

I en avhandling vid Göteborgs universitet beskrivs utmaningarna för att hjälpa denna utsatta patientgrupp. Munhälsan har förbättrats markant i Sverige över de senaste årtiondena. I dag har de flesta en god oral hälsa. Det finns dock en ojämn och orättvis fördelning där vissa grupper bär betydligt större sjukdomsbörda, kopplad till bland annat socioekonomiska faktorer.

Bakom den aktuella avhandlingen på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, inom ämnet odontologisk psykologi och folkhälsa, står Jennie Hagman, till vardags tandläkare på kliniken för orofacial medicin (sjukhustandvård) inom Folktandvården i Göteborg. Hon beskriver sårbarheten i gruppen unga vuxna, 18 till 25 år gamla.

– Många flyttar hemifrån, börjar jobba, och ska ta ansvar för egen ekonomi och hälsa. Samtidigt blir hälso- och sjukvården avgiftsbelagd, i tandvårdens fall från det år personen fyller 24. Glesare tandvårdsbesök, sockerrik kost och rökning är en dålig, men inte helt ovanlig mix bland unga vuxna med kariessjukdom.

Avhandlingen bygger på en studie i vilken det ingick 135 unga vuxna i Västra Götaland med hög kariesförekomst. Alla gavs standardiserad munhälsoinformation i allmäntandvården, inom ramen för studien. Hälften av dem lottades till att även få behandling av psykolog.

Terapiformen som användes heter ACT, Acceptance and Commitment Therapy. Behandlingen gick ut på att identifiera varför god munhälsa är värdefullt för patienten, och träna mentala färdigheter, exempelvis acceptans, som kan vara till hjälp för att etablera nya mer hälsosamma vanor för munhälsan.

I ACT-gruppen var den omedelbara effekten på hälsobeteenden tydlig, med förbättrad tandborstning och ökad användning av tandtråd, tandpetare och fluor. Även kontrollgruppen ändrade beteende, men inte lika mycket.

En uppföljande delstudie visade på större förbättring av munhälsan i psykologgruppen, även om resultatet för plack och tandköttsinflammation inte skilde sig signifikant grupperna emellan. Resultaten indikerar även en skiljelinje mellan kvinnor och män. Genomgången ACT-behandling verkar ha varit mer effektiv för kvinnornas munhälsa.

Tandvård

Koppling mellan streptokocker och åderförkalkning

1,8 miljoner svenskar avstår tandvård

Stark koppling mellan tandlossning och IBD

Unga vuxna kan förbättra tandhälsan