Personer som går upp i vikt igen efter en kraftig viktnedgång löper inte ökad risk för cancer eller förkortad livslängd. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet, där forskare följt över 1 300 patienter som genomgått fetmaoperationer.

Den nya studien från Göteborgs universitet kastar nytt ljus över långtidseffekterna av viktuppgång efter fetmaoperation. Forskarna följde 1 346 personer som genomgått fetmakirurgi och jämförde deras hälsoutfall beroende på om de behållit sin viktnedgång eller återfått en del av den.

Resultaten var överraskande. Den förväntade livslängden och risken för att drabbas av cancer var lika oavsett om personerna gått upp mycket i vikt igen eller inte.

– Det vi nu ser är att även de som går upp efter sin viktnedgång har en kvarstående positiv effekt med samma förväntade livslängd som de som bibehåller sin lägre vikt, säger Kajsa Sjöholm, docent vid Sahlgrenska akademin, i ett pressmeddelande.

Ökad risk för småkärlssjukdom och hjärt-kärlproblem

Trots oförändrad livslängd fann forskarna skillnader i risken för andra sjukdomar. Särskilt tydligt var det för mikrovaskulär sjukdom – alltså sjukdomar i kroppens minsta blodkärl.

Förekomsten av dessa sjukdomar var 11 fall per 1 000 personer och år bland dem som gått upp mycket i vikt, jämfört med 8,7 fall hos dem som behållit sin lägre vikt. Ett liknande mönster sågs för hjärtinfarkt, stroke och hjärtsvikt.

– När det gäller hjärt-kärlsjukdom ser vi att viktökning driver riskfaktorerna, förklarar Kajsa Sjöholm. Det förstärker bilden av att patienterna behöver ett gott omhändertagande för att motverka betydande viktuppgång.

Fetmakirurgi är en vanlig behandlingsform i Sverige. Enligt Scandinavian Obesity Surgery Registry genomförs över 5 000 operationer årligen på 37 olika enheter runt om i landet. Den vanligaste metoden är gastric bypass, men tillgång och kötid varierar.

Ungefär 23 procent av patienterna bekostar själva sin operation, enligt den senaste årsrapporten.

Trots de positiva långtidseffekterna på livslängden visar studien att viktuppgång efter operation inte är utan konsekvenser. Utöver ökad risk för vissa sjukdomar påverkar återökad vikt ofta livskvaliteten negativt.

– Med viktökning följer också andra risker och problem som kan ge sänkt livskvalitet, exempelvis smärta i höfter och knän och att fetman i sig utgör ett stigma, avslutar Kajsa Sjöholm.

Health outcomes and their association with weight regain after substantial weight loss in Sweden: a prospective cohort study, The Lancet Region Health – Europe.

Viktuppgång efter fetmaoperation påverkar inte livslängden

Hälsosamma recept och subventionerade matkassar kan vara en väl fungerande hjälp vid barnobesitas. Det visar en studie från Göteborgs universitet. Kassarna fick godkänt av försöksfamiljerna och så länge familjerna hade tillgång till dem minskade barnens BMI mer än vid enbart levnadsvanebehandling. 

Syftet med studien, publicerad i tidskriften European Journal of Pediatrics, var att undersöka effekterna av ett hittills oprövat koncept vid behandling av barnobesitas; sedvanlig levnadsvanebehandling genom rådgivning i kombination med hälsosamma recept och subventionerade matkassar för hela familjen.

Studien omfattade 89 barn i åldern 5-15 år som var inskrivna vid någon av mottagningarna för barnobesitas i norra Halland. 54 av barnen och deras familjer lottades till att få levnadsvanebehandling och matkassar. Övriga 35 barn och deras familjer utgjorde kontrollgrupp och fick enbart levnadsvanebehandling genom rådgivning.

Matkassefamiljerna kunde varje vecka under tre månaders tid hämta ut recept och färdigpackade kassar med råvaror för fem familjemiddagar med målet att följa Livsmedelsverkets kostrekommendationer. Målsättningen var att involvera hela familjerna och att själva kostbehandlingen skulle ske i hemmet.

Barnens BMI undersöktes sedan efter 3, 12 och 18-24 månader. En viktig fråga var också om matkassarna med förutbestämda råvaror skulle fungera och accepteras av familjerna.

En av de drivande bakom studien är Lovisa Sjögren. Hon forskar inom pediatrik på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och är barnläkare på Hallands sjukhus Halmstad och Drottning Silvias barnsjukhus i Göteborg.

– Det är många som anger att det är svårt att laga varierad mat från grunden och att få till måltider tillsammans i familjen, men det här visade sig vara en tolererbar metod. Matkasseinterventionen uppfattades inte som påfrestande eller påträngande och bråken kring matinköp och måltider minskade.

Under perioden med matkassar, de tre första månaderna, minskade graden av obesitas mer i matkassefamiljerna vilket talar för att en kostintervention som involverar hela familjen kan vara effektiv. Men den positiva effekten av matkassen kvarstod inte vid mätningarna vid 12-24 månader. I det skedet sågs den största BMI-minskningen hos barnen vars familjer hela tiden fått enbart levnadsvanebehandling.

Matkassarna var starkt prisreducerade med stöd av Generation Pep och ICA Stiftelsen. Lokala ICA-handlare deltog också med packning och utlämning av matkassar. Forskarna menar att det nedsatta priset och handfasta stödet kan avgöra om en familj klarar en kostomläggning.

– Barn föds med rörelseglädje, men en del barn har en störd hunger och mättnadsreglering. Det är viktigt att vi inte enbart fokuserar på fysisk aktivitet utan också på maten. Det är en fördom att alla barn med högt BMI är stillasittande, säger Lovisa Sjögren.

Hon menar att Mat ordinerat på recept (MOR) med subventionerade matkassar skulle kunna etableras på samma sätt som Fysisk aktivitet på recept (FAR) med subventionerade träningsaktiviteter.

– Med den här studien visar vi på ett fungerande alternativ även om vi tror att interventionen behöver vara längre. Visst finns det nya läkemedel för att behandla obesitas, men innan vi börjar medicinera barnen behöver vi veta att vi testat allt vad gäller kosten, säger Lovisa Sjögren.

Studie: Family meals on prescription as treatment for childhood obesity—a randomized controlled trial

Matkasse på recept hjälper vid barnobesitas

En ny studie från Lunds universitet har funnit att fetma kan kopplas till över 30 olika cancerformer. Det gör kraftig övervikt till en större riskfaktor för cancer än vad som tidigare varit känt. 

Enligt tidigare forskning har ett samband mellan fetma och 13 olika cancerformer identifierats. En ny studie pekar dock på att ytterligare 18 cancerformer, eller deras undergrupper, också kan kopplas till fetma. Bland dessa finns tunntarmscancer och vissa typer av blodcancer.

Studien analyserade data från över 4,1 miljoner individer som följdes under en period på mer än 20 år. Totalt inkluderades 122 olika cancerformer och deras undergrupper med uppgifter från flera svenska register. Forskarna beräknade deltagarnas BMI.

– Studien är inte störst i antal deltagare, men den har flest cancerdiagnoser tack vare den långa uppföljningstiden, vilket gör resultaten mer tillförlitliga, säger Ming Sun, doktorand vid Lunds universitet.

Cirka 25 procent av alla cancerfall i studien kunde kopplas till cancerformer där sambandet med fetma redan är känt, såsom kolorektal-, postmenopausal bröst- och njurcancer. Studien visade dock också nya kopplingar mellan BMI och andra cancerformer.

– Våra resultat visar att fetma kan öka risken för upp till 40 procent av alla cancerfall bland deltagarna i studien, diagnostiserade mellan 1963 och 2019, säger Tanja Stocks, epidemiolog vid Lunds universitet.

Cancerformer som tidigare bekräftats vara kopplade till fetma inkluderar:

Bröstcancer hos kvinnor efter klimakteriet

Vissa former av blodcancer, som akut och kronisk myeloisk leukemi

Fetma ökar cancerrisken

En vanlig diet med hög fetthalt ökar inte bara midjan, utan krymper också hjärnan. Australiska och kinesiska biologer fastställde att en sådan diet under lång tid bidrar till ackumuleringen av giftiga proteiner i hjärncellerna hos bärare av Alzheimers sjukdom.

De flesta patienter med Alzheimers sjukdom har en sent debuterande, sporadisk form av sjukdomen. Samtidigt spelar metabola faktorer en viktig roll i uppkomsten och utvecklingen av denna form av demens, noterar forskare.

– Fetma och diabetes stör det centrala nervsystemets arbete, ökar psykiska störningar och kognitiv försämring. Vi visade detta i vår studie på möss, sa författaren till studien, neuroforskaren Larisa Bobrovska.

Forskarna studerade två grupper av möss i vars DNA en mänsklig version av MAPT-genen infogades med en mutation som främjar ackumuleringen av skadliga proteiner i neuroner. Under 30 veckor fick en grupp en normal diet och den andra en diet med hög fetthalt.

Som ett resultat visade det sig att en diet med mycket fet mat inte bara leder till fetma och diabetes, utan också till försämring av hjärnans kognitiva funktioner, inklusive utveckling av ångestsyndrom, depression och försämring av Alzheimers sjukdom. 

Det noteras att möss oftare gick upp i övervikt på grund av dålig ämnesomsättning orsakad av förändringar i hjärnan, rapporterar presstjänsten vid University of South Australia.

Resultaten av studien förklarar, enligt dess författare, potentiellt varför förekomsten av Alzheimers sjukdom och andra former av demens har ökat markant under de senaste decennierna runt om i världen. De tror att kampen mot fetma kan bidra till att minska antalet patienter med demens.

Fetma och typ 2-diabetes stör det centrala nervsystemet

Forskare kan ha hittat ett nytt sätt att behandla fetma med läkemedelssubstanser som riktar in sig på cellernas kraftverk, mitokondrierna. Det visar en studie på möss. 

Mitokondrier, ofta beskrivna som cellernas egna kraftverk, spelar en avgörande roll för vår hälsa. De omvandlar näringsämnen i mat till energi, vilket är centralt för bland annat ämnesomsättningen.

Forskare vid Karolinska Institutet har tagit fram nya läkemedelssubstanser som blockerar mitokondriernas funktion och därmed cellernas energiproduktion. Syftet har varit att behandla cancer. Under studierna har forskarna stött på en gynnsam effekt på ämnesomsättningen hos möss.

Överviktiga möss, som hade fötts upp på en fettrik diet, behandlades med de nya läkemedelssubstanserna. Resultaten efter fyra veckor var anmärkningsvärda: en oväntad ökning av fettomsättningen, drastisk viktminskning, minskad fettansamling i levern och en återställd glukostolerans.

– Det är ett oväntat resultat som öppnar upp för nya möjligheter inom behandling av obesitas och diabetes typ 2, säger Taolin Yuan, postdoktor vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik.

Forskarna planerar nu att utforska de bakomliggande mekanismerna ytterligare för att bättre förstå hur dessa läkemedel påverkar ämnesomsättningen. Samarbeten med bioteknikföretag har också inletts för att se om det går att utveckla till en behandlingsmetod som kan användas även på människor.

– Även om vi ser mycket lovande resultat i dessa tidiga skeden, är det viktigt att förstå att det kommer att ta många år av forskning och tester innan vi vet om denna behandling är effektiv och säker för människor, förklarar Nils-Göran Larsson, professor vid Karolinska Institutet.

Inhibition of mammalian mtDNA transcription acts paradoxically to reverse diet-induced hepatosteatosis and obesity,  Nature Metabolism.

Nytt sätt att behandla fetma

Förekomsten av övervikt och fetma i gruppen 3- och 4-åringar i Sverige har minskat efter pandemin. Uppgången under pandemin ser därmed ut att ha varit tillfällig. Det visar en studie vid Göteborgs universitet och Uppsala universitet.

Studien som publiceras i tidskriften JAMA Pediatrics bygger på uppgifter om 50 833 barn i åldern 3–5 år. Hälsodata om barnen kommer från sedvanliga kontroller på BVC. Medverkande regioner var Dalarna, Jönköpings län och Sörmland.

Forskarna har tidigare kunnat påvisa ökad övervikt och fetma under pandemin hos 3- och 4-åringar i Sverige. Enligt den nu aktuella studien ligger dagens 3–4-åringar på ungefär samma nivåer som 3–4-åringar före pandemin. Gruppen 5-åringar har inte haft motsvarande viktförändringar.

Viktökning hos små barn under pandemin har globalt förklarats med ändrade kostvanor och minskad fysisk aktivitet till följd av sociala restriktioner och stängda förskolor. I Sverige var förskolorna i gång, men vikttrenden densamma, vilket enligt forskarna kan bero på att många barn uteblev från förskolan och gick miste om näringsrik mat och regelbunden utomhusaktivitet.

Att vikttrenden nu är bruten har stor betydelse också på sikt. Barnfetma ökar sannolikheten för fortsatt fetma i vuxen ålder, med ökad risk för hjärt-kärlsjukdom, cancer och lägre livskvalitet.

Ansvariga för studien är Anton Holmgren, barnläkare på Hallands sjukhus, som forskar inom pediatrik på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, och Anna Fäldt, forskare på Uppsala universitet inom barnhälsa och föräldraskap.

– Att andelen 3- och 4-åringar med övervikt och fetma sjunkit tyder på att viktökningarna hade med just pandemin att göra, och att ohälsosam viktstatus kan backa tillbaka. Det gäller även på individnivå, en betydande andel av de barn där vi hade upprepade mätningar sjönk till en lägre BMI-klass efter pandemin, säger Anton Holmgren.

De studerade tidsperioderna är före covid-19-pandemin (till och med april 2020), tidig pandemi (maj 2020-maj 2021), sen pandemi (juni 2021-mars 2022) och efter pandemin (från april 2022).

·      I gruppen 3-åringar steg andelen med fetma från 2,4 procent före pandemin till 3,4 procent under tidig pandemi, för att sedan sjunka till 2,3 procent under sen pandemi. Efter pandemin var andelen 3-åringar med fetma 2,6 procent.

·      Utvecklingen för övervikt hos 3-åringar följer samma mönster. Andelen med övervikt gick från 11,6 till 13,2 procent, följt av en nedgång till 11,3 procent under sen pandemi. Efter pandemin var andelen 3-åringar med övervikt 11,9 procent.  

·      I gruppen 4-åringar förändrades BMI också tydligt. Andelen med fetma steg från 2,6 procent före pandemin till 3,7 procent under tidig pandemi, för att sedan sjunka till 3,1 procent under sen pandemi och till 2,5 procent efter pandemin.

·      Andelen med övervikt i gruppen 4-åringar steg från 10,3 procent före pandemin till 11,7 procent under tidig pandemi, och sjönk sedan till 9,9 procent under sen pandemi och efter pandemin.  

Studie: Childhood Overweight and Obesity During and After the COVID-19 Pandemic

Mindre fetma hos 3- och 4-åringar efter pandemin

En ny studie visar att de två vanligaste fetmaoperationerna, gastric bypass och gastric sleeve, ger få kortsiktiga komplikationer och i den bemärkelsen är likvärdiga.

Varje år genomförs cirka 5 000 fetmaoperationer i Sverige, där de vanligaste metoderna är gastric bypass och gastric sleeve. En nyligen publicerad studie har jämfört kortsiktiga risker vid de olika metoderna där över 1 700 vuxna patienter deltog.

Resultaten visar att det inte finns några signifikanta skillnader i kortsiktiga risker mellan metoderna. Även om operationstiden var längre vid gastric bypass, vårdades alla patienter på sjukhus i minst ett dygn efter ingreppet, oavsett val av metod.

Vid uppföljning 30 dagar efter operationen visade båda grupperna relativt få komplikationer, såsom blödningar, läckage, blodproppar och infektioner. Under hela uppföljningstiden på 90 dagar förekom inga dödsfall.

Suzanne Hedberg, forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, betonar att risken för komplikationer är mycket låg vid båda operationsmetoderna, särskilt jämfört med internationella standarder. Hon poängterar att det inte finns någon statistiskt signifikant eller kliniskt relevant skillnad mellan metoderna när det gäller kortsiktiga risker.

Med tanke på det stora antal personer som genomgår eller väntar på fetmaoperationer, visar studien att både patienter och läkare har möjlighet att välja operationsmetod utan att behöva ta hänsyn till kortsiktiga risker.

Comparison of Sleeve Gastrectomy vs Roux-en-Y Gastric Bypass, A Randomized Clinical Trial, Jama Network Open.

Låg kortsiktig risk vid fetmaoperationer

Den 1 december 2023 disputerade Rebecca Paul vid Linköpings universitet. Avhandlingen handlar om kvinnor med obesitas och deras upplevda hälsa, före och efter viktminskningsoperation.

Avhandlingen har studerat kvinnor med obesitas före och efter kirurgiskt ingrepp i syfte att minska övervikt, en så kallad gastric bypass-operation. Fokus i avhandlingen är kvinnors hälsa, könshormoner och livskvalitet.

– Det finns många positiva effekter på kvinnors hälsa som en viktminskningsoperation kan ge, som inte tidigare har undersökts. Avhandlingen visar på aspekter på kvinnors hormonella och reproduktiva hälsa samt hur obesitas kan påverka livskvaliteten, säger Rebecca Paul.

Kvinnor utgör cirka 80 procent av de patienter som söker sig till denna typ av kirurgi. Flera faktorer ligger bakom den ojämna könsfördelningen. Det handlar bland annat om synen på och acceptansen för överviktiga kvinnor, men även om fertilitet. Kvinnor med obesitas kan drabbas av ändrade könshormonnivåer, störningar i menstruationscykeln och svårigheter att bli gravid.

I studierna beskrev kvinnorna till exempel hur de före operationen haft menstruationsrubbningar och svårighet att bli gravida, men att operationen gjort att menstruationen blivit normal. Könshormonnivåerna har visat sig normaliseras vilket innebär en minskning av manlig fettfördelning och behåring och återställda menstruationscykler med förbättrad fertilitet. Man har även sett att den hormonrelaterade livskvaliteten förbättras efter operationen.

Avhandlingen ger en djupare förståelse av hälsa och mående hos kvinnor med obesitas och de upplevda förändringar och förbättringar som sker när de genomgår en operation som syftar till viktminskning. Kvinnorna värdesätter återställd hälsa och funktion och en upplevelse av kvinnlighet. Snabb viktnedgång kunde påverka kvinnors anpassning till livet som normalviktig och deras fertilitet. 

De fyra studier som utfördes handlade om:

Könshormonsnivåer och hälsorelaterad livskvalitet hos kvinnor som genomgått ingrepp som syftar till viktminskning.

Kvinnors motivation att göra en viktminskningsoperation i syfte att förbättra sin fertilitet.

Kvinnors upplevelser kopplade till förändrade könshormonsnivåer efter operation och viktnedgång.

En djupgående granskning av kvalitativa studier som utforskat kvinnors erfarenheter av viktminskningsoperation.

Länk till avhandlingen:
Obesity and Effects of Bariatric Surgery - with a Certain Focus on Women's Health (diva-portal.org)

Kvinnors hälsa före och efter viktminskningsoperation

Ersta sjukhus är specialister inom behandling av obesitas. Nu står det klart att man har fått ett utökat uppdrag att utföra viktkirurgi för ungdomar i åldrarna 15–18 år från Västra Götalandsregionen, med start den 1 januari 2024.

Ersta sjukhus utför mer än 50 procent av obesitaskirurgin inom Region Stockholm, och är även en de största aktörerna inom detta område nationellt. Årligen genomförs cirka 500 – 600 ingrepp på Ersta sjukhus och här pågår även omfattande forskning på hur operationsmetoderna kan utvecklas. 

– Obesitas är en sjukdom som påverkar många delar av ens hälsa, fysiskt och ofta även psykiskt. Här kan vi göra en viktig insats för de som verkligen behöver det. Att vi fått förtroende att hjälpa unga patienter inom ett område där vi kan erbjuda god vård och har hög kompetens, känns mycket bra säger Sara Lindholm Larsson, sjukhuschef. 

Uppdraget omfattar cirka 20 viktkirurgiska operationer årligen och gäller två år från och med den 1 januari 2024, med möjlighet till förlängning 24 gånger á 1 månad i taget.

Kompetensen inom området är hög, med erfarna kirurger och övrig personal. Forskningen inom området är omfattande och under det senaste decenniet har drygt 30 publikationer inom området publicerats i högt rankade refereegranskade tidskrifter

– Vi forskar bland annat på hur vi ytterligare kan utveckla operationsmetoderna för att påskynda återhämtningen och minska risk för komplikationer. Vi studerar även sambandet mellan obesitas och typ 2 diabetes och hjärt-kärlsjukdomar, säger Anders Thorell, FoU-chef på Ersta sjukhus som själv, sedan tio år tillbaka samarbetar med Rikscentrum Barnobesitas, en specialistmottagning dit barn och ungdomar med övervikt och fetma kommer från hela landet.

Ersta sjukhus utför viktkirurgi för ungdomar

Två vanliga fetmakirurgiska ingrepp är gastrisk bypass och sleeve-gastrektomi. Vilken av dessa procedurer som är mest gynnsam för patienter med fetma och typ 2-diabetes har undersökts i en nyligen publicerad studie i Lancet.

Den randomiserade kontrollerade studien genomfördes vid Vestfold sjukhus i Norge mellan 2012 och 2017 och baserades på utfall som rapporterades av patienterna 3 år efter respektive ingrepp. 

Studien inkluderade patienter som var 18 år eller äldre och hade ett BMI på minst 35 kg/m2. Diabetes definierades i studien som en halt av glykerat hemoglobin på minst 48 mmol/mol, eller minst 43 mmol/mol om patienterna var under behandling för diabetes. Viktiga exklusionskriterier inkluderade cancer, alkoholberoende och betydande gastroesofageal refluxsjukdom. Slutligen inkluderades 109 patienter som randomiserades till antingen gastrisk bypass eller sleeve-gastrektomi. Båda grupperna fick likvärdig pre- och postoperativ behandling. 

Resultaten visade att patienter som genomgått gastrisk bypass rapporterade högre viktrelaterad livskvalitet, mindre refluxbesvär, större viktnedgång och en ökad chans till diabetesremission. Vanliga besvär efter dessa ingrepp, såsom buksmärta, problem med hetsätning, födointolerans, aptit och matsmältningsproblem, skiljde sig inte signifikant mellan grupperna. Postoperativt var det heller ingen skillnad vad gäller depressiva symtom.

Detta är den första randomiserade kontrollerade studie som indikerar att gastrisk bypass är att föredra jämfört med sleeve-gastrektomi under en 3-årsperiod avseende viktrelaterad livskvalitet och refluxbesvär hos denna patientgrupp. Forskarna betonar att dessa resultat kan användas för att vägleda beslutsfattande tillsammans med patienten kring vilken kirurgisk metod som är mest lämplig.

(Källa: Läkartidningen, Filip Stenmark, läkarkandidat, Linköpings universitet)

Gastrisk bypass bättre vid fetma och typ 2-diabetes

Barn- och ungdomsmedicinska mottagningen på Norrtälje sjukhus har börjat använda en mätplatta i hemmet för att öka barnets och föräldrarnas motivation till förändring. Hos en majoritet av de patienter som har använt mätplattan syns ett lägre eller stabiliserat BMI.

Mätplattan ser ut som en våg, men visar inga siffror. När patienten ställer sig på den i hemmet registreras data i en app som föräldrarna och barnet har tillgång till. Informationen innehåller inga siffror, utan består av ett diagram där det syns om barnet är inom sitt målviktsområde.

Information skickas också till mottagningen där sjuksköterskan följer barnets BMI-utveckling. I appen finns möjlighet att chatta med mottagningen om frågor eller problem uppstår.

– Mätplattan är ett digitalt kompletterande verktyg som vi tar till när vi ser ett behov av lite extra motivation, förklarar sjuksköterskan Hillevi Andersson.

I appen kan man direkt se om de förändringar man gjort givit resultat. Barnläkaren Ellinor Ristoff är nöjd med verktyget, och säger att den snabba feedbacken är positiv för många.

– Annars får man kanske vänta mellan en och tre månader på att se resultatet av de förändringar man gör. 

Oftast kommer barn med övervikt eller obesitas till mottagningen via en remiss från BVC eller elevhälsan i skolan. Tillsammans gör man en plan som passar barnet. Hälsosamtal, telefonavstämningar, videomöten och fysiska besök är en del av behandlingen. I de fall det passar och familjen tycker att det är en bra idé kan mätplattan bli aktuell. 

Genom datan ser mottagningen om resultaten sticker i väg mycket åt fel håll och kan då ta kontakt med familjen för att höra hur det går. Målet är att barnet ska ställa sig på plattan varje dag, men på mottagningen är man noga med att det ska kännas bra. Det är också viktigt att undvika känslan av misslyckande. 

Hos en majoritet av de patienter som har använt mätplattan syns ett lägre eller stabiliserat BMI. Just nu är det ett 40-tal barn som har en platta hemma. Mätplattan går att använda på barn från tre år, men på barn- och ungdomsmedicinska mottagningen ser man framför allt behovet hos lite äldre barn.

– Tonåringar är en grupp där det är svårare att få positiva resultat. De bestämmer mer själva och de kanske har egna pengar som de kan köpa godis, mat och dryck för. Motivationen kan vara extra svår. Men för just den här gruppen fungerar plattan väldigt bra, säger Ellinor Ristoff. 

Hillevi Andersson, Ellinor Ristoff och Susann Janze är överens om att kunskapen om barnobesitas generellt är för låg, även i vården. 

– Obesitas är en sjukdomsdiagnos och man har rätt till vård. Det är barnet och familjen som måste göra jobbet, men vi ska ge ett så bra stöd det bara går.

Barns längd och vikt mäts regelbundet på barnavårdscentralen och inom elevhälsan. Längden och vikten läggs sedan in i en speciell tabell med kurvor. Längden och vikten ska helst följa vissa kurvor i tabellen. Med hjälp av kurvorna kan man få en god vägledning om ett barn har övervikt eller obesitas.

Övervikt är inte en sjukdom men kan påverka barnets hälsa negativt. Det är inte skadligt att vara lite överviktig om barnet äter bra mat och har bra vanor för träning och rörelse. Om barnet fortsätter att öka i vikt så kan hen få obesitas. Det är en sjukdom.

Obesitas ger en ökad risk att få andra sjukdomar och besvär. Risken att få besvär ökar ju högre vikten är. De närstående vuxna behöver därför hjälpa barnet till hälsosammare levnadsvanor redan under barndomen. Ibland behövs även behandling från vården. Det beror på att många barn med obesitas får obesitas även som vuxna om de inte får vård tidigt.

Mätplatta bra vid övervikt och obesitas hos barn

Personer som opererats mot svår fetma, obesitas, har högre risk för karies efter ingreppet. De upplever också en allmänt sämre munhälsa. Det visar en avhandling.

Vid medicinsk behandling ingår livsstilsråd, kostbehandling, eventuell läkemedelsbehandling och stöd till ökad fysisk aktivitet. Kirurgi har dock visat sig mer effektivt för viktnedgång, och med en tilltagande fetmaepidemi på många håll i världen opereras allt fler.

– Bara i Sverige görs cirka 5 000 obesitasoperationer varje år, och trenden är ökande. Vi var därför intresserade av att se om det sker någon förändring i munhälsan hos dessa patienter efter operationen, säger tandläkaren och forskaren Negin Taghat vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.

De 118 personer med obesitas som följs i avhandlingen uppvisar ett mönster där högre BMI är kopplat till högre kariesrisk enligt en stigande skala. Vid de högsta BMI-värdena sågs en dubblerad risk för karies.

Två år efter behandling, kirurgisk eller medicinsk, framträder en tydlig uppdelning mellan grupperna. Personerna som hade genomgått en fetmaoperation hade då gått från genomsnittet 15,0 kariesskador på tandemaljens yta till drygt 19. I medicingruppen hade emaljskadorna tvärtom minskat.

Studien visar även att personerna i kirurgigruppen hade fler djupare kariesskador i tandbenet.

– Individer som genomgått kirurgisk obesitasbehandling kan även uppleva en rad symtom från munnen och påverkan på den orala livskvaliteten. Vi såg att nästan varannan individ upplevde sämre munhälsa, säger Negin Taghat. Det är av stor vikt att personalen är medveten om att munhälsan kan påverkas av både obesitas och obesitasbehandling så att förebyggande insatser kan planeras.

On oral health before and after obesity treatment: studies on clinical and patient-reported outcomes, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.

Högre risk för karies efter fetmakirurgi

Fetmaepidemin slår extra hårt mot personer med bipolär sjukdom, visar en studie. Resultaten tyder på att vuxna med diagnosen kan halka efter i livslängd jämfört med övrig befolkning. 

Att vuxna med bipolär sjukdom i högre utsträckning också har fetma är känt sedan tidigare. I en ny studie blir det tydligt i vilken omfattning och hur fort gruppen påverkas av fetmaepidemin.

Forskarna undersökte utveckling av BMI, kroppsmasseindex, under åren 2008–2019 i ett urval av cirka 22 000 personer med bipolär sjukdom. De undersökte också BMI-utvecklingen bland drygt 71 000 individer från den allmänna befolkningen i Sverige.

Under de tolv åren ökade andelen med fetma i den allmänna befolkningen från 11 till 15 procent bland män. Bland kvinnor ökade andelen med fetma från 10 till 13 procent.

I gruppen med bipolär sjukdom ökade andelen med fetma från 22 till 29 procent bland män och från 25 till 33 procent bland kvinnor.

– Utöver de allmänna negativa effekterna kan fetma också kopplas till sämre svar på antidepressiva medel och på preparaten litium och valproat hos individer med bipolär sjukdom. Övervikt försämrar också den övergripande prognosen för bipolär sjukdom genom att öka sannolikheten för återfall och svårighetsgraden av svängande humörepisoder, säger forskaren Hemen Najar på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.

Recent Secular Trends of Body Mass Index in Individuals With Bipolar Disorders and in the General Population, American Journal of Psychiatry.

Bipolära drabbas extra hårt av fetma

Om behandling och stöd till föräldrar startar redan i förskoleåldern kan svår övervikt minska hos barn. Effekten är dessutom långsiktig, visar en studie.

Under fyra års tid har forskare följt drygt 170 små barn i Sverige som fått behandling för obesitas, det vill säga fetma. Barnen rekryterades till studien när de var mellan fyra och sex år genom barnavårdscentraler i Region Stockholm.

Barnen och deras föräldrar lottades till en av tre behandlingar: standardbehandling, föräldrastöd i grupp eller föräldrastöd i grupp med uppföljande stödsamtal per telefon.

Standardbehandlingen innebar i regel att barn och föräldrar besökte en läkare, barnsjuksköterska och dietist, eller båda. Besöken hade ofta fokus på kost och fysisk aktivitet.

Barnen deltog inte i föräldrastödgrupperna. Fokus låg på hur föräldrar kan främja goda vanor i familjen på ett bra sätt, utan att konflikter uppstår.

– Det kunde handla om sådant som hur man sätter gränser, hur man lär barn nya beteenden och hur man kommunicerar med förskola, mormor, grannar och andra i barnets omgivning, säger Paulina Nowicka som är forskare vid Karolinska institutet och Uppsala universitet.

Efter behandling i föräldrastödgrupper lottades hälften av deltagarna till ett antal extra, stödjande telefonsamtal. Studien tyder på att tidig behandling av fetma har en långsiktig effekt. Alla tre grupper i studien förbättrade sin viktstatus, det vill säga minskade graden av obesitas.

– De barn vars föräldrar fick föräldrastöd har haft bäst resultat, och allra bäst gick det för dem som dessutom fick extra, stödjande telefonsamtal. I den gruppen såg vi även att fler barn nådde en kliniskt relevant förbättring av viktstatus som är kopplat till bättre metabol hälsa, det vill säga bättre nivåer av blodfetter och blodsocker.

Fetma är svårbehandlat, men studien visar att en intensiv behandling av obesitas är säker och effektiv för barn i förskoleåldern, menar Paulina Nowicka.

– Att behandla barn i den åldern ger en betydligt bättre effekt än om man börjar behandla långt senare i tonåren. Det finns tonåringar som kan bli aktuella för magsäckskirurgi. Vår förhoppning är att det ska kunna undvikas med tidigare behandling.

I studien har forskare vid Karolinska institutet samarbetat med forskare vid Uppsala universitet, Warwick Medical School och Oxforduniversitet.

A long-term follow-up of treatment for young children with obesity: a randomized controlled trial, International Journal of Obesity.

Tidig behandling ger effekt på barnfetma

Kirurgi mot fetma är förknippat med 40 procent lägre risk för blodcancer. Det visar en studie vid Göteborgs universitet. 

Tidigare studier har visat att obesitas är riskfaktor för flera typer av cancer. Det är också känt att kvinnor löper en högre risk att drabbas av cancer vid obesitas än män, och att risknivån sjunker vid en avsiktlig viktminskning.

Bevisen för en koppling mellan obesitas, viktminskning och blodcancer har dock varit begränsade.

I en ny studie har forskare använt data från den så kallade SOS-studien, Swedish Obese Subjects, vid Göteborgs universitet och data från bland andra Cancerregistret vid Socialstyrelsen.

Forskarna studerade drygt 2 000 personer som genomgick fetmakirurgi. De jämfördes med en kontrollgrupp där ungefär lika många individer med obesitas ingick som inte opererades. Grupperna var i övrigt jämförbara beträffande bland annat kön, ålder, kroppssammansättning, riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom och psykosociala variabler.

Under uppföljningstiden utvecklade 34 individer i kirurgigruppen blodcancer parallellt med en påtaglig viktnedgång. Motsvarande siffra i kontrollgruppen var 51 blodcancerfall, samtidigt som gruppen låg kvar på nivån grav fetma.

De flesta blodcancerfallen utgjordes av lymfom. När dessa studerades separat såg forskarna en 55-procentig riskminskning för lymfom i gruppen som genomgått fetmakirurgi. Motsvarande riskminskning för samtliga blodcancerfall var 40 procent.

Framför allt var det kvinnor med högt blodsocker vid studiens start som verkade dra fördel av obesitaskirurgin.

– Nyttan med kirurgin är kopplad till grundläggande blodsockernivåer. Den minskade risken för blodcancer var mycket tydligare om blodsockernivåerna hos kvinnorna var höga i början, vilket tydligt visar att blodsocker är en viktig faktor som driver cancerutvecklingen, säger forskaren Magdalena Taube vid Göteborgs universitet.

De menar att de metabola förbättringar som sker efter obesitaskirurgi, inklusive minskad inflammation, kan minska risken för cancer.

– Resultaten ger ytterligare stöd för att man borde betrakta obesitas som en riskfaktor för blodcancer, och att viktminskningskirurgi kan minska risken för blodcancer hos kvinnor med obesitas, säger Magdalena Taube.

Long-term incidence of haematological cancer after bariatric surgery or usual care in the Swedish Obese Subjects study: a prospective cohort study, Lancet Healthy Longevity.

Fetmakirurgi minskar risken för blodcancer

Mer än halva den svenska vuxna befolkningen har i dag övervikt eller obesitas, en oroande utveckling anser Hjärt-Lungfonden.

En ny studie i Journal of the American Heart Association är den första som visar att ökningen av obesitas leder till ökat antal dödsfall till följd av hjärtsjukdomar. I Sverige har andelen vuxna med övervikt eller obesitas ökat från 46 procent till 51 procent under perioden 2006–2022, enligt Folkhälsomyndigheten. 

– Att vi ser en fortsatt ökning av övervikt och obesitas i befolkningen är oroande då det innebär en ökad risk för att drabbas av till exempel hjärtinfarkt, stroke och hjärtsvikt. Den här nya forskningen visar även att obesitas leder till dödsfall i hjärt-kärlsjukdom, säger Jan Nilsson, medicinsk expert för Hjärt-Lungfonden. 

Antalet personer med obesitas ökar över hela världen. I USA har antalet dödsfall i hjärt-kärlsjukdom relaterad till obesitas tredubblats mellan åren 1999 och 2020. Även i Sverige har det skett en ökning av obesitas i alla åldersgrupper under perioden 2006–2022, enligt Folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor. Ökningen gäller för både män och kvinnor och förekomsten har ökat i alla utbildningsgrupper. 

Det har skett en stadig nedgång av hjärt-kärlsjukdom under 2000-talet som nu riskerar att åter vända uppåt på grund av den ökande andelen av överviktiga i befolkningen. 

– Vi ser ett behov av mer implementeringsforskning för att resultaten av forskning ska komma till praktisk användning i samhället. Kunskapen om betydelsen av hälsosamma matvanor för vår fysiska hälsa blir inget värd om den inte överförs till samhället och omsätts i praktiken, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden. 

Det finns dock regionala skillnader. År 2022 hade Stockholm lägst andel med övervikt eller obesitas, 46 procent, och högst andel hade Västernorrland, med 60 procent. Även andelen med obesitas varierade beroende på region, från 13 procent i Stockholm till 22 procent i Västernorrland.

Obesity-related cardiovascular disease deaths tripled between 1999 and 2020

Över halva befolkningen är överviktiga

I SVT:s nya dokumentärserie ”Min Tjockumentär” söker komikern Fredrik Boltes svar på frågor kring vikten. I en unik kombination av humor och dödligt allvar bjuder han på allt från reggae, satir, hårt klippta expertintervjuer och standup till svamp under pungen.

Hur farlig är en magsäcksoperation? Hur vanligt är det? Kan man inte gå ner i vikt på andra sätt? Varför går man alltid upp i vikt igen när man har bantat? Hur är livet efter en magsäcksoperation? Och vem betalar för kalaset? 

Fredrik Boltes har själv i perioder vägt 160 kilo, jojo-bantat hela sitt liv och provat alla bantningsmetoder som finns. Han har svårt att leva ett vanligt liv med allt från att gå i trappor och torka sig, till att leka med sina barn eller göra nya barn. 

Efter ett långt ångestfyllt undersökande och noggrant övervägande bestämmer sig Fredrik Boltes för att göra en gastric bypass-operation. Under åtta år har hans vänner och kollegor filmat honom - före, under och efter operationen. Resultatet är ”Min tjockumentär: en självutlämnande, halvtramsig dokumentärserie på dödligt allvar”. 

– Jag ville verkligen inte göra en magsäcksoperation. Det kändes som fusk, fel och jättefarligt. Men när jag lärde mig om vad gastric bypass faktiskt är, och hur vanligt det är, insåg jag att inte bara måste jag genomgå en operation, jag måste också filma exakt allt. Ni kan förvänta er skratt i halsen, svamp under pungen, blodiga operationsbilder, gullig unge och en hel del förbluffande fakta.  I Sverige finns det till exempel fler magsäcksopererade än folk som heter Johan, säger Fredrik Boltes.

– Det är både nära, mänskligt, svårt och modigt på en gång, humor och allvar. Jag hoppas och tror att serien kommer locka många att se den, säger Eva Larsson, projektledare SVT. 

SVT Play söndag 3 september kl. 02.00: Min tjockumentär (1–4:4)
SVT1 tisdag 5 september kl. 21.00: Min tjockumentär (1:4) 

”Min tjockumentär”

En ny studie av forskare vid Lunds universitet väcker frågor om hur effektivt det är med fetmaoperation genom gastric bypass. Redan ett år efter operationen närmade sig koncentrationen av metaboliter och fetter samma nivå som före operationen.

Tidigare forskning har visat att en majoritet av dem som genomgår fetmakirurgi ökar i vikt inom fem år efter gastric bypass-operationen. Det är fortfarande inte klarlagt vad som händer med ämnesomsättningen hos personer som har fått en fetmaoperation. I en ny studie som publiceras i tidskriften Obesity har forskarna studerat ämnesomsättningen hos personer med övervikt före och efter att de genomgått en gastric bypass-operation. Studien visar att de största förändringarna skedde strax efter operationen. Ett år senare närmade sig koncentrationen av metaboliter och fetter samma nivå som före operationen hos alla deltagare.

– Att enbart följa upp vikten hos personer som har genomgått fetmaoperation kan vara ett trubbigt instrument för att studera effekterna av ingreppet. Vår studie ger ökad förståelse av vad som händer med ämnesomsättningen i samband med en gastric bypass-operation, säger Peter Spégel, docent i molekylär metabolism vid Lunds universitets diabetescentrum (LUDC) som lett studien.

Snabba förändringar
Studien baserar sig på data från 148 personer med och utan typ 2-diabetes som fick en gastric bypass-operation i Sverige. Deltagarna har lämnat blodprover strax före operationen och vid minst två tillfällen efter operationen. Deras BMI (body mass index) mättes före operationen och vid tre tillfällen efter operationen. Forskarna gjorde detaljerade analyser av fetter och metaboliter i blodet för att studera förändringar i ämnesomsättningen. Redan ett år efter operationen var en del personer tillbaka på exakt samma nivå som före operationen, medan återgången för andra inte var lika markant.

– Vi kunde se förändringarna när deltagarna fortfarande hade ett lågt BMI efter operationen. Genom att studera ämnesomsättningen kan vi få en tidig indikation om att ohälsosamma förändringar är på väg. Vi hoppas att kunskapen kan användas för att följa upp individer efter fetmakirurgi och sätta in förebyggande åtgärder som kan förhindra en kommande viktuppgång, säger Nils Wierup, professor i neuroendokrin cellbiologi verksam vid LUDC och en av huvudförfattarna av artikeln.

En slutsats forskarna drar är också att risken för att utveckla typ 2-diabetes minskar kraftigt efter operationen hos individer utan sjukdomen, men ett år senare syns återigen en ökad risk. Hos personer som redan hade typ 2-diabetes vid tiden för operationen sågs en tillbakagång av sjukdomen, men risken för att återgå i sjukdom ökar sedan med tiden.

Nyttan med fetmaoperationer
Personer som opereras för fetma behöver gå ner i vikt innan operationen med hjälp av en diet. En tidigare studie av samma forskarlag studerade effekterna av lågkaloridieten och gastric bypass-operationen var för sig. Studien visade att dieten hade störst effekt på ämnesomsättningen, medan kirurgin ledde till små förändringar. Nu visar forskarnas senaste studie att de positiva effekterna på ämnesomsättningen avtar hos många redan efter ett år.

– Vi behöver göra fler och större studier för att dra säkra slutsatser. En fördel med fetmaoperationer är att en majoritet av personer med typ 2-diabetes ser en tillbakagång av sin sjukdom efteråt. Och även om en stor andel av de personer som får en fetmaoperation går upp i vikt efteråt så blir det oftast inte en återgång till samma vikt som tidigare. Framöver vill vi titta närmare på vad som händer med ämnesomsättningen på individnivå eftersom det kan se olika ut, säger Nils Wierup.

"Metabolic remission precedes possible weight regain after gastric bypass surgery"

Fetmakirurgi – positiva effekter försvinner fort

En persons vikt vid 20 års ålder har en avgörande betydelse för risken att drabbas av åderförkalkning senare i livet. Det visar ny forskning som bygger på befolkningsstudien SCAPIS, som är Hjärt-Lungfondens hittills största forskningssatsning.

Studien bygger på drygt 25 000 deltagare ur befolkningsstudien SCAPIS. Deltagarna fick själva uppge den vikt de hade när de var 20 år. När samma personer var mellan 50 och 64 år vägdes de och fick sina kranskärl undersökta med datortomografi.

– Vår studie visar att den vikt man har i 20-årsåldern i hög grad påverkar vad som kommer att hända i hjärtats kranskärl i vuxen ålder. En person som har 15 kilos övervikt vid 20 års ålder har 60 procent högre risk för åderförkalkning i kranskärlen 40 år senare. Det innebär att man bär med sig den risken upp i vuxen ålder, säger Göran Bergström, professor vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

Flera studier har tidigare visat att övervikt i tidig vuxenålder ökar risken att drabbas av stroke och hjärtinfarkt senare i livet. Men enligt Göran Bergström är det här första gången man kunnat se hur kranskärlen påverkas av övervikten cirka 40 år senare.

­– Den här studien visar hur viktigt det är att tidigt lägga grunden för goda levnadsvanor, med hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet. Genom att ge barn och föräldrar förutsättningar att äta sunt och röra på sig kan vi förebygga och förhindra att människor drabbas av hjärt-kärlsjukdom, vilket är målet med SCAPIS, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Övervikt vid 20 ökar risken för åderförkalkning

En ny studie från Uppsala universitet visar att ett högre kroppsmasseindex (BMI), ökar risken för fem olika reumatiska sjukdomar; ledgångsreumatism, artros, gikt, psoriasisartrit samt inflammatorisk spondylit. 

Forskarna kunde också se att BMI var en starkare riskfaktor för kvinnor jämfört med män när det gällde sjukdomarna gikt och psoriasisartrit. Studien presenteras i den vetenskapliga tidskriften Arthritis och Rheumatology.

De flesta reumatiska sjukdomar drivs av en inflammation i kroppen och drabbar främst leder, muskler och skelett, men även viktiga organ och kärl kan påverkas. Symtom på reumatisk sjukdom kan vara trötthet, svullnad och värk i leder, stelhet och nedsatt rörelsefunktion. 

Tidigare studier har sett ett samband mellan reumatiska sjukdomar och ett högt BMI. Men huruvida sambandet beror på att ett högt BMI faktiskt ökar risken för reumatisk sjukdom och inte endast beror på att individer med reumatisk sjukdom i snitt har ett högre BMI på grund av andra, okända anledningar är inte helt utrett. Detta är ett vanligt problem inom epidemiologiska studier som baseras på observationella data.

I den nya studien har forskarna försökt kringgå problemet genom att istället nyttja sig av information hos människans gener. Genom att använda sig av specifika genetiska varianter som kan kopplas till ett högt BMI kunde forskarna visa att män och kvinnor som har ett genetiskt anlag för högt BMI även har en ökad risk att drabbas av reumatisk sjukdom. 

− Även om vi har sett liknande samband tidigare så är det svårt att identifiera faktiska samband mellan BMI och sjukdom. Men då vi fann att de gener som länkats till högt BMI också var associerade med högre risk för dessa reumatiska sjukdomar, kunde vi dra slutsatsen att BMI verkligen påverkar risken att drabbas av reumatisk sjukdom, säger Weronica Ek, docent och forskare vid institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet som har lett studien.