Personer som vaccinerat sig löper betydligt lägre risk att drabbas av postcovid efter en covidinfektion. Det visar en studie vid Göteborgs universitet. 

Postcovid kan uppstå efter den akuta fasen av en covid-19-infektion och hålla i sig under lång tid. Tillståndet kan medföra trötthet, apati och svårigheter med minne och koncentration.

Nu visar en studie vid Göteborgs universitet att personer som vaccinerat sig mot covid-19 löper avsevärt lägre risk att drabbas av postcovid.

I studien ingår alla registrerade fall av vuxna som fick covid-19 för första gången under perioden 27 december 2020 till 9 februari 2022 i de två största regionerna i Sverige, Stockholm och Västra Götaland.

Totalt ingick över en halv miljon personer som följts upp med hjälp av registerdata.

Drygt hälften hade tagit en eller flera vaccindoser innan de fick covid. Övriga var ovaccinerade när de fick sin första infektion. När forskarna undersökte postcovid i de två grupperna sågs tydliga skillnader.

I gruppen vaccinerade fick 0,4 procent en postcovid-diagnos under uppföljningstiden, till och med november 2022. Bland de ovaccinerade var motsvarande andel 1,4 procent.

Vaccination kunde kopplas till 58 procent minskad risk för postcovid jämfört med ovaccinerade.

Kopplingen mellan vaccination och postcovid visade sig också vara dosberoende. Ju fler doser desto lägre risk, visar studien.

Skyddet mot postcovid var något starkare hos 55–64-åringar än i andra åldersgrupper. Män hade också ett lite bättre skydd jämfört med kvinnor. Skyddet var också bättre om tiden mellan senaste vaccination och infektion var relativt kort.

– Resultaten ger stöd för ett starkt samband mellan vaccination mot covid-19 före förstagångsinfektion och minskad risk att diagnostiseras med postcovid, där fler doser ger bättre skydd, säger Maria Bygdell som är forskare i invärtesmedicin vid Göteborgs universitet.

Forskarna bakom studien betonar vikten av en hög vaccinationsgrad och att rekommendationerna följs. Postcovid innebär ofta långvariga symtom.

Covid-19 vaccine effectiveness against post-covid-19 condition among 589 722 individuals in Sweden: population based cohort study, BMJ.

Markant lägre risk för postcovid hos vaccinerade

Smittspridning av covid-19 pågår fortfarande enligt Folkhälsomyndighetens statistik. Trots det är nära 90 procent inte rädda för att smittas. Pandemin har dock påverkat vårt beteende – bland annat undviker var femte person folkmassor. 

Kantar Public har på uppdrag av Pfizer genomfört en undersökning i Sverige för att ta reda på mer om hur människor påverkats av covid-19-pandemin. 35 procent upplever att pandemin fortfarande påverkar sättet att leva. Förbättrad handhygien (44 %), att hålla fysiskt avstånd (32 %) samt undvika folkmassor (22 %) ligger i topp över påverkade beteenden.

Undersökningen visar också att drygt 6 av 10 (61 %) i riskgrupperna skulle hålla samma försiktighetsnivå vid en framtida pandemi som under den senaste. Till riskgrupperna hör bland annat personer med hög ålder, kronisk lung- eller hjärtsjukdom, avsaknad av covid-19-vaccination eller kraftig övervikt.

Undersökningen visar att drygt varannan person i riskgrupp har kunskap om vad som gäller för påfyllnadsdos av vaccin vid covid-19 (55 %). I gruppen som inte tillhör en riskgrupp är siffran 36 procent. Äldre personer utgör en betydande andel i riskgrupperna och enligt siffror från Folkhälsomyndigheten fyller färre personer i riskgrupp på sin vaccindos (47 % i gruppen över 80 år). Detta trots att FoHM fastslår vikten av att äldre vaccinerar sig med en påfyllnadsdos, då det ger ett betydligt bättre skydd mot allvarlig sjukdom.

Undersökningen visar också att det finns en okunskap i riskgrupper om antivirala behandlingar – 70 procent känner inte till att det finns antiviral behandling mot covid-19, medan motsvarande siffra bland personer i riskgrupp och multisjuka är 65 respektive 63 procent.

– Nu under hösten väntas smittspridningen öka även om nivåerna i jämförelse med tidigare inte alls väntas bli lika höga. För att skydda riskgrupperna behöver vi följa utvecklingen och höja kunskapen kring hur de mest utsatta kan både förebygga och behandla covid-19, säger Christian Gerdesköld Rappe, medicinskt sakkunnig inom infektionssjukdomar på Pfizer.

Var femte undviker folkmassor efter covid-19

Varför får en del så långdragna symtom efter covid-19 och vad beror de på? En översiktsstudie har tittat på vad forskningen säger om störningar i kroppen vid postcovid.

Covid-19 betraktas inte längre som ett internationellt akut hot mot människors hälsa, enligt världshälsoorganisationen, WHO. Men det betyder inte att forskarvärlden slutar att söka svar på alla de frågor som uppstått i pandemins kölvatten. Många människor har kvarstående eller sena symtom långt efter infektionen – så kallad postcovid.

En studie vid Linköpings universitet har följt en mindre grupp personer med kvarvarande symtom under mer än ett års tid. Forskarna blev först i världen att rapportera att postcovid tycks vara kopplat till förändrad genreglering, så kallad epigenetisk omprogrammering.

– Cellerna kan omprogrammera sina gener så att proteinproduktionen förändras för att bekämpa och hålla emot en infektion. En teori är att den här genetiska omprogrammeringen blir störd vid postcovid, säger Frida Nikesjö som är doktorand vid Linköpings universitet.

– I översiktsartikeln lyfter vi fram många olika teorier om bakomliggande orsaker till postcovid. Men det är en väldigt tilltalande förklaringsmodell för hur symtomen kan bli så långdragna hos vissa patienter att det kanske beror på omprogrammering av hur vissa gener används, säger forskaren Kristofer Hedman vid Linköpings universitet.

Även vid postcovid har det visat sig finnas olika undergrupper, vilket innebär en utmaning för forskarna. Kristofer Hedman menar att man bör skilja undergrupperna åt.

– Om personer som har varit riktigt svårt sjuka därefter har väldigt långvariga svåra symtom skulle det kunna bero på infektionen i sig, men också på att de har vårdats på sjukhus länge. Sedan har vi gruppen som haft väldigt mild infektion, och ibland inte ens märkt av den akuta infektionen, men som av någon anledning får långvariga symptom.

En annan utmaning är att hitta specifik behandling för postcovid. I dag kan vården behandla en del symtom, som fysioterapeutisk rehabilitering vid stört andningsmönster.

Men för att ta fram behandlingar som går till botten med orsaken bakom problemen behöver forskare och läkemedelsutvecklare förstå de biologiska mekanismerna.

– För många patienter är det frustrerande att mycket av behandlingen inte kan bota dem. Jag tror att för många patienter kan det också vara viktigt att man lyckas avmystifiera sjukdomen, säger Frida Nikesjö.

Cardiorespiratory dysautonomia in post-COVID-19 condition: manifestations, mechanisms and management, Journal of Internal Medicine.

Därför får vissa postcovid

Fler och tätare vaccindoser än i andra länder minskar dödligheten i covid-19 på äldreboenden. Det visar en svensk studie, ledd av Anders Johansson och Mattias Forsell, Umeå universitet, som publicerats i den högt rankade tidskriften Lancet Infectious Diseases.

I kampen mot covid-19 har forskare noggrant studerat effektiviteten av påfyllnadsdoser av mRNA vaccin, alltså doserna 4–6 för personer på särskilda äldreboenden.

– Vår studie visar att de spelat en avgörande roll för att skydda seniorer, även mot nya virusvarianter, säger Anders Johansson, professor i infektionssjukdomar.

Personer äldre än 80 år uppvisar ofta ett svagare antikroppssvar efter de första doserna av vaccinet.

– Därför rekommenderar Folkhälsomyndigheten booster-doser var sjätte månad – ett kortare intervall jämfört med de flesta andra länder, säger Anders Johansson.

För att förstå effekten av dessa booster-doser övervakade forskare antikroppsnivåerna hos boende på 115 särskilda boenden var tredje månad. Detta innebar ett enkelt test med stick i fingret, som kan utföras av personen själv eller en undersköterska (i motsats till vanliga blodprov). Dessutom samlade teamet in data om ålder, kön och dödlighetsdatum, så att de kunde koppla vaccinsvar till verkliga utfall.

Studien fann ett starkt samband mellan koncentrationen av specifika antikroppar mot viruset och risken för covid-19-relaterad dödlighet.

– Det understryker värdet av fortsatta vaccinationsinsatser för att skydda särskilt utsatta personer. Även när nya varianter som Omicron dök upp fortsatte vaccinerna att ge ökat skydd mot svår sjukdom och död, säger Anders Johansson.

Upprepade doser covidvaccin skyddar seniorer

En ny studie visar att bland personer med högst kognitiv förmåga hade 80 procent vaccinerat sig mot covid-19 inom 50 dagar. Bland de med lägst kognitiv förmåga tog det 180 dagar för att uppnå samma vaccinationsgrad.

Studien, som publiceras i tidskriften Journal of Health Economics, baseras på resultat från test av kognitiv förmåga från mönstringen inför den allmänna värnplikten. Studien omfattar 750 000 män och 3 000 kvinnor födda åren 1962 – 1979. 

Testresultaten, som är graderade på en niogradig skala, har jämförts med vaccinationsstatistik från Folkhälsomyndigheten. Skillnaderna är stora mellan individer med de högsta respektive lägsta resultaten på dessa tester av kognitiva förmågor. Bland de med högst resultat hade 80 procent vaccinerat sig redan efter 50 dagar, medan motsvarande siffra nåddes först efter 180 dagar bland de med lägst resultat.

– Det här är viktig kunskap inför framtiden när myndigheter vill nå ut brett för att få befolkningen att till exempel vaccinera sig, eller vidta andra hälsoåtgärder. Om vi ska ha en jämlik vård för alla behöver vi ta hänsyn till människors olika sätt att ta till sig information, säger Mikael Elinder, docent i nationalekonomi vid Uppsala universitet och en av forskarna bakom studien.

Ett exempel som avviker från riksstatistiken är Region Uppsala. När de prioriterade grupperna var vaccinerade, så bokade regionen in vaccinationstider till samtliga individer i åldersgruppen 50 – 59 år. 

De fick ett pappersbrev med en kallelse till en inbokad tid för vaccination, och det enda de behövde göra var att dyka upp. Resultatet blev snabb och hög vaccinationsgrad även bland de med lägre kognitiv förmåga. I Uppsala tog det bara 40 dagar för den gruppen att komma upp i 80 procents vaccinationsgrad. Det var alltså 140 dagar snabbare än vaccinationstakten på riksnivå.

– Det visar att en del av ojämlikheten i vaccinationsbeteende kan avhjälpas med att utforma vaccinationskampanjerna på bättre sätt. Eftersom det är känt att gruppen med lägre kognitiv förmåga också drabbades hårdare av covid-19, kan en sådan åtgärd förmodligen bidra till en mer jämlik hälsa. Snabbare vaccineringstakt bidrar sannolikt också till att bromsa pandemin fortare, säger Oscar Erixson, forskare i nationalekonomi vid Uppsala universitet och en av forskarna bakom studien.

Svåra beslut gav ojämlik vaccinationsgrad

Högt BMI är en riskfaktor för att drabbas så svårt av covid-19 att man behöver intensivvård. Men väl på intensivvården tyder forskningsresultat på det motsatta … Läs mer

Högt BMI är en riskfaktor för att drabbas så svårt av covid-19 att man behöver intensivvård. Men väl på intensivvården tyder forskningsresultat på det motsatta – att högt BMI snarare är en skyddande faktor.

Det visar en studie från Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet, som följt patienter som intensivvårdades för covid-19 under pandemin.

Ingrid Didriksson, överläkare inom intensivvård på Skånes universitetssjukhus och doktorand vid Lunds universitet, har lett en av delstudierna i forskningsprojektet. Hon framhåller tre samband som särskilt slående bland forskningsresultaten:

1. Risken för att inte överleva covid-19 tycks öka redan vid 60 års ålder.\n– Sedan tidigare är det känt att ålder är en riskfaktor vid covid-19, men kanske inte att risken ökar kraftigt redan vid 60 år. Under 60 år var risken för att inte överleva under 15 procent, för att sedan snabbt stiga.

2. Högt BMI tycks inte utgöra en risk för ökad dödlighet vid covid-19.\n– Det finns ett samband mellan högt BMI och risken att bli så sjuk att man behöver intensivvård. Men när patienten väl får intensivvård, verkar ett högt BMI snarare vara en fördel. Överlevnaden var högre bland dessa patienter än bland dem som hade lågt BMI, säger Ingrid Didriksson.

3. Dödligheten var högre när patienttrycket var som högst.\nPatienterna som ingår i studien hade alla smittats av samma virusstam: SARS-CoV-2 B.1.1.7 (alpha). Men dödligheten var högre under de perioder då patienttrycket på sjukhusen var som högst, under januari 2021.

– Mortaliteten i det närmaste fördubblades under perioden då vi hade en belastningstopp och alla intensivvårdsavdelningar i Skåne var fullbelagda. Orsaken bakom detta är svår att bena ut. Det skulle kunna vara så att patienterna under belastningstoppen var sjukare, men det är inget vi kunnat klarlägga i vårt material.

Högt BMI skydd vid intensivvård mot covid

Personer med fetma, obesitas, var överrepresenterade bland vuxna som intensivvårdades i Sverige för covid-19 under pandemins första våg. Drygt 39 procent hade obesitas, mot cirka … Läs mer

Personer med fetma, obesitas, var överrepresenterade bland vuxna som intensivvårdades i Sverige för covid-19 under pandemins första våg. Drygt 39 procent hade obesitas, mot cirka 16 procent i befolkningen. Individer med obesitas hade också större risk för lång vårdtid och dödsfall på IVA. Det visar en studie från Göteborgs universitet.

Syftet med studien, publicerad i tidskriften PLOS One, var att studera betydelsen av högt BMI för negativ utgång vid intensivvård, definierat som död och lång vårdtid, hos patienter med covid-19.

Genom Svenska Intensivvårdsregistret (SIR) identifierades samtliga patienter med covid-19 som intensivvårdades under pandemins första våg, våren och sommaren 2020. Uppgifter om längd och vikt var dock inte alltid redovisade.

För de individer som saknade längd och vikt i SIR kompletterades med uppgifter dels direkt från intensivvårdsavdelningar, IVA, och dels via Passregistret, som ju innehåller längduppgifter. På så sätt säkerställdes aktuellt BMI för samtliga inkluderade i studien.

Studien bygger därmed på ett underlag som inte tidigare varit tillgängligt. Även om personer med obesitas tidigt ringades in som riskgrupp för att drabbas särskilt allvarligt vid covid-19, framträder nu en ny och mer detaljerad bild.

Totalt ingick 1 649 individer med covid-19 från intensivvårdsavdelningar vid universitetssjukhus, länssjukhus och länsdelssjukhus runtom i Sverige. Alla i studien var över 18 år, tre av fyra var män, gravida ingick inte.

Resultaten visar att patienter med obesitas, det vill säga ett BMI på 30 kg/m2 eller mer, var överrepresenterade bland dem med covid-19 inom intensivvården i Sverige. Andelen i studien var 39,4 procent. Motsvarande siffra för befolkningen är cirka 16 procent.

Högt BMI ökade risken för både allvarlig sjukdom med långa vårdtider, och för dödsfall. BMI över 30 kunde kopplas till en 50-procentigt ökad risk för död, jämfört med gruppen med normalvikt. Bland dem som överlevde kunde ett BMI över 35 kopplas till fördubblad risk för vårdtider över 14 dagar, jämfört med dem med normalvikt. Analyserna har justerats för ålder, kön, samsjuklighet samt hur allvarligt sjuk patienten var vid ankomst till intensivvården.

Lovisa Sjögren, forskare på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, och barnläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Hallands sjukhus Halmstad, är studiens förstaförfattare.

– För individer med covid-19 som intensivvårdas innebär obesitas en ökad risk för död, och bland dem som överlever innebär obesitas en ökad risk för behov av vårdtid på över 14 dagar. Baserat på våra resultat bör obesitas inkluderas som en viktig riskfaktor vid covid-19. Patienter med obesitas som drabbas av covid-19 bör övervakas noggrant, konstaterar hon.

Studien baseras på Svenska Intensivvårdsregistret, och Lovisa Sjögren påpekar att register av hög kvalitet är en grundförutsättning för att kunna genomföra studier av den här typen.

Jenny M Kindblom, docent vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, är senior författare bakom studien.

– Det finns internationella studier som har visat på ett samband mellan högt BMI och risken för svår sjukdom i covid-19. Vi kan nu visa detta i en svensk kontext, och med fördelen av att ha ett helt aktuellt BMI-värde för varje patient, säger hon.

Forskarna bakom studien hade redan tidigt under pandemin kontakt med patientorganisationen HOBS, Hälsa oberoende av storlek. Många medlemmar kände oro för att högt BMI skulle innebära risk för svår sjukdom till följd av infektion med viruset sars-cov-2.

– I det skedet fanns inga publikationer i fältet, studien initierades för att kunna besvara frågor från patienter. Vi hoppas nu att så många som möjligt tar chansen att vaccinera sig och att vården väger in BMI som en riskfaktor, och kanske väljer att övervaka patienter med obesitas som fått covid-19 extra noga, säger Jenny M Kindblom.

Titel: Impact of obesity on intensive care outcomes in patients with COVID-19 in Sweden – a cohort study

Text: Margareta Kubista, Göteborgs Universitet

Fetma hos fyra av tio covidsjuka vuxna på IVA

Foto: Mufid Majnun Personer med typ 2-diabetes har signifikant ökad risk för att behöva intensivvård vid covid-19. Det visar en studie som omfattar data om … Läs mer

Personer med typ 2-diabetes har signifikant ökad risk för att behöva intensivvård vid covid-19. Det visar en studie som omfattar data om 2,6 miljoner svenskar varav en halv miljon från diabetesregistret. Studien visar även på ökad dödlighet vid covid-19 hos dem med typ 2-diabetes.

I Sverige har omkring en halv miljon diabetes, varav 90 procent typ 2-diabetes. Den svenska studien har undersökt antalet nya fall och sannolikheten för sjukhusinläggning, intensivvårdsbehandling och dödlighet till följd av covid-19 hos personer med diabetes.

Studien, publicerad i The Lancet Regional Health – Europe, jämförde personer med diabetes mot slumpmässigt utvalda ålders-, köns- och regionmatchade kontroller utan diabetes, från befolkningen. Totalt omfattade studien 2,6 miljoner individer i Sverige, varav 500 000 från diabetesregistret.

– Studien visar att risken för personer med typ 2-diabetes att läggas in på sjukhus på grund av covid-19 var 1,4 gånger högre än för dem utan diabetes. Alltså en 40-procentig riskökning, säger Aidin Rawshani, forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

Även vid omfattande justering för störfaktorer noterades en signifikant ökad risk för intensivvård av patienter med covid-19 med 1,4 gånger och en ökad dödlighet till följd av covid-19 med 1,5 gånger hos personer med typ 2-diabetes jämfört med matchade kontroller.

För personer med typ 1-diabetes noterades en signifikant högre risk för samtliga utfall. Däremot noterades ingen signifikant överrisk för utfallen i statistiska modeller med komplett justering för riskfaktorer.

Studien som pågick 1 januari till 15 augusti 2020 finansierades av Hjärt-Lungfonden, där Kristina Sparreljung är generalsekreterare:

– Forskningen inom diabetesområdet har varit mycket framgångsrik med nya behandlingsmetoder och läkemedel. Men antalet personer med diabetes ökar i Sverige. Nu hoppas vi att de här nya forskningsresultaten ska kunna bidra till att rädda fler liv, säger hon i ett pressmeddelande från Hjärt-Lungfonden.

Titel: Severe COVID-19 in people with type 1 and type 2 diabetes in Sweden: A nationwide retrospective cohort study

Covid 19