Just nu kartlägger vi bland annat dietisttätheten, det vill säga hur många dietister som arbetar med diabetes och hur mycket tid de kan avsätta för dessa patienter. Det har visat sig vara en utmaning eftersom det råder stor omsättning på dietister och därför är svårt att få en tydlig överblick. Vi har därför skickat ut en enkät för att samla in aktuella data som det ska bli spännande att analysera.

En annan viktig fråga vi tittar på just nu är hur vi inom vården kommunicerar kring vikt. Vi har tagit fram en patientenkät för att undersöka hur personer med diabetes upplever detta. Forskning visar att personer med diabetes, särskilt barn och unga, har en ökad risk för att utveckla ätstörningar. Vi vill därför se över hur vi talar om vikt och ifrågasätta om vägning alltid är nödvändig. Målet är att ta fram material med konkreta råd och riktlinjer för vårdpersonal om hur dessa samtal kan föras på ett mer stödjande och respektfullt sätt.

Vilka är utmaningarna för dietister inom diabetesområdet?

En av de största utmaningarna är bristen på kunskap och tid. Många dietister arbetar med många olika diagnoser, vilket innebär att diabetes regelbundet bara utgör en liten del av deras arbete. Det gör det svårt att bygga upp den djupa kunskap och erfarenhet som krävs för att ge optimalt stöd till patienter med diabetes. Dessutom är det ofta svårt för dietister att delta i utbildningar och kompetensutveckling, eftersom tiden inte räcker till och det kan vara svårt att få arbetsgivare att prioritera detta.

Tekniken är en annan stor utmaning. Vid typ 1-diabetes används avancerade hjälpmedel som blodsockersensorer och insulinpumpar, vilket innebär att dietister behöver förstå och tolka en stor mängd data. Att sätta sig in i dessa tekniska verktyg tar tid, men det är nödvändigt för att kunna ge rätt stöd och rådgivning. Om dietister saknar den tekniska kunskapen kan det leda till att patienter känner att de inte får den hjälp de behöver – och i värsta fall väljer att inte komma tillbaka till dietisten.

Vad kan en dietist göra för att lära sig mer trots begränsade resurser?

Kollegor är en ovärderlig resurs. Vi arbetar aktivt med att skapa nätverk där dietister kan utbyta erfarenheter och material och vi vill gärna att fler ansluter sig. Genom att samarbeta och ställa frågor till varandra kan vi hjälpas åt att fylla i kunskapsluckor.

Det finns också bra riktlinjer att ta del av. Exempelvis har International Society for Pediatric and Adolescent Diabetes (ISPAD) omfattande riktlinjer. Vi har tagit fram svenska kommentarer till dessa som finns på Barnläkarföreningens hemsida. För vuxna finns riktlinjer från European Association for the study of Diabetes (EASD).

Vi hoppas även att till hösten kunna starta upp KI-kursen som vi genomförde för något år sedan. Vi uppmanar dietister att kräva av sina arbetsgivare att få gå den. Ett annat viktigt steg är att vara aktiv och synlig i sitt diabetesteam, delta i möten, ta del av företagspresentationer om nya produkter och visa vilken viktig roll dietisten spelar. Genom att öka sin närvaro kan man både få mer kunskap och skapa större förståelse för dietistens betydelse inom diabetesvården. 

Vill du delta i nätverket för diabetes-dietister? Kontakta: elisabeth.jelleryd@regionstockholm.se

3 frågor till Elisabeth Jelleryd - DRF’s sektion för diabetes

Med ett mångårigt engagemang för forskning, utbildning och professionell terminologi lyfter Elin Lövestam dietistyrket till nya höjder – i Sverige och internationellt. Nu uppmärksammas hennes insatser när hon tilldelas utmärkelsen Årets dietist 2025.

Elin Lövestam, professor vid Institutionen för kostvetenskap vid Uppsala universitet, har länge varit en drivande kraft bakom utvecklingen av dietistprofessionen i Sverige. I år får hon motta utmärkelsen Årets dietist, en hedersbetygelse som delas ut av Dietisternas riksförbund. Hennes arbete, som spänner över allt från akademisk utbildning till internationellt samarbete kring standardiserad terminologi, har haft en djupgående inverkan på dietisters vardag och framtid.

– Det är jätteroligt att uppmärksammas på det här sättet. En total överraskning! säger Elin Lövestam.

Som studierektor för forskarutbildningen i kostvetenskap i Uppsala och koordinator för den nationella forskarskolan InSyNC, har Elin Lövestam spelat en avgörande roll i att säkra kompetensförsörjningen för framtidens dietistutbildningar. Tack vare ett betydande anslag från Vetenskapsrådet har tio doktorander kunnat knytas till utbildningarna vid universiteten i Göteborg, Uppsala och Umeå.

– Det blir ett bra tillskott av disputerade dietister som sedan ska kunna arbeta och säkerställa framtida kompetens på Sveriges dietistutbildningar.

En av Elin Lövestams mest betydelsefulla insatser är arbetet med att utveckla en gemensam terminologi inom dietistprofessionen. Under många år har hon haft en ledande roll i arbetet med Nutrition Care Process (NCP) och standardiserad dokumentation, vilket inte bara effektiviserar journalföring utan även stärker yrkets vetenskapliga grund. För närvarande leder hon en internationell studie som involverar 22 länder – däribland Australien, Kanada och Nigeria – med syftet att ytterligare förfina och sprida NCP.

– Även om man ser på det på olika sätt och olika länder har kommit olika långt i processen, så är det mycket som är gemensamt. Arbetet är viktigt för utvecklingen och för att lyfta dietistens roll, säger Elin Löwestam.

Sverige betraktas i dag som ett föregångsland när det gäller implementeringen av NCP, inte minst tack vare Lövestams insatser. Terminologin är numera en självklar del av dietistutbildningen och tillämpas inom vården på flera nivåer.

– Vi har kommit långt och har erfarenheter att dela med oss av i förbättringsarbetet, både till andra professioner och till dietister i andra länder.

Förutom sina akademiska meriter beskrivs hon i nomineringen som en person som generöst lyfter fram sina kollegor och studenter, snarare än att framhäva sig själv. Hennes ledarskap har skapat bestående avtryck – inte bara på individnivå, utan för hela yrkeskåren.

Priset till Årets dietist 2025 delas ut vid Dietisternas riksförbunds årsmöte den 2 april i Uppsala. Där hyllas en forskare, utbildare och visionär som gjort det möjligt för dietistprofessionen att tala med en starkare, gemensam röst.

Årets dietist 2025 – Elin Lövestam

”Människors möte med mat och måltider” är namnet på en ny lärobok utgiven på Liber förlag. Här delar en lång rad forskare inom framför allt kostvetenskap med sig av sina kunskaper på ett sätt som är enkelt att ta till sig.

Vilken betydelse har maten och måltiden för samhället och människan, och hur har utvecklingen sett ut?

Det är en av många frågor som den nya boken försöker ge svar på genom att varva kunskap och fakta med nya insikter och reflektioner på ett spännande sätt.

–  Vi har själva saknat en bok som är mer ”hands on” och gör forskningen lät­tare att ta till sig. Vi vill komma bort från att teoretisera och i stället förklara vad kunskapen kan användas till rent konkret, säger Christina Berg, dietist och professor i kostvetenskap vid Institutionen för kost- och idrottsvetenskap i Göteborg och en av bokens tre redaktörer.

Målgruppen är i första hand koststudenter vid högskola och universitet, som i sin profession kommer att ge råd till, undervisa eller ansvara för måltider till andra. Men alla som vill lära sig mer om mat, hälsa och hållbarhet liksom om hur matmiljö, traditioner, migration och politiska styrsystem påverkar människors matvanor och preferenser kan ha glädje av boken.

Vilken nytta kan man ha av den som yrkesverksam dietist?

– När man ska ge kostråd är det jättebra att ha all relevant forskning om mat och måltider samlat på ett ställe. Även om delar av det är färskvara tar vi upp alla begrepp som behövs för att söka sig vidare inom vetenskaplig litteratur.

– Jag tror även att boken kan ge kunskaper och insikter för att bättre förstå och bemöta människor med olika behov och erfarenheter. Ytterst handlar det om ett förhållningssätt för att främja positiva möten kring mat och måltider. 

Ny bok om människors möten med mat

De båda dietisterna Susann Ask från Region Kronoberg och Cecilia 
Svanberg från Växjö kommun har mottagit diplom av Smålands & Ölands Gastronomiska Akademi för sitt arbete med att lyfta de offentliga måltiderna.

Juryns motivering: ”De har spridit kunskap om hur hållbar och näringsrik mat kan förhöja människors livskvalitet, främja folkhälsan och skona miljön. Deras insatser har gjort dem till förebilder inom offentlig mat i hela Sverige”. 

Prisade dietister

Frida Axberg har som första dietist utbildats i demensvård via Stiftelsen Silviahemmet och Karolinska institutet. Kursen ”Från cell till samhälle” tar ett brett, holistiskt grepp om demenssjukdomar.

Det var jättespännande att läsa tillsammans med andra professioner, säger Frida Axberg som i september blev diplomerad av Drottning Silvia vid en ceremoni på Drottningholms Slottsteater.

Distanskursen ”Från cell till samhälle” är den första i sitt slag där olika professioner som arbetar inom området demenssjukdom läser tillsammans. Det ger ett unikt professionellt perspektiv.

Frida Axberg, som numera driver företaget Livsnäring där hon utbildar om äldres nutrition, nappade direkt när Silviahemmet och Karolinska institutet förra året öppnade upp för dietister att söka utbildningen som ger 15 högskolepoäng

– Jag läste ihop med arbets- och fysioterapeuter, en audionom och en tandläkare. Det var väldigt mycket fokus på teamet och vad vi kan göra tillsammans. Man får ett helhetsperspektiv som man inte skulle fått annars, menar Frida Axberg.

– Precis som kursnamnet antyder så startar man på cellnivå med vad som händer i hjärnan när du drabbas av olika typer av demenssjukdom som vaskulär demens eller frontallobsdemens. Sen läste vi hela vägen upp till samhällsnivå och pratade om till exempel demensvänliga samhällen. Kursen tar ett holistiskt grepp kan man säga. Det är intressant att den också tar upp förebyggande perspektiv.

Varför tycker du att dietister ska gå den här kursen?

– Väldigt många äldre drabbas för eller senare. Bland 90-åringar har ungefär hälften någon form av demens. När man får gå ner på djupet så kan man också bättre förstå kopplingen till nutrition vid olika typer av demenssjukdomar och vad det får för konkreta, praktiska konsekvenser, säger hon och exemplifierar:

– Ta det här med sväljning och framförallt transittiden i munnen. Personer med Alzheimers mår inte bra av vissa dryckesbägare för att de behöver mer tid för mat i munnen. Det är tyvärr vanligt att man drar alla demenssjukdomar över en kam. Men det är ju oerhört komplext när man går ner på detaljnivå vid olika typer av demens, därför är utbildningen så bra om man som dietist ska arbeta med äldre. 

De båda dietisterna Susann Ask från Region Kronoberg och Cecilia 
Svanberg från Växjö kommun har mottagit diplom av Smålands & Ölands Gastronomiska Akademi för sitt arbete med att lyfta de offentliga måltiderna. 
Juryns motivering: ”De har spridit kunskap om hur hållbar och näringsrik mat kan förhöja människors livskvalitet, främja folkhälsan och skona miljön. Deras insatser har gjort dem till förebilder inom offentlig mat i hela Sverige”. 


Linn Abrahamsson har nytt jobb som dietist på Högsbo närsjukhus, Sahlgrenska, med inriktning anorexi och bulimi. Hon har tidigare arbetat på Eatit.
Jenny Bergvall har tillträtt en nyinrättad heltidstjänst som dietist hos Ätstörningsklinik NHV, Sundsvall.
Carola Persson är sedan augusti dietist hos region Gävleborg. Hon kommer närmast från en tjänst vid barn-och ungdomskliniken, Sundsvall.
Viktoria Turesson är sedan september dietist hos Praktikertjänst, Stockholm.



"Man får ett helhetsperspektiv som man inte fått annars"

Sverige storsatsar med en gemensam monter organiserad av Jordbruksverket på den internationella mat- och jordbruksmässan Grüne Woche i Berlin. Mässan fungerar både som en plats för trendspaning inom mat och dryck och som en viktig politisk arena för diskussioner om global livsmedelsförsörjning.

Mässan, som i år arrangeras för 89:e gången, lockar över 300 000 besökare och på plats under invigningsdagen var även statsminister Ulf Kristersson och landsbygdsminister Peter Kullgren. Tillsammans med representanter från 19 svenska livsmedels- och måltidsturismföretag mötte de intresserade besökare från Tyskland och andra delar av världen.

– Det är oerhört glädjande att både statsministern och landsbygdsministern har besökt den svenska montern på Grüne Woche. Det visar på den betydelse som svensk livsmedelsproduktion har. Sverige har mycket att erbjuda – innovativa produkter som bygger på god djurvälfärd, låg antibiotikaanvändning, jämförelsevis låg klimatpåverkan och smittsäker hantering, säger Christina Nordin, generaldirektör på Jordbruksverket.

Mässan invigdes med en officiell rundvandring där Peter Kullgren tog emot en delegation med högt uppsatta politiker, inklusive den tyske jordbruksministern, EU:s jordbrukskommissionär och ordföranden för det tyska bondeförbundet.

– Grüne Woche är inte bara en chans att visa upp svensk kvalitet och matkultur, utan också en viktig plattform för att understryka vikten av en stabil jordbruks- och livsmedelsförsörjning, sa landsbygdsministern i samband med invigningen av den svenska montern.

Den svenska montern, som invigdes av Peter Kullgren tillsammans med Christina Nordin och John Zachau från Sveriges ambassad i Tyskland, lockade ett stort antal inbjudna gäster. Bland dem fanns representanter från Lantbrukarnas Riksförbund, Livsmedelsföretagen och en delegation från Trollhättan och Vänersborg, samt officiella representanter från flera andra europeiska länder, däribland Norge, Tyskland och Estland.

Under eftermiddagen gjorde Ulf Kristersson ett besök i den svenska montern. Där samtalade han bland annat med representanter från Möja Fisk om potentialen i blå näringar och med Arvid Nordquist om hur mässan kan fungera som testmarknad för svenska produkter.

Statsministern lyfte även betydelsen av mässdeltagandet för turistnäringen i Trollhättan och Vänersborg. För svenska hantverksbryggerier innebär nyheten om gårdsförsäljning dessutom möjligheter att utveckla sin verksamhet ytterligare.

Internationellt fokus på hållbar bioekonomi

Parallellt med Grüne Woche pågår även Global Forum for Food and Agriculture (GFFA), där Sverige deltar med en delegation. Årets tema, ”Farming a Sustainable Bioeconomy”, lyfter vikten av hållbara lösningar för framtidens jordbruk.

Sveriges närvaro på Grüne Woche understryker landets ambition att visa upp sitt matkunnande, sin innovativa livsmedelsproduktion och sin roll som en föregångare inom hållbarhet och djurvälfärd.

Svenska smaker i fokus på Grüne Woche

Det kan vara svårt att rekrytera dietister. Region Kronoberg har därför testat ett nytt grepp i jakten på rätt kompetens  – dietister på distans. Satsningen har fallit väl ut och tre dietister arbetar nu större delen av sin arbetstid på distans.  Arbetssättet har dessutom visat sig fungera alldeles utmärkt.

"Nu är vi fullbemannade, och alla verkar väldigt nöjda", säger Lena Andersson Nazzal, verksamhetschef för lasarettsrehab i ett pressmeddelande.

Många av kontakterna sker digitalt eller via telefon vilket möjliggör distansarbete för dessa tjänster. En av dem som nappade när annonsen kom ut var Linnéa Jansson som nu kan arbeta drygt tjugo mil från sin arbetsplats.

– Anledningen till att jag sökte tjänsten som dietist på distans i Ljungby/Kronoberg är att jag trivs med att arbeta som dietist inom specialistvård, men kände mig färdig med att pendla. Något jag gjorde drygt tre timmar per dag i min tidigare tjänst. Det kommer sällan ut dietisttjänster i Göteborg där jag bor och ett jobb på sjukhus här innebär ett arbetssätt begränsat till enskild patientgrupp. Det ger en låg sannolikhet för att få jobba med de områden och patientgrupper som jag vill. Jag var glad att man i Kronoberg var villiga att möta mig med en nytänkande tjänst som utgår från distansarbete, säger Linnéa Jansson.

Annika Wendel är bosatt i Oskarshamn och är jättenöjd med sin distanstjänst eftersom hon inte ville flytta för att kunna byta jobb.

– Nu får jag utvecklas på ett nytt jobb och ändå bo kvar. En dag i veckan kan jag åka till jobbet i Växjö och vara på plats och göra de arbetsuppgifter som är bäst lämpade att göra där. Visst kan jag sakna att inte dagligen vara bland arbetskamrater. Därför är det extra viktigt och roligt att jag kan vara på plats en dag i veckan, säger Annika.

Tjugo procent av arbetstiden behöver de fysiskt vara på plats. Linnéa, som har längre restid än Annika, har valt att jobba fysiskt två dagar i veckan, varannan vecka.

Linnéa, som är ansvarig för slutenvården, är fortfarande i en fas där hon behöver fila på arbetssättet. Få dietister i Sverige har arbetat på ett liknande sätt tidigare så det finns ingen färdig arbetsmetod att kopiera.

– Vi fann en dietist i Uppsala som avlastade slutenvården genom distansarbete, men ingen som arbetat helt på motsvarande sätt, så utvecklingen fortsätter. Men överlag fungerar det väldigt bra tack vare samarbetet med vår rehab­assistent Anton som fysiskt är på plats och hjälper till med praktiska delar i arbetet. Jag har också ett gott samarbete med personalen på plats och på avdelningarna. Dietistgruppen har även dagliga avstämningar digitalt, säger Linnea.

Lena Andersson Nazzal känner sig nöjd med att man vågat tänka i nya banor.

– Nu är vi fullbemannade, något som säkert inte varit möjligt utan det här upplägget, säger hon. 

Dietister på distans

The scored Patient-Generated Subjective Global Assessment (PG-SGA©) är ett instrument för nutritionsscreening och -utredning som ursprungligen utvecklades för användning inom onkologi. Numera används det för fler diagnoser. Nu finns den senaste versionen tillgänglig på svenska.

Pg-sga är ett instrument för nutritionsscreening och -utredning med stor internationell spridning, både inom forskning och klinik. Den nya versionen av instrumentet finns nu tillgänglig på svenska för fri nedladdning.

Sandra Einarsson, universitetslektor vid institutionen för kost- och måltidsvetenskap, Umeå universitet, har varit koordinator för delar av arbetet. Hon lyfter värdet av att ha validerade och välanvända instrument för nutritionsforskning tillgängliga på svenska:

- Vi vill verka för att den nya versionen av PG-SGA får spridning både i klinik och forskning. En annan framtidsvision är att få det inkluderat i relevanta nationella kvalitetsregister. Därför känns det extra roligt att en ny översättning nu är på plats.

Föregångaren till PG-SGA, the Subjective Global Assessment (SGA), utvecklades av Detsky och medarbetare¹. I början av 1990 publicerade Kerstin Ulander en svensk översättning av SGA² (Figur 1). PG-SGA utformades av FD. Ottery i början av 1990³,⁴. En skillnad jämfört med SGA var att delar av instrumentet var avsett för patienten att själv fylla i (”Patient-Generated”).

Som en del av sin doktorsavhandling publicerade dietist Christina Persson en svensk översättning av PG-SGA (version år 1995)⁵ som sedan dess använts kliniskt och inom forskning för att bedöma nutritionsstatus (Figur 2–3). Flera artiklar har publicerats där denna tidigare version av PG-SGA använts⁶-¹². PG-SGA har därefter utvecklats vidare till dess nuvarande version år 2020, med ett poängssystem (”scored”).

PG-SGA refereras i internationella riktlinjer och rekommendationer¹³-¹⁵ och utvecklades först för användning inom onkologi, men genom åren har tillämpningen breddats till flera diagnoser och tillstånd¹⁶. PG-SGA beskrivs ofta som ett ”4-in-1 tool” då det kan användas för nutritionsscreening, nutritionsutredning, nutritionsuppföljning och utvärdering samt för att ge rekommendationer utifrån triagering av nutritionsvård.

Instrumentet består av två delar; den första fylls i av patienten och den andra av hälso- och sjukvårdspersonal. Första delen (första sidan av instrumentet) består av fyra rutor: 1. Vikt, 2. Symtom, 3. Matintag, 4. Dagliga aktiviteter och funktion, och kallas även PG-SGA Short Form (SF) och kan användas till nutritionsscreening.

Andra delen (andra sidan av instrumentet) består av fem informationsrutor som innefattar: 1. Poängberäkning av viktförlust, 2. Sjukdom/tillstånd och dess samband med näringsbehov, 3. Metabol påverkan, 4. Fysisk undersökning samt 5. PG-SGA bedömningskriterier utifrån tre stadier: A: Välnärd, B: Måttlig/misstänkt undernäring, C: Svår undernäring.

Språklig validering och kulturell anpassning

PG-SGA finns för närvarande översatt till 13 språk¹⁷. För att säkerställa att översatta versioner överensstämmer med originalet ska översättningar genomföras utifrån de tio steg beskrivna av The International Society for Health Economics and Outcomes Research (ISPOR)¹⁸.

Under 2017 inleddes processen med en språklig översättning och kulturell anpassning av PG-SGA (version år 2020) till svenska, då färdigställdes ISPOR Steg 1–6. Det första steget innebär att grundare godkänner att instrumentet översätts (Fig. 4). Steg 2 innebär en strukturerad översättning till svenska. Steg 3 innebär att forskargruppen diskuterar översättningen. Därefter sker en översättning tillbaka till engelska (Steg 4), som jämförs med originalet (Steg 5). Slutligen enas forskargruppen (Steg 6) om en version att testa på patienter och hälso- och sjukvårdspersonal i Steg 7.

Under 2022 återupptogs arbetet i en tvärsnittsstudie vid ett sjukhus i Sverige (Steg 7). Patienter (n=51) och hälso- och sjukvårdspersonal (n=52) fick via en enkät skatta de olika delarna i PG-SGA i relation till förståelse och svårighetsgrad. I enkäten till hälso- och sjukvårdspersonalen skattades även relevans, det vill säga om frågorna i PG-SGA uppfattades viktiga/relevanta för att bedöma nutritionsstatus.

PG-SGA SF upplevs tydlig och lätt att fylla i, både av patienter och hälso- och sjukvårdspersonal.

Hälso- och sjukvårdspersonalen ansåg att PG-SGA var relevant för att bedöma nutritionsstatus.

Hälso- och sjukvårdspersonal­en skattade vissa delar av PG-SGA som svåra att fylla i, speciellt informationsruta fyra som handlar om fysisk undersökning av kroppsammansättning.

ISPOR Steg 8–9 färdigställdes under 2023 då revideringar gjordes utifrån resultatet av Steg 7, samt granskades av språkgranskare. Den vetenskapliga publikationen av processen (Steg 10) skrevs i samarbete med FD. Ottery (grundare av PG-SGA) och H. Jager-Wittenaar (internationell expert)¹⁹. Den svenska översättningen av PG-SGA finns tillgänglig från Pt-Global:s hemsida (pt-global.org/).

Rebecca Lindström är dietist vid Karolinska Universitetssjukhuset. Hon skrev sin masteruppsats inom projektet och hon har klinisk erfarenhet av PG-SGA från den tid hon arbetade i Australien.

– Det finns många vinster med att använda PG-SGA, bland annat har delen patienten själv fyller i visat sig öka patienters medvetenhet om risk för undernäring, menar Rebecca.

Hon påpekar att det kan upplevas som svårt att upptäcka förändringar i nutritionsstatus utifrån bedömningskriterierna (A, B, C). Poängsumman kan då användas för att visa mer subtila förändringar under kortare perioder.

Anna Ottenblad är dietist och har erfarenhet av PG-SGA från forskning inom onkologi.

- I våra interventionsstudier bedömdes nutritionsstatus vid baseline med hjälp av PG-SGA. Vid långtidsuppföljningar gjordes utskick med post, och då fick patienterna själva besvara PG-SGA SF.

Valet av PG-SGA för utfallsmåttet nutritionsstatus föll sig naturligt, då det hade utvecklats för patienter med cancer samt att arbetet med svenska PG-SGA initierats av medlemmar i forskargruppen vid Uppsala universitet redan ett decennium tidigare.

- Att vi använde just PG-SGA i vår forskning känns också bra med tanke på att PG-SGA använts i internationell forskning alltmer frekvent, menar Anna.

PG-SGA skulle även kunna användas i bedömningen av undernäring enligt GLIM-kriterierna. PG-SGA SF kan användas vid den nutritionsscreening som ska föregå bedömningen. Om teknisk utrustning, såsom exempelvis BIA eller DXA, inte finns tillgängligt kan fysisk undersökning av muskelmassa utifrån PG-SGA användas för att fastställa det fenotypiska kriteriet muskelmassa enligt GLIM²⁰. 

Det finns många vinster med att använda PG-SGA.

Rebecca Lindström, Ylva Orreval, Kerstin Belqaid, Jenny McGreevy, Anna Ottenblad, Elisabet Rothenberg, Frode Slinde, Sandra Einarsson



Ny version av PG-SGA finns nu på svenska

Den 31:a europeiska obesitaskongressen, European Congress on Obesity (ECO2024) anordnades i Venedig i maj 2024. I ”Venice Declaration” summerades kongressen: Det är dags för en global förändring av synen på obesitas. Sjukdomen går att behandla, men effektiv behandling behöver göras tillgängligt på ett mer rättvist sätt. Vårt sjukvårdssystem behöver förändras så att obesitasvård kan erbjudas långsiktigt, på samma sätt som vid andra kroniska sjukdomar. Obesitas är en komplex sjukdom, inte ett personligt val.

Intresset för obesitasbehandling och forskning har sällan varit så här stort och det var spännande att ta del av den senaste forskningen. Att obesitas är komplext och dess prevalens fortsätter att öka i Europa oroar de flesta. Det behövs multipla angreppssätt för att hejda den negativa utvecklingen. Positivt är att det händer mycket inom obesitasområdet just nu. Under kongressen hölls flera parallella sessioner rörande såväl barn som vuxen obesitas, grundforskning, folkhälsofrågor och interventionsforskning.

Årets kongress präglades av ett stort fokus på de aptitreglerande läkemedel som har kommit att betyda mycket för obesitasvården. Det pågår studier på flertal olika kombinationer av inkretinbaserade terapier. Exempelvis är trippel-hormonareceptoragonist Retatrutide (GLP-1, GIP och glukagon) ett spännande läkemedel som har multipla verkningsmekanismer såväl i magtarmkanalen som i centrala nervsystemet. Resultat från fas-2 studier har visat att viktnedgångsresultaten börjar närma sig resultat som kan åstadkommas efter obesitaskirurgi. För oss dietister är detta förstås extra intressant avseende eventuella nutritionsutmaningar kopplade till det.

Arbetsgruppen för nutrition i European Association for the study of obesity (EASO) höll tillsammans med European Federation of the Associations of Dietitians (EFAD), specialistdietisternas nätverk för obesitasbehandling (ESDN ob) presentationer om obesitasläkemedel och dietistens roll. Att stödja patienter att hantera eventuella biverkningar och få till ett adekvat närings- och energiintag under läkemedelsbehandlingen är viktiga uppgifter för dietister. Det finns dock ett stort behov av mer forskning om nutrition och nutritionsbehandlingens roll i samband med behandling med aptitreglerande läkemedel.

Body mass index (BMI) har sedan länge kritiserats för att endast vara ett mått på kroppsstorlek, inte på kroppssammansättning. För att förtydliga att obesitas är en sjukdom behövs det en bättre beskrivning av klinisk obesitas, som inte endast förlitar sig på BMI. Den kommande Lancet-kommission rapport kan förändra definitionen av obesitas. Professor Francisco Rubino föreslog att “Clinical obesity is a chronic, systemic illness characterized by alterations in the function of tissues, organs or the individual due to excessive and/or abnormal adiposity”.

Under kongressen föreläste flera forskare, bland annat professor Edith Feskens från Nederländerna om ultraprocessad mat. Det har länge framförts att ultraprocessad mat är en av orsakerna till den ökande obesitasutvecklingen i världen. Men ämnet är fortfarande kontroversiellt framför allt gällande definitionen. Det finns sedan flera år tillbaka en så kallad Nova-klassifikation för ultraprocessad mat. Problemet är att nästan all mat vi äter genomgår någon form av bearbetning för att kunna ätas, smaka bättre och ha en bättre hållbarhet. Det har varit svårt att få bred acceptans för Nova klassifikationen eftersom viss hälsosam mat (till exempel fullkornsbröd) har klassificerats som ultraprocessat. Istället lyftes det fram att aspekter såsom matens konsistens, textur och hur fort man kan äta den borde inkluderas. Nästa års europeiska obesitaskongress ska hålls 11 till 14 maj i Malaga i Spanien.

Tack till Centrum för obesitas, Dietisternas Riksförbund (DRF) och European Association for the Study of Obesity (EASO) för finansiellt stöd i att delta i kongressen. 

Leg dietist med specialistkompetens inom vuxen obesitas. Centrum för Obesitas Akademiskt specialistcentrum Stockholm Medlem i EFAD ESDN obesity

Dags för en global förändring av synen på obesitas

Genomtänkt stadsplanering kan göra stor skillnad för att motverka hälsoproblem som är kopplade till exempelvis övervikt och psykisk ohälsa i samhället. 

Det visar både forskning och en kartläggning över Sveriges stadsdelar i rapporten ”Hälsoläget” som HSB tagit fram tillsammans med Spacescape. 

– Hur våra stadsdelar är utformade spelar större roll för hälsan än de flesta är medvetna om, inte minst kring hur mycket vi rör på oss i vardagen. Vi bör ge människor förutsättningar att göra enkla hälsosamma val, säger Johan Nyhus, förbundsordförande HSB.

I rapporten redovisas hälsoläget i 20 svenska kommuners olika stadsdelar. Analysen utgår från stadsmiljöns betydelse för fysisk aktivitet, hur många steg som sannolikt tas enligt Lancetmodellen och kombinerar den med SMHI:s luftkvalitetkartor.

– I en stadsdel där du lätt når allt du behöver inom gångavstånd kommer du gå och cykla mer och åka mindre bil. Den ökade fysiska aktiviteten minskar din risk för bland annat hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes 2, övervikt, demens och psykisk ohälsa, säger Alexander Ståhle, doktor i stadsbyggnad på KTH och vd på Spacescape.

För att planera och bygga hälsosamma platser behövs forskning, praktiska förebilder och mått som är lätta att förstå och använda. 

– I den här rapporten har vi utformat en modell med vetenskapligt stöd som kan främja bättre hälsa, och vår förhoppning är att den inspirerar till stadsplanering som gör oss friskare och kanske till och med lyckligare, säger Johan Nyhus, förbundsordförande HSB.

En hälsosam stad som främjar fysisk aktivitet bör vara:

1) Tät – befolkad, funktionsblandad, bostadsblandad

2) Grön – rekreativ, lekvänlig, träningsnära

3) Nära – hållplatsnära, skolnära, matnära

4) Kopplad – gångvänlig, cykelvänlig, trafiksäker.

De hälsosammaste stadsdelarna i respektive stad är:

Stockholm: Södra Sofia (Sydöstra Södermalm)

Linköping: Trädgårdsföreningen-Folkungavallen

Karlstad: Viken-Tyggårdsviken-Tullholmen

Trollhättan: Trollhättan centrum, Tingvalla-Västergärdet

Södertälje: Geneta norra, Bårsta västra

Sveriges mest hälsosamma stadsdelar

Dietisternas riksförbund har utsett Anna Granström till Årets dietist. Hon har under mer än 35 år sett till att dietisten och betydelsen av nutritionsbehandling har satts på kartan, inte minst i Region Norrbotten.

Anna Granström har under mer än tre decennier betytt mycket för både patienter och medarbetare på dietistenheten, för dietistens roll och för utvecklingen av nutritionsbehandling i Region Norrbotten. Kollegorna vittnar om den breda nischade kunskap och erfarenhet som hon gärna delar med sig av, i vardagen och genom utbildning för vårdpersonal och patientgrupper.

Tack vare hennes “jädrar anamma”, driv och engagemang för yrkeskåren har dietisterna i norra Sverige genom åren fått en allt tydligare och mer självklar roll. Länsdietistenheten i Region Norrbotten är i dag väletablerad och i framkant, men tidigare i Annas yrkesliv, på 90-talet, var läget ett annat. När hon till slut tröttnade på att dietisterna ständigt blev marginaliserade och ”akterseglade” gick hon en chefsutbildning. Det visade sig vara ett lyckokast och under de följande tio åren var hon enhetschef för länsdietistenheten i Norrbotten.

Anna är en högt uppskattad chef och ledare. Hon beskrivs som närvarande, tydlig, omtänksam, inlyssnande och generös med sin tid. Hon har arbetat fram riktlinjer, verksamhetsplaner, prioriteringsverktyg och rutiner, vilket har underlättat arbetet för kollegorna, och även bidragit till en mer jämlik vård. Medarbetarna vittnar om ett ledarskap där laget sätts före jaget, och där allas åsikter och idéer lyssnas in. Själv menar hon att det är kollegorna som gjort henne till en bra chef.

– I chefsrollen är det särskilt viktigt att vara en god förebild, vara lojal mot verksamheten och se till helhetens bästa istället för att köra sitt eget race. Det är inte en person som gör jobbet, vi har gjort det här tillsammans och utmärkelsen är ett hedersbetyg även för kollegorna, säger Anna.

Hennes kliniska arbete färgas av omättlig nyfikenhet och ett stort engagemang för en evidensbaserad nutritionsbehandling av högsta klass, bland annat inom enteral nutrition. Hon har även varit ledande i diabetesteamet och byggt upp gruppverksamhet för dessa patienter. Sedan 1999, när Sunderby sjukhus invigdes, arbetar Anna där. Hon är särskilt intresserad av pediatrik, och glad över att framöver få möjligheten att fokusera på detta område till 100 procent.

Årets dietist – Anna Granström

Dietistutbildningen är till största del kliniskt inriktad med fokus på viktigt nutritionsarbete inom vården. Men i slutändan arbetar inte alla dietister kliniskt. Dietisten har mött Anneli, Helena, Mia och Paula, fyra dietister inom dagligvaruhandeln som alla betonar nyttan med samarbete, både inom och utanför branschen. 

”Kan jag ringa tillbaka?”. Paula Frösell, Senior Brand Manager ansvarig för hälsa på ICA Sverige, är lägligt nog på väg in i ett möte med dietistkollegorna i branschen; Anneli Bylund (Coop), Helena Björck (Axfood) och Mia Brodén Borgvall (Lidl) när Dietisten ringer för att fråga om en intervju. Senare under dagen berättar hon att de möts med jämna mellanrum för att diskutera frågor som är gemensamma och där det finns en poäng med att samarbeta. ICA, Coop, Axfood och Lidl ingår i branschorganisationen Svensk Dagligvaruhandel och i Mat- och hälsorådet träffas de som organisationsrepresentanter för att diskutera branschgemensamma åtaganden, remisser och mycket annat.

En solig vinterdag någon vecka senare ses vi alla fem i ett ljust rum på Svensk Dagligvaruhandels kontor mitt i centrala Stockholm. Stämningen är lättsam och det märks att det här gänget känner varandra väl.

– Som dietist är man ofta ganska ensam i sin roll så det är värdefullt att kunna bolla olika frågor. Som när vi nyligen gav Livsmedelsverket våra gemensamma inspel på nya NNR som snart lanseras, precis som vi gjorde när förslaget på de nya nyckelshålskriterierna skickades på remiss, berättar Helena Björck, dietist och kvalitetssäkrare på Axfood.

Anneli Bylund är Senior hållbarhetsstrateg på Coop och har liksom Helena varit med i Mat- och hälsorådet länge. Hon har under årens lopp stött på en rad olika frågor och sett diettrender komma och gå.

– När energidryckerna blev heta bland ung­domar så ville vi ta ansvar. Inte genom att sluta sälja dem, för efterfrågan finns och den behöver vi möta, utan genom att sätta gränser. Vi införde en branschöverenskommelse om åldersgräns på 15 år vid försäljning av energidryck. Det är i frågor som dessa som vi blir starkast tillsammans för det är först när vi gör det här allihop som det får verkan. I ett enskilt bolag skulle effekten inte bli lika kraftig, berättar hon. 

– Exakt! Det blir starkt när vi gör saker ihop. Men vi kan ändå inte dela allt, vi är trots allt konkurrenter. Jag tycker det finns en tydlig men outtalad respekt och gräns för vad vi delar och inte med varandra. Att diskutera lagstiftning och märkningar, hur man kan hantera aktuella samhällsdiskussioner eller forskningsrapporter kring mat och hälsa är givande att ta upp i vår konstellation. Då kan vi dra nytta av varandras erfarenheter, kunskap och syn på frågan, tycker Mia, kvalitetschef på Lidl.

Jag tycker det finns en tydlig men outtalad respekt och gräns för vad vi delar och inte med varandra.

De kommer in på ett samtal om vilken roll branschen har för folkhälsan. Dessvärre ökar flera ohälsotal. Maten har stor påverkan på risken att utveckla sjukdom och enligt Riskmaten äter långt ifrån alla enligt kostråden. Det finns mycket att jobba med och det är i det preventiva arbetet som dagligvaruaktörerna ser sin största potential att göra skillnad. Nyligen har de, på uppdrag av Livsmedelverket och Folkhälsomyndigheten med utgångspunkt i ett regeringsuppdrag som handlar om att främja goda levnadsvanor, enats om att arbeta gemensamt för ökad frukt- och grönsakskonsumtion och att guida kunderna till hälsosammare livsmedelsval genom Nyckelhålet. En gemensam strävan, men det exakta uttaget mot kund håller företagen för sig själva och gör unikt.

Det preventiva hälsoarbetet inom dagligvaruhandeln handlar om att främja goda matvanor. Dietisterna ler vid frågan om hur de ställer sig till att det också säljs godis, chips och läsk i deras butiker. 

– Om du visste hur ofta vi får den frågan! Varför slutar ni inte bara sälja chips och godis? Svaret är att våra kunder efterfrågar utrymmesmat. Om ICA skulle sluta sälja det så skulle kunderna köpa det hos våra konkurrenter och skulle vi alla fyra sluta sälja det så skulle försäljningen förflyttas till andra aktörer i vår bransch. Vi löser inte problemet så. I stället vill vi inspirera till de hälsosammare valen, berättar Paula.

– Precis, inga pekpinnar, fyller Anneli i. Vi förbjuder ingen att äta utrymmesmat, för det kan ingå i en i övrigt sund kost och skapa guldkant i livet. Problemet är att många inte får till en hälsosam kost i vardagen, de äter exempelvis för lite frukt och grönt, fisk och fullkorn. Lyckas vi få människor att äta mer av det hälsosamma så äter de kanske mindre av det ohälsosamma. 

– Det som de företag vi fyra representerar gemensamt är en stor kraft när det gäller att kommunicera. Vi kan, om vi vill, verkligen påverka människor, säger Mia.

Helena berättar vidare att samarbetet gärna får sträcka sig utanför den egna branschen. Alla företagen har egna samarbeten, med alltifrån forskningsvärlden till organisationer. Axfood har nyligen efterträtt ICA som samarbetspartner till Generation Pep, Coop har deltagit i en studie av GIH om hjärnhälsa i skolan medan Lidl stöttar Barncancerfonden, för att nämna en bråkdel av vad de engagerar sig i.

– Det finns något oerhört fruktbart och spännande i branschöverskridande samarbeten. ICA deltar i en forskningsstudie i Region Halland där vår Matkasse testas som en del i nutritionsbehandlingen av barn med fetma, berättar Paula.

– Verkligen, säger Helena, den försämrade folkhälsan kan inte lösas av bara en del av samhället, som vården exempelvis. Vi behöver se till att det är ett åtagande som ligger på många. 

– Vi som har kunskapen, oavsett funktion i samhället, måste hjälpas åt på olika sätt och ibland tillsammans, fortsätter Mia.

De fyra sänder en uppmaning till andra dietister - har ni samarbetsidéer, små som stora, hör av er! Ibland kan det bli något, ibland inte. Då och då hittar man guldkornen som kan verka små, men som blir riktigt bra och som gör stor nytta för få eller många.

Vår timme har passerat, det är dags att skiljas åt. På utvägen gör dietisterna ett medskick, som för att föregå den frågeställning som så ofta kommer: Nej, de är inte köpta, vare sig av Livsmedelsverket eller någon annan! Men i företagsvärlden är ekonomiska värden prioriterade, vilket gör att annat ibland behöver nedprioriteras. Men viljan finns att bidra till förbättrad folkhälsa och just därför är dietisterna anställda där. Och det förvånar inte. I en timme har de engagerat pratat om sina frågor och tron på att det går att vända trenden tillsammans. Vi säger hej då och kvar finns känslan av att det finns en enorm kraft i vad vi dietister kan åstadkomma, oavsett var i samhället vi verkar. 

Dietist i dagligvaruhandeln

Ett magisterarbete vid Högskolan Kristianstad har visat att många kvinnor är missnöjda med sina kroppar på grund av bantningskulturens influenser. Det kan ha en negativ påverkan på relationen till mat. 

Syftet med projektet, som genomfördes vid Högskolan i Kristianstad, var att utforska hur kvinnor mellan 25–40 år upplevde bantningskulturen, och hur detta påverkade deras relation till kroppen, mat och matvanor. Det finns ingen specifik definition av bantningskultur, men den kan beskrivas som ett system av trosuppfattningar som värderar kroppsvikt och utseende snarare än allmänt välbefinnande. Vidare handlar bantningskultur om myter kring mat och kroppen som kretsar kring det smala idealet och motstridiga hälsobudskap. Det kan liknas vid en moralisk hierarki av mat och kroppar som främjar viktstigma och smala ideal, samt en patriarkalisk kultur som förtrycker människor som inte lever upp till bilden av hur kroppen och dess matvanor ska se ut (Jovanoski och Jaeger, 2022).

Utöver omfattande litteraturstudier bestod arbetet av semistrukturerade intervjuer med sex kvinnor som fick frågor om kroppsidealen i samhället, sina matvanor och ätbeteende under barn- och ungdomsåren, samt deras matvanor som vuxna. Intervjuerna följdes upp av en tematisk analys som identifierade följande nyckelteman: 

"Jag minns att jag skrev ner i min dagbok, eller någon annanstans, att 'Ingenting smakar så gott som att vara smal'". En perfekt smal kropp beskrivs som kvinnokroppens ideal, ett koncept som växlar genom åren och befästs av traditionella och sociala medier (Qi & Chi, 2018). Det smala idealet är kopplat till en stigmatisering av fetma, vilket gör att människor upplever sig diskriminerade på grund av sin kroppsvikt och -storlek (Himmelstein, et al. 2015). Kvinnorna i studien beskrev hur deras relation till kroppen och sina matvanor påverkats av bantningskultur. Trots att de var medvetna om att det smala idealet finns, och att det är ouppnåeligt, berättade kvinnorna att deras ätande var restriktivt för att de ville bli smalare, eller för att de var rädda för att gå upp i vikt. 

Kvinnorna uttryckte att de und-er sin barndom utstått negativa samtal kring kroppen och fått viktrelaterade kommentarer från både familje-medlemmar och den närmsta kretsen. Den starkaste påverkan hade deras mödrar, som både direkt och indirekt uppmuntrade till viktminskning. De indirekta uppmaningarna kunde vara att bevittna mödrarna ägna sig åt restriktivt ätande eller negativt kommentera den egna kroppen. En av deltagarna blev uppmuntrad av sin mor att gå med i Viktväktarna när hon var 16 år gammal, och erbjöds 9 000 kr om hon nådde en viktnedgång på 12 kilo. 

Under tonåren tillkom en annan och mycket stark influens från kvinnliga kamrater. Samtliga deltagare ägnade sig åt restriktivt ätande och kommenterade sina egna kroppar negativt när de prat-ade med sina väninnor. Restriktivt ätande var dessutom vanligt i vänskapskretsen och bidrog till gemenskapen: "Jag tror vi hade en ganska toxisk kompisgrupp, vi uppmuntrade varandra att banta (…) Det var normalt att banta tillsammans för alla ville vara smalare".

Några av deltagarna påverkades av sina manliga jämnåriga eftersom de ville vara eftertraktade genom att visa upp smala kroppar och göra "attraktiva och feminina" matval. De var mycket medvetna om sitt utseende i närvaro av sina manliga kamrater, vilket starkt påverkade matval och hur den egna kroppen betraktades. En av kvinnorna i studien sa "Aldrig i livet åt jag framför pojkar".

Deltagarna beskrev att de fick positiv förstärkning efter viktnedgång, i form av komplimanger och uppmuntran som blev en form av validering. De beskrev att de kände sig mer åtråvärda i sina smalare kroppar och denna känsla uppmuntrade dem att begränsa och kontrollera sitt matintag. En kvinna berättade att hon fick positiva kommentarer om sin viktminskning under tonåren, trots att hon uppnådde denna viktminskning genom restriktivt ätande och överträning som gjorde att hon kände sig konstant utmattad: "Det var som en bedömning, jag kände mig snyggare för att jag gick ner i vikt".

Kvinnorna talade om att mat hade ett värde beroende på om den ansågs vara 'bra' eller 'dålig'. Att äta det som ansågs vara dåligt eller onyttigt resulterade i skuldkänslor, skam och frustration, samt i restriktivt ätande och överträning som kompensation: "Om jag åt dåligt skulle jag svälta mig själv eller träna bort det jag hade ätit".

Studien visar att bantningskultur kan påverka kvinnans psykiska och därmed fysiska hälsa, och skapa hinder för att främja positiv långsiktig hälsa. Relationen mellan maten och kroppen är nyanserad och komplex. Föreställningarna kring mat och kropp formas av samhället och den kultur som vi ständigt omges av utan att tänka på det. Eftersom vi är formade av sociala och kulturella normer är bantningskultur ett nät som upprätthåller myter om en hierarki av mat- och kroppstyper samt en kultur av förtryck som påverkar kvinnans relation både till sin egen kropp och den mat hon äter. x

Här finns hela projektet att läsa: researchportal.hkr.se/en/studentTheses/you-are-what-you-eat 

En tung vikt att bära

All hälso- och sjukvårdspersonal är skyldig att rapportera en avvikande händelse i vården som har, eller kunde ha lett till en vårdskada. 
Men kunskapen om vårdskador inom nutritionsområdet är låg, och det saknas en överblick över vilka områden som berörs. 

I syfte att öka kunskap­en om de nutritionsrelaterade avvikelsernas innehåll samt belysa möjligheter till förbättringsarbete inom nutritionsvården har Lovisa Selin Lännevall och Sandra Germundsson nyligen skrivit en kandidatuppsats om ämnet vid Uppsala universitet.

För alla vårdprofessioner är det angeläget att veta var nutritionsvården brister, och dietisten bör ha en central roll i förbättringsarbetet kring nutritionsrelaterade avvikelser på sjukhus. I uppsatsen ”Nutritionsrelaterade avvikelser på ett universitetssjukhus i Mellansverige” har 92 avvikelserapporter analyserats tematiskt med hjälp av en kvalitativ sekundäranalys. 

Totalt identifierades sex teman; utebliven nutritionsrelaterad vård och omsorg, felaktigt genomförande vid tillämpning av nutritionsbehandling, skilda åsikter mellan personalen i nutritionsbehandlingen, faktorer bortom personalens kontroll, bristfällig samordning mellan hälso- och sjukvårdspersonal samt inadekvat ifyllda kost- och vätskeregistreringar. 

Dietistenheten vid Danderyds sjukhus, där Lovisa är nyanställd, välkomnar uppsatsen med öppna armar. 

– Den här typen av systematiska arbeten är oerhört viktiga och lärorika för oss som arbetar inom vården, säger Robin Järnmark, enhetschef vid Dietistenheten. Vi har inspirerats av uppsatsen och tycker det är viktigt att tillvarata den kunskap som studenterna och våra nya kollegor har med sig. Vi planerar nu en likande genomlysning av våra nutritionsrelaterade avvikelser på sjukhuset. Förra året hade vi 76 avvikelser inom Nutritionsområdet på Danderyds sjukhus. Det ska bli intressant att se om de är inom samma teman som i uppsatsen, eller om vi har avvikelser inom andra områden.

En ökad insikt om var avvikande händelser sker inom nutritionsvården öppnar möjligheter att driva förbättringsarbeten på dessa punkter. En viktig slutsats från uppsatsen är dock att avvikelserna måste vara komplett skrivna. Hela händelseförloppet, med alla olika delmoment, måste beskrivas så detaljerat som möjligt, annars är förutsättningarna dåliga för att använda dem som verktyg i ett förbättringsarbete. x

Uppsatsen som helhet finns att läsa på: 
ikv.uu.se/utbildning/studentuppsatser

Utebliven nutritionsrelaterad vård och omsorg.

Felaktigt genomförande av nutritionsbehandling.

Skilda åsikter i nutritionsbehandlingen.

Inadekvat ifyllda kost- och vätskeregistreringar. 

Avvikelser inom nutritionsvården

Nu har techbolagen och så kallade start-ups fått upp ögonen för dietisters kunskap. Dietisten har blivit nyckeln till framtidens innovationer. Men vad gör en dietist i en start-up och hur blir man mer innovativ som dietist?

Vi träffar Oytun Yildirimdemir och Theresia Silander Hagström, medgrundare till en digital dietisttjänst vid namn Eatit och hör deras syn på dietisternas roll i ”den nya världen”. 

Ni är ingenjörer, inte dietister. Hur kommer det sig att ni valt att bygga upp en tjänst med dietister?

– Vi drev tidigare en tjänst där vi sålde närproducerad mat till människor i Stockholmsområdet. Maten kom med förslag på hälsosamma recept att laga av råvarorna. Vi öppnade en ”bonus-tjänst” för våra kunder där de ibland kunde få ställa frågor till dietisten som hade valt ut recepten. Vi märkte snabbt att ”bonus-tjänsten” var mer populär än den ordinarie tjänsten. Det var då vi fick upp ögonen för att det är många som behöver stöd av en dietist, men att det är få som får tillgång till den hjälpen. 

Vad driver ni för tjänst idag?  Hur hjälper ni patienter?

– Tjänsten heter Eatit och är en digital obesitasklinik med en levnadsvanebehandling som kombinerar nutrition och KBT. En legitimerad dietist följer patienterna via video och genom vår app. Vår mission är att ha behandlat 100 miljoner människor globalt till 2030. 

För en kombinerad levnadsvanebehandling skulle andra vårdyrken kunna vara utförare, till exempel läkare, psykologer, sjuksköterskor eller fysioterapeuter. Varför är dietisten kärnan i er verksamhet?

– När man tittar på våra patienters utmaningar tycker vi att dietister är de som är absolut bäst lämpade att behandla denna patientgrupp. Vi har läkare, psykologer och psykoterapeuter i ”bakgrunden” som är med och jobbar för att förbät­tra behandlingen och ge stöd till dietisterna när det behövs. Men när det gäller kontakten med patienten har många dietister exakt de kvaliteter som patientgruppen behöver: Kunskap om vilka levnadsvanor som påverkar hälsan mest samtidigt som de är duktiga på att stötta patienten att hitta konkreta lösningar i vardagen som gör det lättare att bygga upp nya vanor. 

Varför bedrivs vården digitalt och inte på traditionellt sätt?

– Utmaningen är storleken på problemet. Bara i Sverige har 52 procent BMI över 25, 16 procent lever med obesitas. Det går inte att tänka på traditionellt vis om alla som har behov ska få tillgång till behandlingen. Då räcker varken dietisterna eller resurserna till. Utmaningen ser liknande ut globalt. Tyvärr har det hittills även lett till att man nästan negligerat denna patientgrupp - om alla ska få hjälp blir det för dyrt så därför får nästan ingen hjälp eller bara de som redan har fått följdsjukdomar. Det vill vi ändra på. 

Kan man vara innovativ och samtidigt patientsäker?

– Definitivt! Behandlingen vi utför bygger på etablerad forskning samt Socialstyrelsens och Livsmedelsverkets riktlinjer. Det är i samspelet med patienten innovationen sker. I traditionell vård ska all verkstad ske under mötet med dietisten och sedan är det passiv fas fram till nästa besök som oftast ligger flera månader bort. Det är inte ett bra nyttjande av vare sig patientens eller dietistens tid. 

Vi har skärskådat alla delar av behandlingen från vad som händer innan, under och efter möt­et samt tittat på vad utmaningarna är för patienten och dietisten. Från dessa insikter har vi byggt upp något nytt. Istället för att dietisten till exempel informerar om måltidsordning under besöket får patienten läsa på om måltidsordning i sin egen takt inför besöket. Då kan dietisten istället ägna tiden åt frågor och åt att stötta patienten i att etablera måltidsordningen utifrån sina förutsättningar. Andra exempel är att patienten kan rapportera in vikt och antal steg den har tagit digitalt, så vi kan minska den tid dietisten annars behöver lägga på journalföring. Journalsystemet är dessutom anpassat efter dietistvård och det finns redan från start ett gediget patientmaterial som dietisten kan dela ut utan att behöva avsätta tid åt att själv ta fram det. 

Vad tycker dietisterna om ert arbetssätt?

– De tycker det är kul att få jobba mot denna patientgrupp, att få fördjupa sin kunskap i KBT och att få arbeta i en innovativ miljö som hela tiden strävar efter att underlätta jobbet och administrationen för dig som utförare. Det nya arbetssättet ger också en frihet som dietistyrket inte kunnat unna sig förut, friheten att jobba var och när de vill och när det passar. 

Vilka reaktioner har ni fått från era patienter?

– Vi har fått väldigt bra respons överlag. Patienter gillar att ha en kontinuerlig kontakt med en dietist som kan obesitas. Eftersom tjänsten är digital är det lättare att få in den i vardagen. Många patienter med obesitas har flertalet besvikelser i bagaget och dietistens regelbundna stöttning är det som gör skillnad för att åstadkomma hållbar förändring på sikt.

– Utmaningen för oss är regioner och arbetsgivare. När arbetsgivare gör upphandlingar för företagshälsovård så inkluderar de sällan dietister, något vi tycker är synd. Många skulle få en mer anpassad och kostnadseffektiv vård om de fick hjälp av en dietist istället för att en läkare eller psykolog ska hjälpa dem med deras viktproblematik. Utmaningen med regionerna är ersättningssystemen. Vi skulle gärna se en modell där vi exempelvis får betalt utifrån den hälsoförbättring vi kan åstadkomma istället för antal besök, eller att vi kan ha fler direktavtal så att vi kan ta emot regionens obesitaspatienter. Vi har möjlighet att behandla fler patienter till en billigare peng än vad regionerna själva har, samtidigt som vi kan vara en högt uppskattad arbetsplats för våra anställda dietister. Vi ser det som vinn-vinn både för regionerna, patienterna och regionens dietister om vi kan gå in och stötta upp.

Om man som dietist vill jobba för en start-up eller bli mer innovativ hur ska man tänka då när man söker jobb?

– Dietister har väldigt bra förutsättningar att vara innovativa. De flesta vi har intervjuat har berättat att de på tidigare arbetsplatser identifierat brister i behandlingen och jobbat för att förbättra dessa eller förmedlat förslag vidare. Det sorgliga är att de sällan får gehör från sin omgivning, men grunden i att vara innovativ är att vara duktig på att identifiera förbättringsmöjligheter. 

Lästips för den innovativa dietisten

Digital psykologi, J. Edbacken och K. Vernmark

Mindset, du blir vad du tänker, C. Dweck

Branschnytt