I den här studien, publicerad i Pediatric Allergy and Immunology [1], undersökte vi hur variation eller diversitet av tilläggskost påverkar risken att utveckla matallergi. Vi använde data från NorthPop-studien, en stor populationsbaserad födelsekohort­studie som kommer att inkludera 10 000 familjer från Västerbotten vilka följs från graviditet tills dess att barnen når skolålder.

Matallergier hos barn är ett växande hälsoproblem [2] och tidigare forskning har visat att tidig introduktion av olika livsmedel kan minska risken för matallergi genom att främja immunsystemets toleransutveckling [3-5]. Vi har tidigare visat att Livsmedelsverkets uppdaterade kostråd från 2019 har implementerats väl bland svenska småbarnsfamiljer [6]. Dock har ingen studie tidigare undersökt betydelsen av hur ofta spädbarn äter olika typer av mat och dess direkta koppling till matallergier.

Studien inkluderade 2 060 barn från NorthPop för vilka föräldrarna lämnat information om kostintag under spädbarnstiden liksom om det fanns en diagnos för matallergi vid 18 månaders ålder. Kostens diversitet mättes dels genom att räkna antalet olika livsmedel som barnet hade introducerat, dels hur ofta olika livsmedel konsumerades, genom en frekvensenkät som fylldes i vid cirka 9 månaders ålder.

Utfallet definierades som kliniskt diagnostiserat fall av matallergi. Analyserna kontrollerades för systematiskt utvalda störfaktorer såsom amning, tidig introduktion av fast föda, socioekonomi och mammans härkomst, genom användning av en Directed Acyclic Graph [7].

Vid 18 månaders ålder rapporterades att 100 barn (4,9 %) hade en läkardiagnosticerad matallergi. Att äta många olika typer av hälsosamma livsmedel, ofta vid 9 månaders ålder, var tydligt kopplat till lägre förekomst av matallergier vid 18 månaders ålder, jämfört med barn vars föräldrar rapporterat en låg diversitet av barnets kost och ett mindre frekvent intag. Barn som hade introducerat fler livsmedel vid 9 månaders ålder hade också en lägre risk för matallergi vid 18 månaders ålder jämfört med de som introducerades för färre livsmedel, oavsett hur ofta de ätit dessa livsmedel.

Den potentiellt skyddande effekten av variation av tilläggskost under spädbarnstiden var särskilt uttalad bland barn med eksem, vilket är ett intressant resultat som stärker hypotesen om så kallad dubbel allergenexponering. Den hypotesen föreslår att tidig oral exponering för allergener kan vara skyddande mot matallergier, medan tidig hudexponering, särskilt i frånvaro av oral exponering, kan öka risken för att utveckla allergier [8]. Hypotesen och forskningen som den lett till har påverkat riktlinjer som rekommenderar tidig introduktion av bland annat tillagat ägg och jordnöt [9].

Vår studie visar att ett frekvent intag och en större variation av livsmedel under spädbarnstiden kan spela roll för att minska risken för matallergier. Resultaten stärker hypotesen att tidig exponering för olika livsmedel bidrar till utvecklingen av oral tolerans och kan vara särskilt viktigt för barn med eksem.

Det finns flera goda skäl att främja variation av kost under barnets första levnadsår, inte minst i form av variation av grönsaker, frukt och baljväxter, samt att uppmuntra tidig introduktion av olika slags livsmedel som en del av hälsosamma matvanor [10]. Ytterligare forskning behövs för att utröna hur kostintag tidigt i livet påverkar allergirisk, men denna studie bidrar med värdefull kunskap som kan användas för att utveckla riktlinjer för spädbarnskost. 

Legitimerad dietist i Östersund och postdoktor vid pediatrik, Umeå.

Bodén, S., et al., Diversity of complementary diet and early food allergy risk. Pediatr Allergy Immunol, 2025. 36(1): p. e70035.
Spolidoro, G.C.I., et al., Frequency of food allergy in Europe: An updated systematic review and meta-analysis. Allergy, 2023. 78(2): p. 351-368.
Lv, Y., et al., Associations between diet diversity during infancy and atopic disease in later life: Systematic review. J Allergy Clin Immunol Glob, 2024. 3(2): p. 100221.
Pierau, M., A. Arra, and M.C. Brunner-Weinzierl, Preventing Atopic Diseases During Childhood - Early Exposure Matters. Front Immunol, 2021. 12: p. 617731.
Venter, C., et al., EAACI position paper on diet diversity in pregnancy, infancy and childhood: Novel concepts and implications for studies in allergy and asthma. Allergy, 2020. 75(3): p. 497-523.
Österlund, J., et al., Revised Swedish infant feeding guidelines are associated with earlier introduction of allergenic foods. J Allergy Clin Immunol, 2024. 153(2): p. 461-470.
Peng, Z., et al., Directed acyclic graph for epidemiological studies in childhood food allergy: Construction, user's guide, and application. Allergy, 2024. 00:1–14.
Yamamoto-Hanada, K. and Y. Ohya, Skin and oral intervention for food allergy prevention based on dual allergen exposure hypothesis. Clin Exp Pediatr, 2024. 67(10): p. 477-485.
Halken, S., et al., EAACI guideline: Preventing the development of food allergy in infants and young children (2020 update). Pediatr Allergy Immunol, 2021. 32(5): p. 843-858.
Livsmedelsverket, Bra mat för spädbarn under ett år. 2011 Uppdaterad mars 2024: Livsmedelsverket.

Varierad spädbarnskost kan minska risken för matallergi

Alla patienter med matallergi ska få möjlighet att träffa en dietist. 
Det lyfts fram i det nya kunskapsstödet för igE-förmedlad matallergi. "Matallergi kan begränsa livet. Därför är stöd från en dietist väldigt viktigt för bättre hälsa och livskvalitet", säger Jenny van Odijk, över­dietist och universitetslektor i klinisk nutrition.

Ett nationellt vårdförlopp* för IgE-förmedlad matallergi publicerades förra året. Nu arbetar en nationell expertgrupp med ett vårdprogram och som en del i det tas just nu riktlinjer fram. I ett senare steg ska också ett behandlingsprogram tas fram. Målet är att ge primärvården ett redskap för att kunna ge samma råd över hela landet.

En av de som sitter i arbetsgruppen är Jenny van Odijk. Hon har arbetat med matallergier på olika sätt de senaste 25 åren. Nu är hon lektor i klinisk nutrition och programansvarig för dietistprogrammet vid Göteborgs universitet. Hon är dessutom dietist på allergimottagningen på Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Vad är viktigt att lyfta fram i de nya riktlinjerna?

– Vi har tydliggjort att alla patienter som söker för matallergi ska ha möjlighet att träffa en dietist, oavsett vilken matallergi man har. Det är viktigt att patienten får aktuella och rätt anpassade kostråd, säger Jenny och tillägger:

– Vi lyfter också att vi sett både i studier och på klinker att många undviker fler livsmedel än än nödvändigt. Vill vi vara tydliga mot primärvården måste vi säga att det inte finns något stöd för att undvika mer än man måste.Tidigare har man ofta sagt, plocka bort alla nötter eller alla baljväxter för säkerhets skull. Men det finns inget som stödjer det sättet att behandla. Och det ökar ju risken för att man inte får i sig de näringsämnen man faktiskt behöver eftersom man kan få en väldigt begränsad kost.

Därför menar hon att dietistens kunskap är viktig för att se över hela kosten så att den är näringsrik och hälsosam. Och extra viktigt är det att se till att barn inte får för lite energi i kosten.

– Om ett barn till exempel är allergisk mot både mjölkprotein, ägg och kanske även vetemjöl, då är det många saker som försvinner ur kosten.

Att säkerställa att patienten har god kunskap om sin allergi, kost­en och att hen också känner sig trygg i sin behandling är därför en central del i dietistens arbete.

– Matallergier kan begränsa livet, inte minst när man inte är hemma. Därför är stöd från en dietist väldigt viktigt för hälsa och livskvalitet. Speciellt för barn är det väldigt viktigt att få vara som alla andra och att få äta mat som ser ut på samma sätt. Dietisten har kunskapen om mat och kan föreslå, laga den här rätten med de här ingredienserna istället. Eller testa de här produkterna som är fria från de ämnen du inte tål. Så där fyller dietisten också en väldigt viktig roll.

De nya riktlinjerna väntas vara klara under första halvåret 2025. 

Matallergier kan begränsa livet, inte minst när man inte är hemma.

*Det finns olika sorters kunskapsstöd för vården. Ett exempel är ett vårdförlopp. Det anger kortfattat vad som ska göras av vården, i vilken ordning och när. Det beskriver en personcentrerad och sammanhållen vårdprocess som omfattar en hel eller en del av en vårdkedja. Ett vårdprogram beskriver och ger stöd till hur åtgärder ska genomföras. Det omfattar flera åtgärder relaterat till ett sjukdomsområde och är mer omfattande än ett vårdförlopp." 

"Dietisten är viktig för patientens livskvalitet"

Uppföljningen av patienter med celiaki är ofta bristfällig. Det menar forskaren och dietisten Elin Malmberg Hård af Segerstad. Hon förespråkar en uppföljningsmodell där dietisten spelar en nyckelroll. Hon berättar också om arbetet med att uppdatera de nya riktlinjerna vid nutritionsbehandling.

När det gäller vård och forskning inom celiaki är Skånes universitetssjukhus i Malmö en viktig hub. Här på barnmottagningen, har forskaren och dietisten Elin Malmberg Hård af Segerstad sin arbetsplats sen tio år tillbaka.

– Jag blev anställd specifikt för att ta hand om våra celiaki­-patienter. Vi har en stor mottagning med 800-900 barn som vi följer tills de blir 18 år. Vi har en ovanlig, för att inte säga unik, arbetsmodell där den rutinmässiga uppföljningen av barn med celiaki framför allt sker hos dietist, berättar Elin.

Hon menar att det är bra att flytta fokus från den medi­cinska uppföljningen, där det är en läkare som träffar patienten, men som inte kan så mycket om de konkreta frågorna kring behandling med glutenfri kost.

– Eftersom det är maten som är hela behandlingen så är det här en stor fråga för familjer med barn som har celiaki. De har många konkreta frågor om hur man ska hantera maten hemma, i skolan och på fritids. Och vid restaurangbesök och hos kompisar, hur ska vi tänka då? Allt detta måste familjen ta ställning till och också värdera riskerna med. Vi uppfattar det som att våra patienter är väldigt nöjda med komma till oss dietister just för att vi kan svara på alla de här vardagliga frågorna, säger Elin och fortsätter:

– Det stärks av både vår egen forskning och en brittisk studie som tydligt visar att när dietister gör uppföljning på hur väl barn följer en glutenfri kost så är den bedömningen mer tillförlitlig än när det bara tas blodprov.

Celiakiförbundet menar att det är ett problem att barn i Sverige inte får så mycket uppföljning överhuvudtaget. Hur ser du på det?

– Jag håller med. Man kanske träffar en dietist när man får sin diagnos. Men det ser väldigt olika ut om man får någon uppföljning överhuvud­taget. Så vår uppföljningsmodell är ovanlig. Och det gäller även ur ett europeiskt perspektiv. Men vi ser att det är fler och fler som intresserar sig för detta och hör av sig och frågar hur det fungerar, säger Elin som nyligen föreläste om deras uppföljningsmodell på en stor konferens för gastroenterologi och nutrition.

Elin är också redaktör för revisionen av de svenska riktlinjerna för nutritionsbehandling vid celiaki. Fokus ligger på att förtydliga rekommendationerna som togs fram 2020 och fylla i eventuella faktaluckor. På så sätt ska det bli lättare för dietister att ge korrekta råd.

Inför uppdateringen gjorde arbetsgruppen en enkät för att få veta mer om hur riktlinjerna faktiskt används av dietister.

– Det vi såg var att dietister både känner till och faktiskt använder de här riktlinjerna, vilket ju är positivt. Vi ställde också frågor om ren fakta som finns i riktlinjerna. Vi frågade specifikt om sådant som vi vet att patienterna också kan tycka är svårt. Till exempel hur ska man göra när det står ”kan innehålla spår av gluten" eller "kan patienterna med celiaki äta vetestärkelse?" Då fick vi intressanta svar. Det visade sig nämligen att man uppfattade och tolkade rekommendationerna ganska olika.

Hur kommer enkätsvaren att återspeglas i de nya riktlinjerna?

– Vi tolkar det som att riktlinjerna är viktiga för dietister som arbetar med celiaki. Vi jobbar nu febrilt med att förtydliga våra rekommendationer så att det inte finns utrymme för olika tolkningar, säger Elin.

De nya riktlinjerna ska förhoppningsvis vara klara under hösten i år och kommer att läggas som en bilaga till det svenska vårdprogrammet om celiaki. 

Det vi såg var att dietister både känner till och faktiskt använder de här riktlinjerna .

Celiaki är en kronisk autoimmun sjukdom som drabbar tunntarmen hos ca 1 – 2 procent av alla svenskar. När proteinet gluten når tunntarmen startar en inflammation. Vid celiaki uppstår mängder av olika symptom, de flesta är inte kopplade till mag-tarmkanalen. Celiaki är besläktad med andra autoimmuna sjukdomar som exempelvis diabetes typ 1, som drabbar bukspotts­körteln och autoimmun sköldkörtel­sjukdom. Det är därför inte ovanligt att personer med celiaki även har eller utvecklar en annan auto­immun sjukdom. Källa: Svenska 
Celiakiförbundet

Dietistens roll i celiakivården bör stärkas

Celiaki är en kronisk, autonom sjukdom som drabbar en till två procent av befolkningen. Den enda behandlingen är glutenfri kost. Finns det ett samband mellan kost och risk för att utveckla celiaki?

Vad vet vi i dag om riskfaktorer för att utveckla celiaki?

– En delstudie i min avhandling pekar mot att ju mer gluten man äter i åldern 1-3 år desto högre är risken hos de barn som har en ärftlig risk för sjukdomen. Det vanligaste är att man utvecklar celiaki i 2-3 års åldern. Därför är vi extra intresserade av att studera just den åldern, säger Elin Malmberg Hård af Segerstad som arbetat som dietist sedan 2007 och disputerade 2022.

Hennes avhandling handlar om kostens betydelse för uppkomsten av celiaki hos barn med ärftlig risk för sjukdomen. Delstudien som bygger på data från TEDDY-studien publicerades i JAMA och fick stort genomslag i forskarvärlden eftersom det var första gången en studie kunde visa att mängden gluten barn äter i tidig ålder kan öka risken för att utveckla celiaki.

Spelar typen av gluten barn äter någon roll?

– Ja, det verkar så. Jag har också studerat om olika typer av livsmedel som innehåller gluten som bröd, välling och pasta kan påverka. Och det verkar som ett högre dagligt intag av industritillverkad gröt och välling ger högre risk. Det var alltså inte bara mängden gluten i sig som gav större risk. Det är någonting mer. Vad vet vi dock inte än, säger Elin och tillägger att det spelar ingen roll om källan till gluten är vete, korn eller råg.

– Jag har börjat titta mer på kosten som helhet och resultaten pekar mot att barn som har mer av ett västerländskt kostmönster med processat kött och mer av det som vi skulle kalla ohälsosam kost har en högre risk.  Och det beror inte på att de äter mer gluten. Forskningen börjar allt mer peka mot att det inte bara är gluten i sig som påverkar risken utan kosten i stort.

Elin menar också att kostens betydelse hos barn för uppkomsten av celiaki skulle kunna vara större efter amningsperioden. Hon drar slutsatsen att om man från början vet vilka barn som har den genetiska risken för celiaki skulle speciella kostrekommendationer i framtiden kunna vara värdefulla för just den gruppen.

Kan man se något samband med mammans kost under graviditeten?

– Ja, det verkar så. Just nu forskar jag vid Rikshospitalet i Oslo och tittar på detta. Då använder jag ett stort, norskt material med ungefär 100 000 gravida mammor och deras barn. Redan tidigare har man kunnat visa att barn vars mammor åt mycket gluten under graviditeten hade högre risk för att utveckla celiaki. Kanske det faktiskt är så att redan under fosterstadiet läggs en del av grunden till en miljö för barnet som kan påverka risken.

Elin tittar nu också på helheten i kosten och det verkar finnas ett samband mellan sammansättningen och kvaliteten på kosten hos mammorna.

– En hälsosam kost utifrån WHO:s och andras kostrekommendationer verkar vara gynnsamt. Det man redan konstaterat är till exempel att högt fiberintag både hos gravida mammor och barn verkar vara en skyddande faktor. Jag tror att forskningen om några år kommer att kunna se att det finns både skyddande faktorer och riskfaktorer i kosten.

Kosten kan påverka risken för att utveckla celiaki

Regeringsuppdrag för att förebygga allergi, nationella kostråd om introduktion av allergener och en av Sveriges största forskningsstudier någonsin – det är mycket på gång för att bromsa ökningen av allergi hos barn. Trots ett späckat schema tog sig Christina West, som är involverad i flera av projekten, tid att uppdatera Dietisten om senaste nytt.

Christina West är över­läkare och professor i pediatrik i Umeå och ansvarar för barn och ungdoms­allergologin i Västerbotten. 
Hon är en front­figur i forskningsprojektet North­Pop – ett omfattande projekt som började planeras för mer än tio år sedan. Syftet är att kartlägga risk- och friskfaktorer hos barn.

– Studien rullar på enligt plan, nu är 9 000 familjer med i datainsamlingen, säger hon entusiastiskt. Målet är att inkludera 10 000 familjer vilket vi tror nås under sommaren 2025. I höstas startade vi sjuårsuppföljningen för de som hunnit bli såpass gamla.

I studien vill man koppla ihop data om arv och miljö för vanligt förekommande tillstånd och sjukdomar och studera olika typer av samband, inte minst vad gäller mikrobiota och gener.

– Med så här lång uppföljning och så många deltagare krävs mycket tålamod, men när hela data­setet är insamlat och vi kommit i mål, då blir det ketchup­effekt, säger Christina West.

Många forskare inom NorthPop är intresserade av kost och mat­vanor, bland annat dietisterna Stina Bodén som gör sin post doc, och Richard Lundberg Ulfsdotter som även är projektets data manager. Ett par av landets mest välkända barn­dietister är också med; Inger Öhlund deltog redan i planeringen av NorthPop och Elisabeth Stoltz Sjöström är handledare för ett projekt som undersöker kostmönster under tidig barndom och dess betydelse för barns hälsa. Hennes tidigare forskning inom nutrition om för tidigt födda har lett till viktiga kliniska förbättringar.

Stina Bodén studerar hur kosten tidigt i livet påverkar allergirisken. Hög diversitet i mammans kost har visat sig minska risken för allergi hos barnet. Stina tittar nu vidare på om även diversiteten i barnets egen kost har en skyddande effekt. Tarmbakterierna är en av de faktorer som påverkas.

– Varierad kost stimulerar diversitet och tillväxt av olika bakterier. Vi vet att mikrobiotan är otroligt viktig för barnets immunsystem, konstaterar Christina.

Om man däremot äter ensidigt, inte minst om kosten domineras av bakteriefattig industritillverkad burkmat, kan risken att utveckla allergi vara större.

En av doktoranderna, Jonas 
Österlund, har studerat effekten av 2019 års revidering av de svenska råden för när allergena livsmedel ska introduceras. En expertgrupp av barnläkare, barnsjuksköterskor och dietister tog tillsammans med Livsmedelsverket fram nya råd.

– Kliniska prövningar har visat att tidig introduktion av ägg och jordnötter kan skydda mot mat­allergi mot dessa livsmedel hos barn med hög risk att utveckla allergi, förklarar Christina. Där­emot fanns inte evidens för att det skulle skydda mot allergier på befolkningsnivå och vi visste inte hur det påverkar en normalpopulation. Bakgrunden till ändringen var att man inte vill gå miste om hälso- och näringsmässiga fördelar med fisk, nötter och baljväxter utan introducera dessa tidigare än vad som rekommenderades förr.

I utvärderingen som nu gjorts inkluderades 2 000 familjer som följt de gamla råden och 1 700 familjer som introducerat ägg, fisk och baljväxter enligt de nya råden.

– Vi kunde tydligt se att föräldrarna har tagit till sig råden och gjort som vi sagt, men vi ser inte att det har påverkat förekomsten av allergi. Tidig introduktion har varken ökat risken eller skyddat mot allergi, säger Christina West.

De nya råden ligger alltså kvar, men hon menar att det börjar bli dags för en uppdatering. Det behövs mer forskning kring när man ska börja ge vad, i vilka doser och hur ofta.

Nyligen gav regeringen även Livsmedelsverket och Socialstyrelsen uppdraget att ta fram en nationell strategi inom livsmedels- och allergiområdet. Finlands framgångsrika allergipreventionsprogram är en inspirationskälla. 

Vi vet att mikrobiotan är otroligt viktig för barnets 
immunsystem.

Hon tar fighten mot allergin

Jordnötsallergi tillhör den typ av matallergier som kan orsaka 
de mest allvarliga av reaktioner. Men den är inte luftburen. 
Och forskningen visar att den både går att förebygga och att bota.

Man räknar med att ungefär två procent av svenskarna har allergi mot jordnötter, en andel som ökat under de senaste decennierna, enligt Anna Asarnoj, överläkare, docent och barnallergolog, som länge har länge forskat om matallergier vid Karolinska Institutet.

– Jordnötsallergi är en potentiellt livsfarlig allergi som man ska ha respekt för. Den växer sällan bort av sig själv och påverkar därmed livskvaliteten hos dem som drabbas, säger hon.

Däremot är den, tvärt emot vad många fortfarande tror, inte luftburen.

– Går man igenom den internationella medicinska databasen Pumed, som innehåller alla vetenskapliga artiklar, så finns inte ett enda rapporterat dödsfall på grund av luftburen jordnötsexponering.

Det finns alltså inga risker med att andas in och det är inte farligt att få jordnötter på huden. Att råka få i sig jordnötter är en helt annan sak, här ser man enstaka dödsfall i Sverige.

Tidigare fick föräldrar därför rådet att avvakta med att ge små barn jordnötter. Numera talar dock forskningen för att tidig exponering av såväl jordnötter som andra allergena livsmedel minskar risken för att utveckla allergi.

– Det är helt enkelt bättre för immunsystemet om barnet tidigt i livet kommer i kontakt med ett födoämne genom munnen och mag- och tarmkanalen, i stället för via huden.

För att inte barn ska riskera att sätta hela nötter i halsen bör de ges i form av exempelvis jordnötssmör. Det krävs även viss regelbundenhet – inte att man bara testar en gång.

För den som redan har drabbats av allergi finns det hopp. Anna Asarnoj leder en forskningsstudie där barn med jordnötsallergi får träna upp sin förmåga att tåla jordnötter bättre. Metoden kallas oral immunterapi och går ut på att man får äta mycket små doser av ett livsmedel. Doserna trappas långsamt upp, enligt ett strikt schema, och intas sedan dagligen under tre års tid.

– Våra och andras forskningsresultat tyder på att den här typen av behandling kan vara väldigt effektiv. Det gäller framför allt barn och unga mellan ungefär ett och 17 år, där mellan 60 och 80 procent tål betydligt mer jordnöt efter behandlingen, enligt publicerade randomiserade och kontrollerade studier.

Ju äldre försökspersonerna är, desto sämre funkar det. Allra bäst effekt uppnås innan fyra års ålder; för vuxna finns ingen signifikant effekt alls.

Än så länge används behandlingen mest i forskningsstudier och man vet inte hur långtidseffekten ser ut. Men oral immunterapi börjar nu införas i liten skala på allergikliniker.

– Hittar vi lösningen på hur man botar jordnötsallergi så kan man applicera den kunskapen även på andra allergier. I fram­tiden hoppas jag att vi kan ge oral immunterapi mot alla de vanligaste matallergierna och på så vis både kunna bota och säkerställa att patienten inte utvecklar nya. 

Ny forskning kan knäcka allerginöten

Nötter eller inte nötter i skolrestaurangen? Therese Lindh, kostchef i Bollebygd och medlem i Kost & Närings 
fokusgrupp Förskola och skola, reder ut begreppen.

Varför har ni rekommendationen att inte använda nötter, frön eller jordnötter överhuvudtaget i skolrestaurangerna?

– Våra branschriktlinjer ska ligga i linje med Livsmedelsverkets råd för bra mat i skola och förskola, där de gör en avvägning mellan nytta kontra risker. Inför revideringen av deras råd bedömer de fortfarande att nötter och fröer kan ge så allvarliga reaktioner att risken att servera det är större än nyttan. Det finns visserligen risker med livsmedel som mjölk och sojabönor också, men de klassas ju som baslivsmedel. Livsmedelsverket talar om ”näringsbidrag” som en faktor när man tar ställning till om de ska uteslutas eller inte. Vi ser ju att andra livsmedel kan orsaka allvarliga reaktioner såsom exempelvis mjölk, men det utesluts ju inte för alla då näringsbidraget bedöms vara större.

Bör skolan som helhet 
vara helt nötfri?

– Nej, det är inget som Kost & Näring står bakom, vi tar bara ansvar för själva måltidsverksamheten. Det här med luftburna allergier mot exempelvis jordnötter är ju något som ifrågasätts alltmer och där det finns flera studier som visar att den som är allergisk mot jordnötter inte får någon kraftig reaktion ens på en halvmeters avstånd. Vi rekommenderar inte heller att man rent generellt ska undvika alla livsmedel där det kan finnas ”spår av” olika allergener. Däremot ska man givetvis inte servera den sorters livsmedel till dem som verkligen är allergiska.

Hur tar ny forskning plats 
i de nationella rekommendationerna?

– Vi är noga med att följa forskningen och tar hjälp av olika experter för att granska våra rekommendationer. De ska så klart vara hållbara över tid, men även uppdaterade. Vi kan inte bara förlita oss på det som varit utan måste hänga med. Vi arbetar även med QR-koder till varje delkapitel, för att göra det enkelt att fördjupa sig i den senaste informationen på egen hand. Vår viktigaste devis är att man inte ska undvika mer än nödvändigt och inte vara mer orolig än det finns fog för. I samband med att Livsmedelsverket lanserar sina råd för måltider i förskola och skola kommer vi att uppdatera våra underlag i våra rekommendationer i form av dessa QR-koder. 

Vi kan inte bara förlita oss på det som varit utan måste hänga med.

Vi är noga med att följa forskningen

Anna Asarnoj är barnallergologen som brinner för att sprida kunskap om barns matallergier. Nu har hon skrivit en bok som riktar sig till barnavårdscentraler och primärvården.

Föräldrar uppmanas att vara försiktiga med att utesluta födoämnen ur sina barns kost på grund av misstänkt allergi, enligt Anna Asarnoj, specialist i barn- och ungdomsallergologi vid Astrid Lindgrens barnsjukhus i Stockholm. 

Forskning visar att uteslutning kan öka risken för allergi istället för att minska den. Istället betonas vikten av att introducera olika livsmedel regelbundet för att barnet ska utveckla tolerans. Boken tar upp den senaste kunskapen om matallergi hos barn och syftar till att öka kunskapen hos vårdpersonal och fungera som stöd för föräldrar. Det betonas att det är viktigt att skilja mellan matallergi och andra orsaker till besvär som kolik, samt att vara uppmärksam på akuta allergiska reaktioner. I fall där det redan finns en bekräftad svårare allergi, såsom mot jordnötter, är det viktigt att undvika det allergenet.

Men det är inte alltid den nya kunskapen når föräldrarna och den vårdpersonal som ger råd och vård när barnen är små.

– Det är anledningen till att den här boken kändes så viktig att skriva. Som det är i dag får föräldrar till barn med misstänkt allergi helt olika råd beroende på vem de träffar. Dessutom finns det en hel del myter om matallergi som behöver stickas hål på, säger enligt Anna Asarnoj.

Har du frågor om barn och matallergi? Då har du chansen att ställa dem direkt till Anna Asarnoj på ett webbinarium den 16 maj. Mer information och länk för att delta hittar du här.

Webbinarium om barn och matallergier den 16 maj

Var fjärde restaurang och kafé lämnar fel information om allergena ingredienser. Det visar ett nationellt kontrollprojekt utfört av Livsmedelsverket. Totalt ställdes frågor om 4 344 produkter … Läs mer

Var fjärde restaurang och kafé lämnar fel information om allergena ingredienser. Det visar ett nationellt kontrollprojekt utfört av Livsmedelsverket.

Totalt ställdes frågor om 4 344 produkter som säljs på 2 172 restauranger, kaféer och andra storhushåll. Fel allergeninformation lämnades för 17 procent av produkterna hos 25 procent av restaurangerna och kaféerna.

Kontrollerna genomfördes i 71 kommuner och samordnades av projektledaren Maria Svensson som är enhetschef för livsmedelskontrollen i Malmö stad.

– Att en allergiker så ofta riskerar få fel information på restauranger är mycket allvarligt då det kan leda till allergiska reaktioner. Restauranger och liknande verksamheter har en skyldighet att informera om allergena ingredienser i maten de serverar, säger Maria Svensson.

Senap och selleri var de allergener som verksamheterna inte gav korrekt information om i flest fall, 223 respektive 171 fall. Fel information angående mjölk, ägg och gluten gavs i mer än 100 fall vardera. Fel information om jordnötter och nötter var mer ovanligt – där gavs fel information i 3 respektive 10 fall.

Den som har fått felaktig information om allergener på en restaurang eller annat serveringsställe bör höra av sig om det till sin kommun. Det är livsmedelskontrollen i varje kommun som kontrollerar restauranger och serveringar.

Fel information om allergener

Svenska Celiakiförbundet har tagit fram ett enkelt informationsmaterial på ukrainska, engelska och ryska till de ukrainska flyktingar som nu kommer till Sverige. Många av dem … Läs mer

Svenska Celiakiförbundet har tagit fram ett enkelt informationsmaterial på ukrainska, engelska och ryska till de ukrainska flyktingar som nu kommer till Sverige. Många av dem har celiaki, och vet inte riktigt hur de ska göra för att leva säkert.

Materialet, en tvåsidig PDF, är tänkt att ge grundläggande information för att leva med celiaki i Sverige, och förbundet försöker nu nå ut till relevanta aktörer med informationen, och tror att dietister är den viktigaste vårdprofessionen för celiakister.

ЦЕЛІАКІЄЮ_info_Український Informationsmaterial på ukrainska

Coeliac_info_English Informationsmaterial på engelska

ЦЕЛИАКИЕЙ_info_русский Informationsmaterial på ryska

Informationsmaterial om Celiaki på ukrainska, engelska och ryska

Glutenfria produkter innehåller lika mycket fiber och viktiga mineraler och är på så sätt lika nyttiga som motsvarande produkter med gluten. Det visar en nordisk … Läs mer

Glutenfria produkter innehåller lika mycket fiber och viktiga mineraler och är på så sätt lika nyttiga som motsvarande produkter med gluten. Det visar en nordisk studie som Livsmedelsverket medverkat i.

I studien som genomfördes i Finland, Norge och Sverige undersöktes näringsämnen och tungmetaller  i 37 glutenfria produkter som mjöl, spannmålsflingor, müsli, bröd och kakor. Syftet var att jämföra mängden fiber, mineraler och tungmetaller i glutenfria produkter med innehållet i produkter som innehåller gluten. Resultatet visar att de innehåller lika mycket fiber och viktiga mineraler som järn, kalcium och magnesium. Det är ämnen som ofta finns i fullkorn från de sädesslag som innehåller gluten.

– Det är glädjande att se att utbudet är så bra näringsmässigt, säger Veronica Öhrvik, rådgivare på Livsmedelsverket. Att äta fullkorn är viktigt för hälsan men för de som har celiaki kan det vara svårt att få i sig tillräckligt. Därför är det extra viktigt att de glutenfria produkterna innehåller mycket av de här näringsämnena.

Studien visar också att glutenfria produkter kan innehålla mer av vissa tungmetaller som bly och nickel än motsvarande produkt med gluten. Även om det inte finns något gränsvärde för nickel i mat bedöms halterna inte innebära någon hälsorisk. Blyhalterna i spannmålsprodukterna är under EU:s gränsvärde.

— Även om det inte är så höga halter bör ämnena minskas så mycket det går för att begränsa den totala mängden vi får i oss, speciellt när det gäller bly. Producenterna behöver se över sina produkter och Livsmedelsverket ska fortsätta undersöka produkter och råvaror för att hitta orsaken till att det finns mer av ämnena i glutenfria produkter, säger Salomon Sand, toxikolog och riskvärderare på Livsmedelsverket

När det gäller tungmetallen kadmium var det ingen skillnad mellan glutenfria produkter och motsvarande produkter med gluten.

Analyserna visade också att glutenfria produkter ofta innehåller mindre protein och mer av kolhydraten stärkelse än produkter med gluten.

Are gluten-free products a healthier alternative? A pilot study on nutrients and heavy metals​ (På Nordiska ministerrådet och Nordiska rådets webbplats)\nCeliaki

Lika mycket fiber och mineraler i glutenfria produkter

Forskare vid Lunds universitet har fått ett anslag på 23 miljoner från den amerikanska hälsomyndigheten NIH. Tillsammans med kollegor i USA och Finland ska de … Läs mer

Forskare vid Lunds universitet har fått ett anslag på 23 miljoner från den amerikanska hälsomyndigheten NIH. Tillsammans med kollegor i USA och Finland ska de analysera 20 000 avföringsprover från barn. – Målet är att identifiera ett eller flera virus som kan utlösa en eventuell infektion som leder till att man får celiaki. I så fall kan man fundera på om celiaki går att vaccinera bort, säger Daniel Agardh läkare vid Skånes universitetssjukhus och adjungerad professor och forskargruppschef vid Lunds universitet.

Barnen som kommer från flera olika länder ingår i TEDDY-studien och har under många år lämnat avföringsprover. Några barn har med tiden utvecklat celiaki, andra inte, och detta ger forskarna möjligheten att studera om barnen under sin uppväxt haft någon virusinfektion som senare kan kopplas till att de insjuknat i celiaki (glutenintolerans).\nEn analys av avföringsproverna visar om det förekommer arvsmassa från olika virus. Den visar också tarmflorans sammansättning av godartade och mindre godartade bakterier.\n– Vi vill se om det finns någon rubbning i, eller skillnader i, uppbyggnaden av olika tarmbakterier innan sjukdomen uppstod. Vi vill också undersöka om en tarmrubbning i så fall kan kopplas till, en tarminfektion, intag av antibiotika eller probiotika, säger Daniel Agardh.

Studien bygger på tidigare fynd som visat att virus och kosten är bland de viktigaste faktorerna bakom utvecklingen av celiaki hos barn med ärftlig risk.\n– Ett av fynden är att föräldrar till barn som utvecklat celiaki rapporterat att de utsatts för en mag- tarminfektion tre månader före insjuknandet. Ett annat fynd kommer från en mindre studie där de som utvecklat förstadium till celiaki med så kallade autoantikroppar påvisade i blodet hade högre förekomst av enterovirus i sina prover än de som inte utvecklade autoantikroppar.

Enterovirus är ett av våra vanliga förkylningsvirus. Förekomst av särskilda autoantikroppar i blodet visar att immunförsvaret reagerat på intag av gluten genom att orsaka en inflammation i tunntarmen vilket leder till att slemhinnan förstörs. Gluten är ett protein som finns i vete, korn och råg och obehandlad celiaki leder till näringsbrist då tarmen inte kan ta upp näring. Behandlingen består i glutenfri kost resten av livet. Studien ska genomföras under fyra år och sker i samarbete med forskare vid Baylor College of Medicine, University of Florida och universitetet i Tammerfors i Finland. Det är den hittills mest omfattande i sitt slag i världen.

Källa: Medicinska fakultet vid Lunds universitet

”Mot en lösning på celiakins gåta”

Daniel Agaards forskning och TEDDY-studien finns att läsa i Dietisten #4.20 – Allergi & celiaki

Kan virus ligga bakom utvecklingen av celiaki?

Livsmedelsverket föreslår en ändring av råden till föräldrar om introduktion av mat med gluten till barn under ett år. Det nya rådet är att man … Läs mer

Livsmedelsverket föreslår en ändring av råden till föräldrar om introduktion av mat med gluten till barn under ett år. Det nya rådet är att man kan börja med små mängder gluten när barnet får börja smaka annan typ av mat, och att öka mängden långsamt. Förslaget går nu ut på remiss.

Gluten finns i mat som innehåller vete, korn och råg. I Sverige har ungefär två procent av befolkningen celiaki (glutenintolerans). Livsmedelsverket ger sedan länge råd till spädbarnsföräldrar för att minska risken att barn utvecklar celiaki.

Det tidigare rådet var att introducera små smakprov av mat med gluten senast vid sex månaders ålder och tidigast från fyra månader, och att öka mängden långsamt. En genomgång av forskningen visar att det framför allt är mängden gluten som har betydelse för utveckling av celiaki. Tidpunkten för när barnet börjar äta gluten spelar mindre roll, inte heller verkar amning ge något skydd mot celiaki, vilket tidigare studier pekat på.

– Det viktiga är att börja med små mängder gluten och att öka mängden långsamt. Som förälder kan man tänka att det är bra med smakportioner även när det gäller välling och gröt, som ofta innehåller gluten, så att man inte ger en hel vällingflaska från start, säger Ylva Sjögren Bolin, immunolog och nutritionist på Livsmedelsverket.

Mat med gluten kan ges som något av de första smakproven men man kan också vänta till senare. Vid 12 månaders ålder bör man dock ha introducerat alla livsmedelsgrupper, inklusive mat med gluten.

Även när det gäller barn över ett år pekar studier på ett samband mellan mängden gluten och risken att utveckla celiaki. Forskningen kan dock inte  säga vid vilka mängder risken ökar eller hur mycket risken ökar. Kunskapsläget är därmed fortfarande för osäkert för att kunna ge några särskilda råd om gluten till barn över ett år.

– Med tanke på att de allra flesta barn inte utvecklar celiaki är det viktigt att de råd som tas fram är noggrant avvägda, så att inte människors vardag begränsas i onödan. Det är också viktigt att väga in hälsofördelarna med fullkornsprodukter av vete, råg och korn – de bidrar med mycket näring, säger Ylva Sjögren Bolin.

Förslaget till reviderade råd skickas nu ut på remiss. Remissen är öppen för alla, synpunkter lämnas senast den 7 oktober 2020.

I samband med remissen bjuder Livsmedelsverket in barnmatsproducenter till ett dialogmöte för att presentera kunskapsläget och diskutera innehåll av olika spannmål i välling och gröt.\nRemiss – Reviderade råd om intag av gluten under småbarnsåren. Dnr 2020/02953\nBra mat för spädbarn – Nuvarande råd

Nya råd om introduktion av gluten till spädbarn på remiss

Att leva med glutenintolerans (celiaki) innebär olika påverkan på kroppen. Resultaten från en studie publicerades nyligen i den internationella medicinska tidskriften JAMA (The Journal of … Läs mer

Att leva med glutenintolerans (celiaki) innebär olika påverkan på kroppen. Resultaten från en studie publicerades nyligen i den internationella medicinska tidskriften JAMA (The Journal of the American Medical Association). ”Den visar att celiaki är en allvarlig sjukdom som behöver prioriteras”, säger forskare Jonas Ludvigsson vid Region Örebro län.

– Forskningen visar också att bara för att diagnosen har ställts har man inte blivit av med alla risker. Det är som för patienter med typ 1-diabetes. Även om de tar insulin så har de kvar sin sjukdom. På samma sätt har patienter med celiaki kvar sin sjukdom även om de äter glutenfritt, säger Jonas Ludvigsson, överläkare på barnkliniken vid Universitetssjukhuset Örebro.

Glutenintolerans är en inflammation i tarmen. Idag har cirka 1-2 procent av befolkningen diagnosen glutenintolerans och de har ökad risk för andra sjukdomar som cancer och hjärt-kärlsjukdom.

– Vi visar att även bland patienter som fått sin celiakidiagnos senaste tio-årsperioden så finns en ökad risk att dö i förtid. Samtidigt är ökningen mycket låg, säger Jonas Ludvigsson.

Forskningen bygger på registerdata från Socialstyrelsen. Data har kopplats samman över dödlighet, sjukdomar och läkemedel med data från magtarmbiopsier som är ett vävnadsprov som undersöks i mikroskop.

– Vi har haft möjlighet att räkna ut den faktiska risken för patienter med celiaki. Om man följer 100 patienter med celiaki i tio år så dör cirka 10 patienter. Om man följer 100 personer utan celiaki så dör ungefär 9 under en tioårsperiod, skillnaden är liten, säger Jonas Ludvigsson.

Han är huvudförfattare till studien som är gjord tillsammans med forskare från Karolinska Institutet och Columbia University. Den stora studien omfattade 49 829 patienter med glutenintolerans i Sverige.

Länkar: Association Between Celiac Disease and Mortality Risk in a Swedish Population

Forskning visar hur glutenintolerans påverkar hälsan

Personer med celiaki (glutenintolerans) har ökad risk att dö i förtid trots den ökade medvetenheten om sjukdomen och tillgången till glutenfri kost. Det visar en … Läs mer

Personer med celiaki (glutenintolerans) har ökad risk att dö i förtid trots den ökade medvetenheten om sjukdomen och tillgången till glutenfri kost. Det visar en studie från Karolinska Institutet och Columbia University som publiceras i den ansedda tidskriften JAMA. Personer med celiaki hade ökad risk att dö i bland annat hjärt-kärlsjukdom, cancer och luftvägssjukdomar jämfört med kontrollgruppen.

Tidigare studier har visat på en lätt ökad risk för förtida död bland patienter med celiaki. Med ökad medvetenhet om sjukdomen och bättre diagnostik har dock fler personer med relativt få symtom fått diagnosen celiaki. Samtidigt har utbudet av glutenfria produkter ökat. Det har därför föreslagits att dagens patienter med celiaki inte skulle löpa någon förhöjd risk att dö.

Genom att länka data från alla Sveriges patologiavdelningar till svenska nationella hälsoregister, undersökte forskare vid Karolinska Institutet i Sverige och Columbia University i USA närmare 50 000 patienter med celiaki och deras risk att dö.

Jämfört med kontrollpersoner var dödligheten hos personer med celiaki 21 procent högre. Den relativa risken var förhöjd i alla åldersgrupper, men högst bland personer som fått sin diagnos i åldern 18–39 år.

– Vi har känt till att celiaki kan leda till ett antal långtidskomplikationer som kan påverka den förväntade livslängden, men den här studien undersöker ett helt lands celiakibefolkning i modern tid när medvetenheten om celiaki och tillgången till glutenfri kost är hög. Trots detta fann vi att celiaki har långsiktiga konsekvenser, säger Benjamin Lebwohl, chef för celiaki-forskningscentrum vid Columbia University och studiens försteförfattare.

Individer med celiaki löpte en ökad risk för död i hjärt-kärlsjukdom, cancer och luftvägssjukdomar. När forskarna jämförde med kontroller, var risken för död högst under det första året efter diagnos, men riskökningen kvarstod mer än tio år efter celiakidiagnos. En ökad risk för död sågs även bland personer som fått diagnosen under senare år (2010–2017).

– Celiaki karakteriseras av inflammation – något som i allmänhet är dåligt för hälsan. Jag är därför inte förvånad att personer med celiaki hade en ökad dödlighet i ett antal olika sjukdomar, säger studiens sisteförfattare Jonas F Ludvigsson, överläkare vid barnkliniken på Universitetssjukhuset Örebro och professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet.

Den höga dödligheten första året efter diagnos kan ha flera förklaringar, menar han.

– Tunntarmsinflammationen, som är typisk vid celiaki, är oftast som mest aktiv tiden just före och efter diagnos, och eventuell utläkning efter insättning av glutenfri kost kommer senare. Men den ökade dödligheten tidigt efter diagnos kan också bero på att celiakidiagnosen ställts hos personer som varit mycket sjuka i andra sjukdomar.

I separata analyser justerade forskarna för socioekonomisk status och samsjuklighet men den ökade risken för förtida död kvarstod vid celiaki.

Forskningen finansierades av Vetenskapsrådet, Celiac Disease Foundation och Louis and Gloria Flanzer Philanthropic Trust. Jonas F Ludvigsson har tidigare koordinerat en annan studie som mottagit finansiering från läkemedelsföretaget Janssen. Inga andra potentiella intressekonflikter uppges i artikeln.

Publikation: “Association Between Celiac Disease and Mortality Risk in a Swedish Population”. Benjamin Lebwohl, Peter H.R. Green, Jonas Söderling, Bjorn Roelstraete, Jonas F Ludvigsson. Journal of the American Medical Association (JAMA), online 7 april 2020, doi: 10.1001/jama.2020.1943.

Glutenintolerans kopplat till ökad risk att dö i förtid

Mängden gluten har betydelse för uppkomsten av celiaki hos barn med förhöjd risk för celiaki. Det visar en stor studie från Lunds universitet. Den blir … Läs mer

\nMängden gluten har betydelse för uppkomsten av celiaki hos barn med förhöjd risk för celiaki. Det visar en stor studie från Lunds universitet. Den blir en viktig pusselbit i Livsmedelsverkets pågående översyn av råden om hur man ska introducera gluten till spädbarn.\n\n

Den så kallade TEDDY-studien, ledd av forskare från Lunds universitet, har undersökt drygt 6 600 barn med förhöjd risk att utveckla celiaki i bland annat Sverige och Finland. Forskarna har kunnat visa att mängden gluten har betydelse för uppkomsten av celiaki hos barn med ärftlig risk. Ju mer gluten de barnen åt under de första fem levnadsåren, desto större var risken att de utvecklade celiaki. Forskarna påpekar dock att majoriteten av barnen med förhöjd risk för celiaki inte utvecklade sjukdomen. – Det här är en viktig pusselbit som vi har väntat in i vår pågående översyn av råden om introduktion av gluten, säger Ylva Sjögren Bolin, immunolog och nutritionist på Livsmedelsverket.\nMed tanke på att de flesta barn, även de med förhöjd risk, inte utvecklar celiaki är det viktigt att de råd som tas fram är noggrant avvägda, så att inte människors vardag begränsas i onödan. I Sverige har ungefär två procent av befolkningen celiaki.\nStudien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften JAMA:

Association of Gluten Intake During the First 5 Years of Life With Incidence of Celiac Disease Autoimmunity and Celiac Disease Among Children at Increased Risk

Ny studie visar samband mellan glutenmängd och risk för celiaki

Swedish Nutrition Foundation (SNF) och matallergiprojektet Bra mat för alla bjuder in till konferens den 11 oktober i Stockholm. Konferensen samlar experter och aktörer inom … Läs mer

Välkommen på konferens om matallergi

Ett nytt nationellt kunskapscentrum ska ge bättre livskvalitet för människor med matallergi och överkänslighet för mat. Men det ska också främja forskning på området och … Läs mer

Ett nytt nationellt kunskapscentrum ska ge bättre livskvalitet för människor med matallergi och överkänslighet för mat. Men det ska också främja forskning på området och stärka Sveriges konkurrenskraft inom livsmedelsindustrin.

På torsdag den 7 juni går startskottet för projektet Bra mat för alla som blir grunden för kunskapscentret. Då träffas en referensgrupp bestående av en rad aktörer som på något sätt arbetar med mat och allergi/överkänslighet på Karolinska Institutet i Stockholm. I gruppen finns representanter för vård, forskning, intresseorganisationer, livsmedelsbranschen, skolan med flera.\n– Bra mat för alla är ett unikt tvärprofessionellt projekt som bland annat ska fånga upp frågor som annars lätt faller mellan stolarna. Samordningen inom området matöverkänslighet fungerar nämligen inte mellan olika sektorer i samhället i dag, säger Maritha Sedvallson, ordförande för Astma- och Allergiförbundet.

Omkring 20 procent av befolkningen i Sverige har någon form av allergi eller överkänslighet mot mat.\n-Antalet ökar i landet och i övriga världen, vilket gör matöverkänslighet till en viktig folkhälsofråga. Att inte tåla viss mat kan påverka hela ens vardag och bli en betydande men dold funktionsnedsättning, säger Sofia Knáz, projektledare för Bra mat för alla och leg. dietist.\nHon framhåller också att personer med matallergi och annan överkänslighet för mat samt föräldrar till barn med matöverkänslighet kommer att bli viktiga medaktörer i kunskapscentret.\n-De kommer att bjudas in att delta i utvecklingsarbetet för att bidra med sina erfarenheter, säger hon.

Bra mat för alla kommer att driva flera projekt på områdena forskning, innovation och kunskapsöverföring. Projektet finansieras av Arvsfonden och är ett samarbete mellan Centrum för Allergiforskning på Karolinska Institutet, Livsmedelsföretagen och Astma- och Allergiförbundet, som är huvudansvarigt för projektet.

Mer information:\nSe www.astmaoallergiforbundet.se under Vårt arbete (under Opinionsbildning och under Projekt). Där finns Agendan Bra mat för alla som PDF.

Forskare, patienter och industri i unikt samarbete om mat

Ny celiakiforskning visar att havre, tarmfloran och tunntarmsslemhinnans epitelceller är faktorer som bidrar till den kroniska tarmsjukdomen. En studie visar att havre orsakar en pågående … Läs mer

Ny celiakiforskning visar att havre, tarmfloran och tunntarmsslemhinnans epitelceller är faktorer som bidrar till den kroniska tarmsjukdomen. En studie visar att havre orsakar en pågående inflammatorisk reaktion i tunntarmsslemhinnan hos en del celiakipatienter som redan äter glutenfri kost. Detta enligt en avhandling vid Umeå universitet. – Syftet med denna avhandling var att förstå reaktionen i tunntarmsslemhinnan vid uppkomsten av celiaki, inklusive tarmflorans inverkan på tunntarmväggens celler, och att undersöka effekten av havre i glutenfri kost hos barn med celiaki, säger Grzegorz Pietz, som är doktorand vid Institutionen för klinisk mikrobiologi.

Kronisk tarmsjukdom orsakad av glutenintolerans

Celiaki är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna hos barn men kan också manifesteras i senare ålder. Sjukdomen orsakas av en intolerans till vissa glutenproteiner i vete och besläktade så kallade prolaminer som finns i råg och korn. Hos personer med celiaki ger gluten upphov till en inflammation i tunntarmens slemhinna. Långvarig inflammation i slemhinnan leder till nedbrytning av tarmluddet och ökar antalet immunförsvarsceller i tarmslemhinnan.\nUppkomstmekanismen bakom celiaki är förknippad med både genetiska- och omgivningsfaktorer. Stora delar av sjukdomsmekanismen är dock fortfarande okänd, men nästan alla patienter med celiaki bär på genetiska anlag. Exponering för gluten är en avgörande omgivningsfaktor för att insjukna i celiaki. Andra föreslagna omgivningsfaktorer är mängden och tidpunkten för glutenintroduktion, tidiga infektioner, samt en obalanserad tarmflora. Diffusa och väldigt varierande kliniska symptom gör att sjukdomen ofta förblir odiagnostiserad. I dagsläget finns endast en behandling, vilken är strikt glutenfri kost livet ut. Vid glutenfri kost försvinner tarmskadan och de kliniska symtomen.

Huruvida havre kan ingå i en glutenfri kost för patienter med celiaki har länge varit oklart. I en studie undersökte Grzegorz Pietz och forskarkollegorna på Enheten för immunologi immunförsvaret hos barn som ätit glutenfri kost med och utan havre. Resultaten visade att barn som åt glutenfri kost och havre hade pågående inflammation i tunntarmsslemhinnan, vilket inte var fallet hos barn som åt enbart glutenfri kost.\n– Eftersom en glutenfri kost inte är optimal ur näringssynpunkt skulle det vara fördelaktigt att kunna kombinera den glutenfria kosten med havre. Men många av celiakipatienterna som åt havre hade kvarvarande tecken på pågående inflammation i epitelet. Havre verkar orsaka en pågående inflammatorisk reaktion i tunntarmsväggens slemhinna. Det kan vara så att havre inte borde ingå i en glutenfri kost för personer med celiaki, säger Grzegorz Pietz.\nSamtidigt tonar Olof Sandström, en av landets ledande experter på celiaki, ned slutsatserna från den aktuella studien. Till Celiakiförbundet säger han bl a:\n– Det finns flera tidigare studier som visar att ren havre är ett säkert livsmedel för personer med celiaki, det går inte att ge rådet att ta bort havre ur kosten utifrån den här studien.

I andra delstudier undersöktes hur tarmflorans olika bakterier påverkar epitelcellerna i tunntarmsväggen. Forskarna fann att tarmflorans olika bakterier kan både ha en skyddande och en skadlig effekt på epitelcellerna. Slutligen påvisade forskarna att epitelcellerna vara väldigt aktiva vid celiaki och verkar även själva bidra till den inflammatoriska processen i tunntarmsslemhinnan.

Vissa personer med glutenintolerans bör eventuellt undvika havre

Huruvida amning kan skydda mot astma och allergier har länge debatterats. I en ny studie från Uppsala universitet, SciLifeLab, visar forskare att amning snarare kan … Läs mer

Huruvida amning kan skydda mot astma och allergier har länge debatterats. I en ny studie från Uppsala universitet, SciLifeLab, visar forskare att amning snarare kan öka risken för hösnuva och eksem, medan amning inte verkar påverka risken att utveckla astma. Resultaten från studien är publicerade i den vetenskapliga tidskriften Journal of Allergy and Clinical Immunology.

Risken att utveckla astma och allergi påverkas av gener, miljö och livsstilsfaktorer. Många riskfaktorer är väletablerade, så som att rökning ökar risken för astma. Huruvida amning skyddar mot astma och allergier har, i tidigare studier, visat motstridiga resultat. Flertalet studier har indikerat att amning skyddar mot astma och allergi, men andra har visat det motsatta, alltså att amning ökar risken för astma och allergi.

I den aktuella studien har forskarna undersökt hur amning påverkar risken för astma, hösnuva och eksem. Genom att analysera självrapporterad data från över 330,000 medelålders personer från Storbritannien, är studien den hittills största i sitt slag.\n– Resultaten visar att personer som blivit ammade som barn har en ökad risk att utveckla hösnuva och eksem medan amning inte verkar påverka risken att utveckla astma, säger Weronica Ek, forskare vid institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet, som har lett studien.

Studien visar även att hög socioekonomisk status är kopplat till lägre risk för astma men högre risk för hösnuva. Det senare stämmer väl överens med den väletablerade ‘hygienhypotesen’. Denna hypotes säger att ett renare hem minskar tidig exponering för bland annat mikroorganismer, en exponering som kan motverka risken att utveckla allergier. Forskarna visade även att övervikt ökar risken för både astma, hösnuva och eksem, medan personer med med hög födelsevikt hade lägre risk.

Det är dock viktigt att påpeka att den aktuella studien är en populationsbaserad studie. I sådana studier kan det alltid finnas bakomliggande faktorer som forskarna inte har information om, men som är den egentliga orsaken till de hittade sambanden. Till exempel, så kan mammor som själv är sjuka, ha fått rådet att antingen amma eller inte amma, vilket kan påverka resultaten av studien.

Det är sedan tidigare känt att amning har många positiva effekter på barnets hälsa. Även om den aktuella studien inte ser någon skyddande effekt av amning på astma och allergier, så påpekar forskarna att deras resultat inte bör ligga till grund för vilka rekommendationer som ges med avseende på amning.\n– Vi hoppas dock att vår studie kan bidra till att nyblivna föräldrar får en mer korrekt bild av fördelarna med amning, säger Weronica Ek.

Ek. Weronica E, Karlsson Torgny, Azuaje Hernandez Carlos, Rask-Andersen Mathias, Johansson Åsa, (2017) Breastfeeding and risk of asthma, hay fever and eczema, Journal of Allergy and Clinical Immunology\nDOI: https://dx.doi.org/10.1016/j.jaci.2017.10.022

Allergi och Celiaki