Hon tar fighten mot allergin

Christina West är över­läkare och professor i pediatrik i Umeå och ansvarar för barn och ungdoms­allergologin i Västerbotten.
Hon är en front­figur i forskningsprojektet North­Pop – ett omfattande projekt som började planeras för mer än tio år sedan. Syftet är att kartlägga risk- och friskfaktorer hos barn.

– Studien rullar på enligt plan, nu är 9 000 familjer med i datainsamlingen, säger hon entusiastiskt. Målet är att inkludera 10 000 familjer vilket vi tror nås under sommaren 2025. I höstas startade vi sjuårsuppföljningen för de som hunnit bli såpass gamla.

I studien vill man koppla ihop data om arv och miljö för vanligt förekommande tillstånd och sjukdomar och studera olika typer av samband, inte minst vad gäller mikrobiota och gener.

– Med så här lång uppföljning och så många deltagare krävs mycket tålamod, men när hela data­setet är insamlat och vi kommit i mål, då blir det ketchup­effekt, säger Christina West.

Grundläggande att äta varierat

Många forskare inom NorthPop är intresserade av kost och mat­vanor, bland annat dietisterna Stina Bodén som gör sin post doc, och Richard Lundberg Ulfsdotter som även är projektets data manager. Ett par av landets mest välkända barn­dietister är också med; Inger Öhlund deltog redan i planeringen av NorthPop och Elisabeth Stoltz Sjöström är handledare för ett projekt som undersöker kostmönster under tidig barndom och dess betydelse för barns hälsa. Hennes tidigare forskning inom nutrition om för tidigt födda har lett till viktiga kliniska förbättringar.

Stina Bodén studerar hur kosten tidigt i livet påverkar allergirisken. Hög diversitet i mammans kost har visat sig minska risken för allergi hos barnet. Stina tittar nu vidare på om även diversiteten i barnets egen kost har en skyddande effekt. Tarmbakterierna är en av de faktorer som påverkas.

– Varierad kost stimulerar diversitet och tillväxt av olika bakterier. Vi vet att mikrobiotan är otroligt viktig för barnets immunsystem, konstaterar Christina.

Om man däremot äter ensidigt, inte minst om kosten domineras av bakteriefattig industritillverkad burkmat, kan risken att utveckla allergi vara större.

Ändrade råd står fast

En av doktoranderna, Jonas
Österlund, har studerat effekten av 2019 års revidering av de svenska råden för när allergena livsmedel ska introduceras. En expertgrupp av barnläkare, barnsjuksköterskor och dietister tog tillsammans med Livsmedelsverket fram nya råd.

– Kliniska prövningar har visat att tidig introduktion av ägg och jordnötter kan skydda mot mat­allergi mot dessa livsmedel hos barn med hög risk att utveckla allergi, förklarar Christina. Där­emot fanns inte evidens för att det skulle skydda mot allergier på befolkningsnivå och vi visste inte hur det påverkar en normalpopulation. Bakgrunden till ändringen var att man inte vill gå miste om hälso- och näringsmässiga fördelar med fisk, nötter och baljväxter utan introducera dessa tidigare än vad som rekommenderades förr.

I utvärderingen som nu gjorts inkluderades 2 000 familjer som följt de gamla råden och 1 700 familjer som introducerat ägg, fisk och baljväxter enligt de nya råden.

– Vi kunde tydligt se att föräldrarna har tagit till sig råden och gjort som vi sagt, men vi ser inte att det har påverkat förekomsten av allergi. Tidig introduktion har varken ökat risken eller skyddat mot allergi, säger Christina West.

De nya råden ligger alltså kvar, men hon menar att det börjar bli dags för en uppdatering. Det behövs mer forskning kring när man ska börja ge vad, i vilka doser och hur ofta.

Nyligen gav regeringen även Livsmedelsverket och Socialstyrelsen uppdraget att ta fram en nationell strategi inom livsmedels- och allergiområdet. Finlands framgångsrika allergipreventionsprogram är en inspirationskälla.