Högt kolesterol, högt blodtryck, diabetes, fetma samt rökning. Sammanlagt 57 procent av allt insjuknande i hjärt-kärlsjukdom hos kvinnor beror på dessa fem livsstilsfaktorer med viss variation mellan kontinenterna. 

Cirka hälften av alla hjärtinfarkter och slaganfall och en femtedel av alla förtidiga dödsfall skulle kunna förhindras om dessa fem riskfaktorer kontrolleras. I det internationella samarbetet Global Cardiovascular Risk Consortium har data samlats in och sammanställts från 34 länder på alla kontinenter; totalt 112 befolkningsundersökningar med 1,5 miljoner deltagare. 

Sammanlagt 57 procent av allt insjuknande i hjärt-kärlsjukdom hos kvinnor beror på dessa fem livsstilsfaktorer med viss variation mellan kontinenterna. Motsvarande siffra hos män är 52 procent. Andelarna för död i hjärt-kärlsjukdom är 22 procent respektive 19 procent. I den insamlade datan ingår uppgifter från MONICA-studien i norra Sverige, som leds av professor Stefan Söderberg, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet.

Resultaten presenterades vid Europeiska Hjärtkongressen i Amsterdam den 26 augusti och samtidigt i New England Journal of Medicine, där Stefan Söderberg är en av medförfattarna.
– De fem riskfaktorerna var kända, men det var däremot inte hur stor risk för insjuknande och död de står för. Det finns tidigare studier, men de är baserade på mycket sämre teknik, säger Stefan Söderberg.

Norra Sveriges MONICA-undersökning initierades av Världshälsoorganisationen WHO och började som en internationell kartläggning av hjärt- och kärlsjukdomar. Den grundläggande delen utgörs av återkommande befolkningsundersökningar i Västerbotten och Norrbotten cirka vart femte år.

Vid dessa undersökningar erbjuds 2 500 slumpvis utvalda personer mellan 25 och 74 år att delta i en hälsoundersökning. Här ingår mätningar av blodtryck och kolesterol, längd, vikt, höft- och midjemått samt blodprover som sparas i Biobanken Norr. Även rökning, snusning, diabetes, glukosbelastning, motionsvanor och sociala riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom undersöks.

Unika resultat om riskfaktorer bakom hjärt-kärlsjukdom

Forskning baserad på data från Hjärt-Lungfondens största forskningssatsning SCAPIS, stärker nu kopplingarna mellan stress och hjärt-kärlsjukdom genom att visa att dåliga psykosociala arbetsförhållanden har en koppling till specifika riskfaktorer.

Syftet med den aktuella studien var att undersöka sambanden mellan ogynnsamma psykosociala arbetsförhållanden och markörer för hjärt-kärlsjukdom så som blodtryck, kolesterol, ateroskleros (plack i kärlen) och det metabola syndromet, vilket uppstår när en person lever med minst tre av riskfaktorerna övervikt/stort midjemått, högt blodtryck, förhöjt fastesocker och förhöjda kolesterolvärden.

– Vår studie visade att ”en spänd arbetsmiljö ”, det vill säga kombinationen av höga krav och små möjligheter att påverka sitt arbete var associerat med låga nivåer av det goda HDL-kolesterolet hos kvinnor och metabolt syndrom hos män, medan ”passivt arbete” - låga krav och små möjligheter att påverka sitt arbete - var associerat med diastolisk hypertoni hos kvinnor, säger Mia Söderberg, docent i arbets- och miljömedicin, leg psykolog, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

Studien omfattar 3 882 personer 50‒64 år som ingick i Göteborgsdelen av SCAPIS och är genomförd med hänsyn till variablerna ålder, utbildning, rökning, fysisk träning, allmäntillstånd, stress och BMI. Deltagarna i studien fick fylla i ett extra frågeformulär med fokus på förhållandena på jobbet. Forskarnas mål är att deras forskning så småningom ska resultera i nya och bättre sätt att motverka riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom på arbetsplatser.

Jobbstress kopplas till specifika riskfaktorer för hjärtsjukdom

Selenbrist kan försämra prognosen vid hjärtsvikt, men det kan även innebära en ökad risk att utveckla sjukdomen. Det visar en studie från Lunds universitet.

Runt 250 000 svenskar drabbas varje år av hjärtsvikt. Det innebär att hjärtat inte orkar pumpa tillräckligt med blod ut i kroppen och sjukdomen är förenad med en mycket dålig prognos.

Det är känt ända sedan 1960-talet att kronisk selenbrist leder till en aggressiv typ av hjärtsvikt, som framför allt drabbar barn och ungdomar i områden med selenfattig jord.

– ­Redan 2019 visade vår forskargrupp att brist på selen är kopplat till försämrad prognos hos patienter med redan etablerad hjärtsvikt, säger Martin Magnusson som är överläkare inom kardiologi på Skånes universitetssjukhus och forskare vid Lunds universitet.

I en ny studie såg forskarna att selenbrist också är kopplat till en ökad risk att utveckla hjärtsvikt hos personer som inte tidigare har någon känd hjärtsjukdom.

– Studien visar att det finns ett samband med låga nivåer av selen och en ökad risk för att utveckla hjärtsvikt under en uppföljningstid på 15 år. Risken var dubbelt så hög hos de 20 procent som hade lägst nivåer av selen, säger forskaren Amra Jujic vid Lunds universitet.

Forskarna betonar att de ännu inte vet om det är bristen på selen som har denna effekt på prognosen vid hjärtsvikt, eller om det är hjärtsvikten i sig som påverkar selennivåerna.

– Vi vill därför undersöka hur hjärtsviktspatienter eller personer utan hjärtsvikt skulle reagera på att behandlas med selen. Det är något vi nu avser att studera i framtida, randomiserade kliniska studier i första hand hos patienter med redan etablerad hjärtsvikt, avslutar Martin Magnusson.

Selen finns i nästan all mat men halterna varierar. De livsmedel som innehåller mest selen är fisk, inälvsmat, nötter/fröer, mjölk, ost och ägg.

I studien använde forskarna data från den epidemiologiska hjärtsviktstudien Malmö Förebyggande Medicin. 4 803 individer ingår i studien varav 29 procent kvinnor. Medelåldern var 70 år. 

Selenoprotein P deficiency is associated with higher risk of incident heart failure

Hjärt, kärl, lung

Unika resultat om riskfaktorer bakom hjärt-kärlsjukdom

Jobbstress kopplas till specifika riskfaktorer för hjärtsjukdom

Selenbrist kopplas till hjärtsvikt