Logo

Barnobesitas: Dags att kavla upp ärmarna

Barnobesitas är en av de mest påtagliga hälsoutmaningarna i vår tid och den påverkar inte minst Sverige. Här följer en sammanfattning av det aktuella läget och den befintliga evidensen. 

Annons:

Prevalensen av övervikt och obesitas bland 4-åringar i Sverige har ökat under covid-19-pandemin och mellan åren 2018 till 2020 med 16,6 procent. Ökningen var större för obesitas (31,8 %) än för övervikt (13,3 %) (1). Obesitas påverkar inte bara barnets fysiska hälsa, utan även deras psykiska hälsa och sociala liv. Det är en multifaktoriell, komplex, kronisk, återfallande sjukdom som definieras av överdrivet kroppsfett. Hos barn och ungdomar definieras övervikt och obesitas utifrån ålders- och könsspecifika BMI-gränsvärden (tillväxt-BMI-för-ålderskurvor) (2,3). 

En kombination av genetiska, miljömässiga och livsstilsfaktorer påverkar utvecklingen av barnobesitas. Några av de biologiska faktorerna som bidrar till obesitas hos barn är obesitas hos modern och graviditetsdiabetes. Individuella skillnader i energiomsättning och genetisk predisposition spelar också en roll (3). Låg hälsokunskap och köpkraft, ökad konsumtion av billig, ohälsosam mat, ökad tillgänglighet av snabbmatsrestauranger och mattillgänglighet samt förändringar i livsmedelsindustrin, har alla stark inverkan på människors sårbarhet för utveckling av obesitas redan från tidiga livsstadier (2,3). Marknadsföring av ohälsosam mat kan också öka risken. Den omfattande användningen av sociala medier och onlinespel, tillsammans med exponering för matreklam, har omedelbara effekter på barns ätmönster (2,6). Viktiga kostrelaterade faktorer inkluderar ökat intag av energität, näringsfattig högprocessad mat, sockersötade drycker samt snabbmat tillsammans med frekventa mellanmål och ökade portionsstorlekar (2,3,5). Ökat stillasittande och skärmexponering förskjuter den tid som annars finns tillgänglig för fysiska aktiviteter och tillräcklig sömn. Störda sömnmönster är tydligt kopplade till insulinresistens och nedsatt reglering av aptithormoner (2,3).

Barnobesitas ökar risken för typ 2-diabetes, hjärtsjukdomar, högt blodtryck, stroke, cancer och leverproblem. Det kan också leda till sömnapné, andningssvårigheter, muskuloskeletala problem och psykiska hälsoproblem som depression och ångest. Utöver dessa fysiska konsekvenser upplever barn med övervikt eller obesitas ofta sociala problem som mobbning och diskriminering (7).

Behandlingsalternativ för barnobesitas

Stora satsningar är på gång när det gäller att hantera barnobesitas, inklusive större fokus på tidig intervention, hälsofräm--j-ande beteenden, konkreta och intensiva kostförändringar, användning av teknologi, minskning av inaktivitet och bättre bemöt-ande inom vården.

Konsekvenser och preventionsstrategier

Förebyggande interventioner som kombinerar kost- och fysiska aktivitetsparametrar har visat sig vara måttligt effektiva när de tillämpas på barn 0–5 år. Dock blir interventionseffekten lägre när man riktar sig till äldre barn och ungdomar (6,8). Dietister spelar en viktig roll i kopplingen mellan familjen och vården genom att utbilda familjer i att etablera hälsosamma matvanor. Dessutom når de ett bredare spektrum av patienter när kostutbildning ges till annan vårdpersonal. Hemmiljö och skolmiljö är viktiga arenor att fokusera på. Samverkan mellan vården och skolhälsovård kan ha betydande positiva förebyggande resultat (6,8) och dietister kan ta initiativ till sådana insatser. Dietisterna utgör en värdefull resurs när det gäller  att utbilda andra som kommer i kontakt med barn och familjer. Detta kan även bidra till effektivisering av vården.

En välkomnande, icke-stigmatiserande och stödjande miljö är grunden i alla behandlingskomponenter (3,4). Beteendeförändringsterapi kan minska stigma, depression, ångest och stress (9). Digital vård i förebyggande syfte och vid behandling ger lovande möjligheter, eftersom hela familjen kan engageras. Den visar sig även vara kostnadseffektiv och stödja bättre följsamhet till behandling (4,7,9). 

Läkemedel och obesitaskirurgi

Farmakoterapi är en ny, framväxande behandlingsaspekt inom området, men den är ännu inte definierad och väletablerad i befintliga riktlinjer. De flesta tillsynsmyndigheter i Europa, inklusive Sverige, har godkänt Liraglutid (glukagonliknande peptid 1-receptoragonist) för muskuloskeletala ungdomar> 12 år gamla med svår obesitas och komorbiditeter (2,3,7). Andra mediciner har varit under utvärdering och visat mycket lovande effekter, men är ännu inte allmänt godkända (2,3,9). 

Bariatrisk kirurgi betraktas som ett möjligt behandlingsalternativ endast vid extremt svår obesitas och/eller svår samsjuklighet (som diabetes typ 2) när mer konventionella ingrepp inte har gett gynnsamma effekter (11). I sådana fall är operation den mest effektiva och varaktiga behandling som kan leda till komorbiditetsremission (2,3,11). Ungdomskandidater för kirurgi bör uppfylla uttryckliga kriterier (11). Bristen på långvarig postbariatrisk uppföljning och utvärdering av resultat är betydande nuvarande nackdelar och där kan dietisterna spela en viktig roll och bidra. Det är av yttersta vikt att en sådan intervention tillhandahålls av högt specialiserade multidisciplinära expertteam, med lämplig grund för noggranna uppföljningar (7,9,11).

Lästips

Nationella riktlinjer för vård vid obesitas – Stöd för styrning och ledning april 2022.

Referenser

  1. Miregård, J, Nowicka, P, Nylander, C. National data showed an increased prevalence of overweight and obesity among four-year-old Swedish children during the first year of COVID-19. Acta Paediatr. 2023; 00: 1– 6. 
  2. World Health Organization. Regional Office for Europe. WHO European Regional Obesity Report 2022 [Internet]. World Health Organization. Regional Office for Europe; 2022 [cited 2022 Nov 11]. x, 206 p. Available from: https://apps.who.int/iris/handle/10665/353747
  3. Jebeile H, Kelly AS, O’Malley G, Baur LA. Obesity in children and adolescents: epidemiology, causes, assessment, and management. Lancet Diabetes Endocrinol. 2022 May;10(5):351–65. 
  4. Kirk S, Ogata B, Wichert E, Handu D, Rozga M. Treatment of Pediatric Overweight and Obesity: Position of the Academy of Nutrition and Dietetics Based on an Umbrella Review of Systematic Reviews. J Acad Nutr Diet. 2022 Apr;122(4):848–61. 
  5. Swinburn BA, Sacks G, Hall KD, McPherson K, Finegood DT, Moodie ML, et al. The global obesity pandemic: shaped by global drivers and local environments. Lancet Lond Engl. 2011 Aug 27;378(9793):804–14. 
  6. Brown T, Moore TH, Hooper L, Gao Y, Zayegh A, Ijaz S, et al. Interventions for preventing obesity in children. Cochrane Database Syst Rev [Internet]. 2019 [cited 2022 Nov 12];(7). Available from: https://www.cochranelibrary.com/cdsr/doi/10.1002/14651858.CD001871.pub4/full
  7. Marcus C, Danielsson P, Hagman E. Pediatric obesity-Long-term consequences and effect of weight loss. J Intern Med. 2022 Dec;292(6):870–91. 
  8. Hoelscher DM, Brann LS, O’Brien S, Handu D, Rozga M. Prevention of Pediatric Overweight and Obesity: Position of the Academy of Nutrition and Dietetics Based on an Umbrella Review of Systematic Reviews. J Acad Nutr Diet. 2022 Feb;122(2):410-423.e6. 
  9. Tully L, Arthurs N, Wyse C, Browne S, Case L, McCrea L, et al. Guidelines for treating child and adolescent obesity: A systematic review. Front Nutr. 2022;9:902865. 
  10. Duncanson K, Shrewsbury V, Burrows T, Chai LK, Ashton L, Taylor R, et al. Impact of weight management nutrition interventions on dietary outcomes in children and adolescents with overweight or obesity: a systematic review with meta-analysis. J Hum Nutr Diet Off J Br Diet Assoc. 2021 Feb;34(1):147–77. 
  11. Janson A, Järvholm K, Sjögren L, Dahlgren J, Beamish AJ, Gronowitz E, et al. Metabolic and      Bariatric Surgery in adolescents - for whom, when, and how? Horm Res Paediatr. 2022 Mar 9; 

Viktiga punkter i behandlingen:

  • Fokus på tidig intervention: Att uppmärksamma och behandla tidigt är avgörande för att minska hälsoriskerna. Livsstilsförändringar bör uppmuntras och initieras när barnet har övervikt eller så fort barnobesitas ställs som diagnos.
  • Koststrategier som fokuserar på konkreta sätt att minska det totala energiintaget: Genom att minska portionerna, energi-täta, näringsfattiga livsmedel och drycker, och samtidigt främja ökad konsumtion av näringsrika livsmedel med lågt energiinnehåll. Specifika tillvägagångssätt föreslås också som kostbehandlingsalternativ, till exempel kaloriberäknade dietplaner, Medelhavskost, trafikljusdiet och DASH kost. Intensiva kostinterventioner. Mycket lågkaloridieter, måltidsersättningar, dieter med hög proteinhalt, lågkolhydratkost eller lågfettkost samt intermittent fasta forskas på och används hos ungdomar, beroende på graden av övervikt/obesitas, samsjuklighet, familjens engagemang och socioekonomiska faktorer (3,4,10).
  • Specifik målsättning, yttre stöd och ansvarsfördelning. Insatserna behöver vara föräldrafokuserade för barn i förskoleåld-ern och övergå till att involvera barnen från 12 års ålder och uppåt (3,9). 
  • Fokus på att minska inaktivitet: Det är viktigt att inkludera åtgärder för att främja ökad fysisk aktivitet och minska skärmtid-en/stillasittande (3,9). 
  • Långvariga och regelbundna insatser.
    Insatser under minst 6 månader och 26 kontakttimmar kan ha flera fördelar, samtidigt som man bibehåller de nödvändiga energiunderskotten och näringsbehoven för tillväxt (3,4,9,10). 

Text:

Foto: Adobestock

Publicerad: 2023-06-12