Han öppnar dörren till forskarvärlden

En gammal löpsedel från DN pryder väggen i arbetsrummet på Uppsala universitet med sitt braskande budskap: ”Nya svenska forskarrön: Den nordiska maten som gör dig smalare och piggare”.

Den är från 2010, då tidningen uppmärksammar en forskningsstudie som Ulf Risérus och hans forskargrupp stod bakom, där man för första gången vetenskapligt kunde belägga att en så kallad ”nordisk hälsosam kost” har lika stor effekt på typiska riskmarkörer för hjärt-kärlsjukdom som den omtalade Medelhavsdieten.

– Det var slående och roliga resultat – och det är inte all forskning som får så stort medialt genomslag, säger han.

Ett lite ovanligt grepp var att alla deltagare fick all mat i matlådor för att underlätta följsamheten. Studien, som genomfördes av doktoranden Viola Adamsson, gjordes i samarbete med Lantmännen Cerealia.

– Så länge man som forskare kan stå helt fri och finansieringen inte påverkar vare sig forskningen eller hur man sedan tolkar resultaten kan sådana samarbeten leda till ökade kunskaper.

Vad är det som gör forskning så roligt?

– Att vara med och bygga ny kunskap genom att testa hypoteser är väldigt spännande. Man ställer en fråga och får sedan flera svar, det är mycket det som forskning går ut på.

Att Ulf Risérus skulle bli forskare var dock inte självklart. Som liten drömde han om att bli fältbiolog och fågelskådare. I tonåren tog intresset för träning över, där fotboll varvades med friidrott och kampsport. Det var tack vare träningen som han började intressera sig för kost och hälsa.

Militärtjänstgöringen som lapplandsjägare i Kiruna gjorde att han ett tag funderade på en karriär inom det militära, men började sedan läsa ekonomi vid Stockholms universitet.

– Det var verkligen inte min grej. Jag hop­pade över till psykologi i stället och insåg att det är kroppen jag är intresserad av – och började läsa medicin på Karolinska Institutet.

Efter medicine kandidatexamen tog Ulf Risérus en master i klinisk nutrition i Göteborg för att därefter börja forska vid Uppsala universitet. Doktorsavhandlingen, som blev klar 2002, kretsade kring samma saker som han fortfarande arbetar med: effekten av olika fettsyror, det metabola syndromet, bukfetma och typ 2-diabetes. Efter några år som postdoktor vid Oxford University återvända han till Uppsala, avancerade till docent och 1 januari 2020 blev han professor i klinisk nutrition och metabolism.

I dag leder Ulf Risérus en forskargrupp på ett tiotal personer som studerar hur olika fettsyror såväl som olika kostmönster påverkar risken att utveckla fettlever, typ 2-diabetes, och hjärtkärlsjukdom. Målet är att bidra med vetenskapligt underlag för att mer effektivt kunna förebygga och behandla den här typen av kostrelaterade sjukdomar i framtiden.

– Vi försöker även hitta nya biomarkörer som på ett objektivt sätt speglar det vi har ätit, säger han och förklarar att exempel på sådana biomarkörer är fettsyror i blodplasma och vävnader.

– I många studier mäter man följsamhet till olika koster baserat på självrapporterad data. Men det finns ju en del begränsningar med detta, som att personerna inte minns vad de har ätit. I vårt fettsyralaboratorium kan vi analysera en rad olika fettsyror för att få en mer tillförlitlig bild.

Förutom fettsyrorna har den nordiska hälsosamma kosten löpt som en röd tråd genom Ulf Risérus forskargärning. En kost som baseras på fullkornsprodukter, fet fisk som lax och sill, rapsolja, rotfrukter, baljväxter, frukt och bär. Det innebär mycket fibrer, stora volymer och låg energitäthet men även rikligt med omättade fetter från växtriket.

Den där studien som hamnade på löpsedeln handlade om vanliga, friska människor. I senare studier har man riktat in sig på kosten som behandling av redan sjuka.

I den senaste har Ulf Risérus och hans forskar­grupp studerat huruvida en hälsosam nordisk kost kan vara till nytta vid typ 2-diabetes såväl som vid fettlever, två sjukdomar som är nära sammankopplade.

– De flesta riskfaktorer som mättes förbättrades markant: vikt, blodfetter, leverfett, inflammation och glukoskontroll. Det visar hur bra en hälsosam nordisk kost med mycket fullkorn och fleromättade fetter faktiskt fungerar även kliniskt och på längre sikt. Nu startar vi ytterligare en ny klinisk studie, där vi undersöker om en hälsosam nordisk kost kan bromsa åderförfettningen hos patienter som haft hjärtinfarkt.

Du har ju även forskat om hälsoeffekter av omättat fett, såsom förmågan att bygga muskler och hur fettet lagras i levern. Berätta!

– Jag fick idén till den så kallade muffins-studien under en lunch i Akademiska sjukhusets matsal. I den studien kunde vi – för första gången – vetenskapligt bevisa att mättat fett är mer fettbildande och möjligen även mindre muskeluppbyggande än fleromättat fett.

I studien fick unga, normalviktiga vuxna män och kvinnor äta cirka 750 extra kalorier per dag under sju veckor. Detta i form av muffins (bland annat för att åstadkomma en så kallad dubbel-blind studie) som bakades av doktoranden Fredrik Rosqvist. Hälften av del­tagarna blev lottade att äta sina överskottskalorier från solrosolja, den andra hälften från palmolja.

Ökningen av kroppsfett samt fördelningen av fett i kroppen mättes med magnetkamera före och efter viktökningen, liksom kroppens muskelmassa. Resultatet var enligt Ulf Risérus slående.

– Trots att bägge grupperna gick upp lika mycket i vikt orsakade överkonsumtionen av mättat fett flerfaldigt mer fett i levern och dubbelt så mycket bukfett jämfört med överkonsumtion av fleromättat fett. Dessutom blev den totala mängden kroppsfett högre, medan gruppen som fått fleromättat fett i stället ökade sin muskelmassa.

I en uppföljande studie på överviktiga medelålders personer, kunde forskarna dock inte bekräfta effekten på muskelmassa, däremot tydliga skillnader i leverfett.

– Dessa studier visar tydligt att typen av fett är en betydelsefull faktor som styr hur mycket fett som lagras in i levern. Detta kan ha stor betydelse vid diabetes, men även för förebyggandet av allvarlig leversjukdom, som alltid startar med ökad fettinlagring.

Ulf Risérus har även varit med och tagit fram de uppdaterade europeiska riktlinjerna för kostbehandling av diabetes, liksom de nationella.

Vilka är de viktigaste skillnaderna mot tidigare, och som man behöver ha koll på som dietist?

– Det som förändrats är evidensen, tack vare nya forskarstudier kan vi säga saker säkrare. I dag finns vetenskapligt stöd för att energireducerad kost kan bidra till att typ-2-diabetes går tillbaka, i alla fall vid relativt nydebuterad sjukdom. Forskning föreslår att hos ungefär var tredje person med typ 2 som går ned ordentligt i vikt och sedan håller vikten, blir blodsockernivåerna normala. Det är bra att kunna säga till sina patienter för att motivera dem!

De nya rekommendationerna fokuserar generellt sett mer på kvaliteten på livsmedlen och näringsinnehållet än på den totala mängden fett, protein eller kolhydrater man bör äta.

– Det är stor skillnad på att välja fett från nötter och från smör. Eller att välja kolhydrater från ett helt äpple jämfört med ett glas juice, säger Ulf Risérus.

Han menar att en energirik och felaktig kost är den enskilt viktigaste orsaken till övervikt, bukfetma och fettlever, vilket i sin tur kraftigt ökar risken att utveckla typ-2-diabetes, särskilt hos dem med ärftlighet.

– Men vi vet också att det inte bara är kalorierna som har betydelse. Kostens sammansättning och typ av livsmedel påverkar flera viktiga riskfaktorer vid diabetes, såsom höga blodfetter, fettlever, högt blodtryck och blodsockerreglering. Att följa ett hälsosamt kostmönster kan förebygga ett stort antal fall av både diabetes och hjärt-kärlsjukdom i befolkningen.

Alla typer av diabetes kan ju inte förebyggas. Är det ett problem att typ 1 och typ 2 ibland dras över en och samma kam?

– Jag kan förstå att de som har typ 1-diabetes inte alltid vill blandas samman med typ 2-diabetes, som till stor del orsakats av en ohälsosam livsstil och oftast debuterar på äldre dagar. Samtidigt är typ 2 till viss del ärftlig. Egentligen talar vi om en handfull olika typer av diabetes, som kanske alla borde ha olika namn.

Nya omtalade mediciner som Ozempic, hur påverkar detta forskning, kostråd och nutrition för diabetespatienter?

– Vid kraftig övervikt kan de här medicinerna göra stor nytta, särskilt för personer med typ 2-­diabetes, men de löser ju inte allt. Kostsammansät­tningen är fortfarande lika viktig, vad du äter, när du äter och hur du äter. Jag ser inte de nya medicinerna som ett hot mot nutritionsforskningen och den traditionella kostbehandlingen, det är ett komplement. Det är viktigt att medicinerna används i kombination med förbättrad livsstil.