Skräddarsytt för alla

Mycket av det här tänket grundar sig på begrepp som “personalized medicine” och “precision medicine”. Då pratar vi oftast om behandlingar med väl specificerade läkemedelssubstanser och doseringar hos patienter med en diagnos. Dessa substanser har tydliga biologiskt gynnsamma effekter, men nästan alltid på bekostnad av oönskade biverkningar som accepteras eftersom sjukdomen bör behandlas.

Vi glömmer lätt att många läkemedel saknar effekt hos en betydlig del av patienter med indikationen för just det läkemedlet. I praktiken är det inte ovanligt att 30-40 procent av patienterna inte uppnår den behandlingseffekt man var ute efter.

Är behandlingseffekten hos de övriga patienterna bra kan en läkemedelsstudie ändå ha ett positivt och signifikant resultat. Eftersom läke­medlet påverkar specifika välkända biologiska mekanismer så finns det möjlighet att forska fram varför och vilka patienter som inte svarar på den substansen. Genetiska faktorer som påverkar enzymaktiviteter eller förekomst av specifika receptorer kan spela en viktig roll i sammanhanget och denna typ av kunskap är väsentlig för att komma fram till framgångsrik “personalized medicine”.

Hur är det då med kostbehandling? Först och främst kan man inte förvänta sig samma starka effekter som vid läkemedel, och vi accepterar inte heller biverkningar. I kost handlar det om en inte så specifik kombination av många substanser som har sina egna subtila biologiska effekter. Då förstår vi att, även om enbart 40 procent av konsumenterna inte har den önskade behandlingseffekten, blir det en stor utmaning att uppnå en statistisk signifikant och relevant effekt i en kostinterventionsstudie. Vi kan tro att probiotiskt och prebiotiskt kosttillskott är mer specifikt, men där uppstår utmaningen att effekter av pro- och prebiotika är mycket beroende av tarmens individuella mikrobiella ekosystem.

Eftersom vi pratar om hälsoproblem som oftast inte är förknippade med enkla genetiska avvik­elser så spelar genetik inte alls samma roll som vid läkemedelsbehandling. Allt detta leder till en av mina slutsatser, nämligen att vi inte enbart ska tillämpa paradigm och kunskap knuten till läkemedelsforskning när vi pratar om individuell kostrådgivning. Istället för att enbart förlita oss på evidensbaserade behandlingar kanske vi ska överväga metoder där varje person är sin egen kontroll, och samla in data flera gånger och över en längre tid – även innan behandling sker.

När vi jämför kost med läkemedelsbehandling kommer även en annan och avgörande faktor fram: läkemedelsbehandling är avsett för de som har en sjukdom och diagnos och således under en begränsad tid. Kostbehandling däremot kan med fördel ges till de som inte har symtom (ännu) och under lång tid, egentligen hela livet. Även om den gynnsamma effekten per tidsenhet inte är lika stark som vid läkemedelsbehandling kompenseras den av en mycket längre tidsperiod.

Sammanfattningsvis är personaliserad kostbehandling en ambition som vi kan uppnå, men det krävs nytänk, mycket forskning – och tålamod.

Robert Brummer

Professor och överläkare i gastroenterologi och nutrition, vice rektor och ansvarig för satsningen på mat och hälsa vid Örebro universitet