Lidingös livsstilsprogram främjar seniorers hälsa

Tanken med livsstilsprogrammet är att inspirera och stödja seniorer boende på Lidingö till att göra förändringar mot en bättre hjärnhälsa. Programmet vänder sig till 65-plussare som tillhör riskgrupper för demens. Efter ett lyckat pilotprojekt år 2021 blev projektet en permanent del av stadens verksamhet hösten 2022.

Utifrån FINGER-studien och tillhörande modell har programmet utvecklats och anpassats till den kommunala verksamheten i samarbete med professor Miia Kivipeltos forskargrupp på Karolinska Institutet.

– Det är första gången det faktiskt genomförs både i Sverige och i världen. Intresset för att delta är jättestort. Vi har i genomsnitt haft 250 sökande till varje omgång. Den yngsta som sökt var 63 och den äldsta 96 år, berättar Elin Liss Larsson, hälsopedagog som är projektledare för Träna Hjärna.

Engagemang, samarbete och stöd från förändringsvilliga politiker möjliggjorde att programmet kunde sjösättas.

– Lidingö Stad befann sig i ett förändringsarbete och man började fundera, gör vi verkligen rätt saker för att främja det som verkligen ger effekt? Och med FINGER-modellen hade vi ett konkret redskap med bevisad effekt. Vi har också haft nära samarbete med näringslivet. Och med målgruppen, det vill säga seniorerna som varit med, berättar Elin och fortsätter:

– Vi har faktiskt inte fått några extra resurser eller projektpengar för det här, utan det har handlar om engagemang och att vrida och vända på själva verksamheten.

Centralt för utvecklingen av programmet, som består av sex delar, var att utforma det så att det faktiskt kan leda till varaktiga livsstilsförändringar.

– Det är inte enkelt att ändra på sina levnadsvanor, det vet vi ju. Men vi har haft utvärderingar och workshops tillsammans med deltagarna och lyssnat in. Vad funkar? Vad kan vi göra bättre? Vi är nu inne på omgång tre. Vi har lärt oss mycket längs vägen och vi lär oss fortfarande.

Medelåldern hittills har varit 78 år och det är stor skillnad på vilka förutsättningar som deltag­arna kommer in i programmet med.

– Jag tycker det är så spännande att jobba med den här målgruppen, för det är ju en väldigt stor variation i alla avseenden. Vissa har tränat hela liv­et, andra har aldrig någonsin tränat. Det är också jättestor spridning i vilken kunskap och erfarenhet de har av matlagning. Sen har vi det digitala. Vissa tycker det är väldigt skrämmande och man undviker det gärna om man kan.

Lagt till ett sjätte finger

Därför har man gjort en anpassning av modellen och lagt till ett sjätte finger med individuella samtal som ett komplement till alla andra delar som genomförs i grupp. Deltagarna får reflektera över sina behov, möjligheter och målsättning.

– Kunskap är viktigt, men det krävs motivation för att det ska leda till en livsstilsförändring. Om man får lite mer individuellt stöd tror vi det kan bidra till att man faktiskt bibehåller motivationen över tid.

När det gäller kostens del i programmet så ingår det att laga mat tillsammans vid två tillfällen. Elin tycker inte att det är bristande kunskap om kostrekommendationer som är problemet.

– Det handlar mer om det praktiska. Hur får man till det i sin egen vardag? Det är det som är utmaningen. Vi fokuserar mycket på näring och att prata om vad kroppen behöver.

Vid träffarna bjuder Elin alltid på smakprov på näringsrik mat för att uppmuntra till att våga prova nytt.

– Deltagarna kanske äter det man alltid ätit och nytt vill man helst undvika. Vissa kan kan ha ganska förutfattade meningar som ”Jag tycker inte om grönsaker”. Så jag tycker det är roligt att få bjuda på sådant som de kanske inte testat tidigare. I veckan fick de smaka på linsgryta. Och tidigare har det bland annat varit hummus med fröknäcke, smoothie eller chiapudding.

Att mötas kring maten stärker också den sociala gemenskapen som är ett annat ”finger” i programmet.

Den största anpassningen har Lidingö gjort gällande det femte fingret. som handlar om hjärta och kärl.

– Vi som kommun kan ju inte ta blodprov på våra deltagare, utan där samverkar vi med primärvården.

De flesta deltagare har kärlsjukdomar, och besöker redan regelbundet sina vårdcentraler för att ta den här typen av prover.

– Vårdcentralen har ju möjlighet att följa upp sina patienter. Vi har sett att många inte längre behöver sin blodtrycks- eller diabetesmedicin när de har gått klart programmet.

Eftersom alla sökande inte kan erbjudas en plats har Elin tagit fram sex föreläsningar baserade på FINGER-modellen. Dessutom tipsar man intresserade om olika typer av aktiviteter som redan finns på Lidingö inom kommunens verksamhet, föreningar och även i näringslivet.

Vilka urvalskriterier använder ni?

– Tillsammans med Karolinska Institutets forskarteam har vi tagit fram ett frågeformulär som handlar om livsstil kopplat till riskfaktorer för demens. Vi frågar bland annat om fysisk aktivitet, matvanor och hjärt- och kärlsjukdomar. Vi ställer också frågor om minnesproblematik samt psykosociala faktorer som oro och stress. Utifrån detta skapar vi ett livsstilsindex där vi försöker ringa in och fånga upp dem som har flest riskfaktorer och störst behov.

Den systematiska utvärderingen kommer att göras av Karolinska Institutet som fram till och med i år följt programmen. Men ännu finns inga resultat.

– Vi har själva gjort utvärderingar. Men det handlar ju mer om subjektiva upplevelser. Vissa har verkligen gjort otroliga resor. Som Asta som gick ner tio kilo och fick normalt blodtryck. Hon var deprimerad när hon klev in i programmet och nu lyser hon som en sol, säger Elin och tillägger:

– Vissa har verkligen gått ifrån att aldrig någonsin träna till att ha hittat en träningsform som de tycker är kul. Många av deltagarna håller fortfarande kontakten och ses nästan varje vecka. Vi har fått höra från väldigt många att det verkligen har blivit en räddning och en nystart. Flera har hittat nya vänner för livet. Det tycker vi är fantastiskt.