Efter pro- och pre- kommer postbiotika

Postbiotika är ett relativt nytt begrepp som definieras “beredning av ej levande mikroorganismer och/eller deras komponenter som ger värden en hälsofördel”, alltså hälsofrämjande ämnen som producerats av mikroorganismer. Forskning visar att postbiotika har gynnsamma effekter på tarmslemhinnan och lindrar symtom, både vid IBS och IBD. Postbiotika ändrar de individuella förutsättningarna i tarmen och kan även bidra till hälsoeffekter i andra organ.

Långsiktiga hälsofördelar

Medan probiotika påverkar mikrobiotan kortsiktigt och det är svårt att på förhand veta vilka bakteriestammar som är gynnsamma för en individ, får postbiotika en mer bestående effekt på tarmhälsan genom att stärka både tarmslemhinnan och mikroorganismerna. Postbiotika kan hjälpa mot grundorsaken till symtomen och effekterna kan därmed bli mer bestående.

Postbiotika kan till exempel vara havre som fermenterats av bakterier som valts ut för att ge de bästa förutsättningarna för tarmhälsan. Postbiotika omfattar metaboliter från fermenterade livsmedel samt avdödade bakterier och celldelar. Dessa ger näring och energi till tarmslemhinnan och främjar gynnsamma bakterier som bland annat bildar smörsyra (butyrat) och andra kortkedjiga fettsyror (SCFA). Metaboliterna har en positiv effekt på miljön i tarmen och efter hand kommer de hälsofrämjande bakterierna att dominera.

När tarmfloran är i en gynnsam balans och tarmens slemhinna stärkts tolereras ofta fibrer och FODMAP bättre, vilket gör att även personer med känslig tarm kan äta mer hälsosamt. En individuell upptrappning av grönsaker, baljväxter, frukt och fullkorn görs med fördel i samråd med dietist.

Forskning pågår 

Mer forskning behövs för att förstå mer om mekanismerna bakom postbiotikans effekter och vilken betydelse de har för vår hälsa, men redan nu finns evidens för att de stärker tarmens barriärfunktion och spelar en viktig roll för inflammationsprocesser och immunsystem. Detta kan få stor betydelse för att förebygga och behandla en bredd av diagnoser och sjukdomstillstånd, bland annat tarmsjukdomar, metabolt syndrom och allergi.

De studier som hittills publicerats visar god klinisk effekt av postbiotika (ReFerm) vid IBS och ulcerös kolit, och fler studier pågår. Forskning pågår också kring postbiotikas dämpande effekt på inflammationsprocesser som leder till fibros i levern.

Ta gärna del av aktuell forskning om postbiotika via denna länk.