Följsamhet till nutritions­behandling med kosttillägg

Kosttillägg är ofta en självklar del av nutritionsbehandlingen vid undernäring när den vanliga maten inte räcker till. Följsamheten till denna behandling lyfts dock i litteraturen som utmanande för vissa patientgrupper (1-3). Mot denna bakgrund har forskare från Sverige och Storbritannien granskat de 20 senaste årens forskning om kosttillägg och sammanställt denna i en litteraturöversikt som nyligen publicerats i Nutrition Research Reviews (4). Syftet med litteraturöversikten var att sammanställa barriärer och underlättande faktorer för följsamhet till nutritionsbehandling med kosttillägg bland patienter med (risk för) undernäring.

En litteratursökning gjordes i fyra databaser för att hitta såväl kvantitativa som kvalitativa artiklar som på något sätt berört faktorer av betydelse för följsamhet till eller konsumtion av kosttillägg. Av totalt 21 835 screenade abstracts inkluderades 171 artiklar, där merparten var randomiserade kliniska studier (RCT:s) inom geriatrik och tumörsjukdom (Figur 1). Dessa analyserades i två faser. I den första kvalitativa fasen identifierades barriärer och underlättande faktorer genom en tematisk syntes. I den andra kvantitativa fasen undersöktes bland annat vilka barriärer och underlättande faktorer som hade stöd i de RCT:s som ingick i artikelunderlaget. Världshälsoorganisationens (WHO:s) fem dimensioner för följsamhet till behandling användes som ett ramverk i analysarbetet (5).

Resultatet visade att det finns en rad olika barriärer och underlättande faktorer för följsamhet till kosttillägg (n=59). Kategoriseringen enligt WHO:s fem dimensioner för följsamhet till behandling visade att flest faktorer kunde grupperas till den behandlingsrelaterade och den hälso- och sjukvårdsrelaterade dimensionen.

Indvidanpassat förhållningssätt underlättar

Exempel på faktorer inom den behandlingsrelaterade dimensionen var bland annat att servera kosttillägget kylt och i liten volym (underlättande faktorer) samt lång behandlingsduration (barriär).
Underlättande faktorer inom den hälso- och sjukvårdsrelaterade dimensionen var bland annat fungerande nutritionsrutiner, uppföljning av insatt behandling med kosttillägg, individanpassning och ett personcentrerat förhållningssätt.

Inom de tre andra av WHO:s dimensioner för följsamhet till behandling utgjorde exempelvis ett allvarligare sjukdomstillstånd och onkologisk eller kirurgisk behandling barriärer för konsumtion av kosttillägg (tillståndsrelaterade dimensionen). Inom samma dimension fanns en splittrad bild gällande faktorerna ”ätsvårigheter” samt ”god/dålig nutritionsstatus” då dessa i vissa studier relaterade till högre följsamhet och i andra studier till lägre följsamhet.

En överkomlig kostnad för kosttillägg och ett generöst subventionssystem var viktiga underlättande faktorer liksom närvaro av socialt stöd för patienten (sociala och ekonomiska dimensionen). Inom den patientrelaterade dimensionen fanns studier som beskrev vikten av att patienten är motiverad till behandlingen och uppfattar kosttilläggen som viktiga och fördelaktiga för sin egen hälsa.

En RCT med 45 geriatriska patienter visade bättre följsamhet om kosttillägget serverades i ett glas i stället för i ursprungsförpackning med sugrör (6). En annan RCT på inneliggande patienter visade bättre följsamhet om kosttillägget serverades i liten volym vid fyra tillfällen, i samband med medicin­utdelning, i stället för vid två tillfällen (7). Endast 13 av de 59 identifierade barriärerna och underlättande faktorerna hade stöd i en RCT, vilket visar att det behövs fler studier på detta område där följsamhet eller intag av kosttillägg utgör det primära utfallsmåttet i en klinisk prövning.

Avslutande reflektioner

Litteraturöversikten visade att många olika faktorer är av betydelse för patienters konsumtion av kosttillägg, vilket gör denna nutritionsbehandling komplex. Vi vill därför betona vikten av en holistisk syn på behandling med kosttillägg, där anpassning till den enskilda individens behov är centralt för att möjliggöra goda behandlingsresultat. Om vi vill att produkterna ska konsumeras och undvika svinn behöver patienten involveras i behandlingsbeslut och hälso- och sjukvården behöver skapa goda förutsättningar där behandlingen med kosttillägg ses som viktig och följs upp.

Vår förhoppning är att litteratur­översikten kan vara vägledande för vad som bör beaktas vid initiering av nutritionsbehandling med kosttillägg och därmed utgöra ett stöd för dietister och annan hälso- och sjukvårdspersonal som i sitt dagliga kliniska arbete möter patienter med (risk för) undernäring. x