Relativ energibrist och ätstörningar inom idrott

Relativ energibrist är ett syndrom som beskriver negativa konsekvenser för hälsa och prestation på grund av låg energitillgänglighet (LEA). Energitillgänglighet är den mängd energi som finns kvar till kroppens grundläggande fysiologiska processer när den mängd energi som används under träning dras bort från energiintagen. Kortare perioder med LEA leder bland annat till nedsatt syntes av protein och kreatinfosfat vilket påverkar återhämtning och träningsrespons. Vid långvarig/omfattande LEA sker hormonella förändringar som bland annat leder till menstruationsrubbningar hos kvinnor samt subkliniskt låga testosteronnivåer och nedsatt sexualdrift hos män. 

Det medför även GI-problem, nedsatt benmineralisering samt hjärtkärlpåverkan. Omfattande metabola adaptationer med lägre RMR och NEAT samt högre arbetseffektivitet medför samtidigt att idrottare kan vara viktstabila inom normalområdet, men samtidigt ha för lite energi tillgängligt för att bibehålla normal fysiologisk funktion som till exempel reproduktionsförmåga och ha ökad risk för ohälsa, överbelastningsskador och nedsatt prestation.

Ett komplext problem

Att låg energitillgänglighet kan leda till utebliven menstruation och nedsatt benmineralisering hos kvinnliga idrottare har varit ett känt problem sedan 1990-talet. Senare års studier visar att låg energitillgänglighet med eller utan ätstörning och tvångsmässig träning även drabbar manliga idrottare. Även om studier indikerar att kvinnor är mer känsliga för LEA än män så verkar långvarig/omfattande LEA medföra samma allvarliga konsekvenser för både män och kvinnor. 

Låga testosteronnivåer med nedsatt sexlust har framför allt rapporterats hos unga manliga uthållighetsidrottare och associeras bland annat med nedsatt proteinsyntes och återhämtning, men även ökad risk för stressfrakturer. Oregelbunden och utebliven menstruation är vanligt bland kvinnliga idrottare, men ignoreras ofta trots att det kan medföra allvarliga hälsomässiga konsekvenser såsom överbelastningsskador, endoteldysfunktion, förhöjt LDL-kolesterol och osteoporos. Kliniska studier har samtidigt visat att hormonsystemet hos yngre kvinnor är känsligare för LEA än vad det är hos vuxna kvinnor. Låg energitillgänglighet och symtom på relativ energibrist hos unga är därför extra bekymmersamt, eftersom det är i den perioden i livet till exempel skelettet utvecklas allra mest. 

Orsaker till låg energitillgänglighet

Det är speciellt inom idrotter med fokus på låg kroppsvikt och fettmassa som förekomsten av relativ energibrist och ätstörningar är högst – både bland män och kvinnor. Låg energitillgänglighet kan förekomma omedvetet. Det är till exempel många idrottare och elitmotionärer som inte vet hur mycket och vad de måste äta för att kompensera för ett högt energibehov. 

Både LEA och högintensiv träning påverkar aptiten negativt och kombinationen av nedsatt aptit och mat med låg energidensitet gör det extra svårt att få i sig tillräckligt med energi. Det är vanligt att idrottare i perioder medvet­et äter mindre eller tränar mer för att gå ner i vikt. Det behöver inte medföra något problem så länge perioderna med LEA inte blir för långa. Men, många idrottare får positiv respons vid en viktnedgång, både på träningen och från omgivningen. Därför är det lätt att komma in i ett negativt beteende med ökat fokus på vikt och mat, tvångsmässig träning och återkommande bantningskurer, som med tiden kan utveckla sig till en ätstörning vilket är en vanlig orsak till LEA. 

De flesta studier tyder på att förekomsten av ätstörningar är högre inom elitidrotten än i samhället generellt, högre bland kvinnliga än manliga elitidrottare och högre bland vuxna kvinnliga idrottare än unga. Den rapporterade förekomsten bland kvinnliga idrottare på landslagsnivå i Norge och Danmark är 17–20 procent jämfört med 9 procent i kontrollgruppen, med högst förekomst inom estetiska (44 %) och viktklassidrotter (30 %). Den rapporterade förekomsten bland manliga landslagsidrottare är 4–8 procent jämfört med 0.1 procent i kontrollgruppen. En norsk studie har även visat en högre förekomst av ätstörningar bland unga elitidrottare (7 %) jämfört med kontrollgruppen (2 %). Vi genomför en likartad studie REI-projektet inom svensk elitidrott under 2023. 

Rekommendation

Relativ energibrist med eller utan ätstörning är ett av det största nutritionsrelaterade problemet inom idrotten vilket understryker betydelsen av att svensk idrott följer internationella rekommendationer på området och inför förebyggande insatser med fokus på tidig upptäckt och behandling hos både manliga och kvinnliga idrottare.

• Implementera förebyggande utbildningsprogram och riktlinjer som ska vara riktade mot tränare, ledare och idrottsmedicinskt stöd.