Matmiljön på simhallar: en studie av utbud, utmaningar och potentiella insatser

Våra levnadsvanor påverkar risken att insjukna i icke smittsamma sjukdomar och ohälsosamma matvanor är en av de faktorer som orsakar flest sjukdomar i Sverige. Hälsofrämjande livsmedelskonsumtion är en avgörande del i arbetet med att minska matrelaterad ohälsa. (1) Både Livsmedelverket och Folkhälsomyndig-heten arbetar med regeringsuppdrag som fokuserar på just detta område.  Inom regeringsuppdragen finns intresse för att kartlägga hur utbudet av mat och dryck ser ut i offentligt finansierade miljöer, som till exempel simhallar. (2,3) För att underlätta för befolkningen att ha och bibehålla hälsosamma matvanor är matmiljön av stor vikt. Begreppet matmiljö innefattar många faktorer såsom utbud, pris, smak, tillgänglighet, socio-ekonomi och sociala normer som tillsammans påverkar vad en individ eller en grupp äter (4). När livsmedel med lågt näringsinnehåll och hög energitäthet är tillgängliga i överflöd och marknadsförs i större uträckning än hälsosamma livsmedel kan detta kallas för en obesogen matmiljö (5). För att kunna göra riktade folkhälsoinsatser kopplade till vår kost finns ett behov av att kartlägga, utvärdera och förbättra matmiljöer (4,6). Syftet med denna studie, som genomfördes som ett examensarbete inom kandidatprogrammet i nutrition, med Livsmedelsverket som handledare, var att undersöka hur hälsofrämjande utbudet av mat och dryck är i kommunala simhallar. Studien undersökte även hur väl utbudet överensstämmer med eventuella styrdokument samt identifierade potentiella insatser som kan göra utbudet mer hälsofrämjande. 

Forskning kring matmiljö på sim- och idrottsanläggningar

Studier från Kanada och Storbritannien genomförda under tidigt 2010-tal har dokumenterat matmiljön på helt eller delvis offentligt finansierade arenor med ett hälsofrämjande mandat. Nowak, Jeanes och Reeves publicerade 2012 en studie som kartlagde matmiljön på 67 sim- och idrottsanläggningar i London, Storbritannien. Författarna drog slutsatsen att matmiljön i majoriteten av anläggningarna kunde klassas som obesogen och rekommenderar att lokala policys kring kost borde inkludera dessa anläggningar för att förbättra matmiljön. (7) Naylor et al. publicerade 2010 en fem år lång studie på matmiljön i så kallade ”recreation centres” i British Columbia (Kanada) som inkluderade 77 anläggningar. Författarna observerade att 87 procent av anläggningarna inte hade någon policy kring livsmedel som såldes till barn. Man fastställde att 68 procent av snacks från automater var choklad och chips och att 57 procent av drycken var sockersötad. Därmed klassificerades även dessa miljöer som obesogena. (8). Ett växande antal studier pekar på att matmiljön inom sim- och idrottsanläggningar vanligtvis är ohälsosam (7–9). 

Ett flertal kanadensiska provinser har även utvecklat formella men frivilliga nutritionsrekommendationer, incitamentbaserade program, verktyg och andra online-resurser för personal och beslutsfattare inom dessa arenor (10). Riktlinjerna skiljer sig mellan varje provins men de är alla baserade på respektive provins kostråd. Ett flertal av riktlinjerna innehåller även specifikationer kring matmiljö med fokus på vilka livsmedel som får marknadsföras och även hur stor andel av re-spektive kategori som utbudet får bestå av. (11–13) Dessvärre har framgången av dessa frivilliga riktlinjer varit begränsad. De hinder som står i väg-en för en förändring av sortimentet av mat och dryck och andra aspekter av matmiljön är enligt dessa studier bristande kunskap hos personalen på anläggningarna, ekonomiska aspekter och krav på produkternas hållbarhet (utifrån lagringsmöjligheter och tid). Personalen som driver dessa verksamheter upplever att kunderna efterfrågar just de produkter som finns i sortimenten och när de har lanserat mer hälsosamma alternativ blir försäljningen för låg för att det ska vara ekonomiskt försvarbart att ha kvar produkterna eller maträtterna i sortimentet (9,10).

artläggning av utbud

För att öka kunskapen kring hur matmiljön ser ut på motsvarande anläggningar i Sverige och fastställa om situationen har likheter med den i Kanada och Storbritannien genomfördes en fältstudie. Målet var att kartlägga mat- och dryckesutbudet och den allmänna matmiljön (skyltning, priser och tillagningsmöjligheter) i ett urval av caféerna i de kommunala simhallarna inom Stockholms län. Bland de simhallar som hade ett café på anläggningen gjordes urval baserat på en geografisk spridning, spridning i socioekonomiska förhållanden (inkomst och eftergymnasial utbildning) samt omfattningen av övervikt och obesitas hos vuxna (16+ år) och barn (4-åringar) i respektive stadsdel/kommun (14). Studien omfattade slutligen åtta simhallar: fyra inom Stockholms stad samt en simhall i respektive Botkyrka, Järfälla, Nacka och Solna kommun. Studien omfattande även inhämtning av upphandlingsunderlag för de caféer som drevs av privata aktörer samt kommunala styrdokument relaterade till kost. 

För att standardisera innehållet i kartläggningen av utbudet på varje simhalls café användes ett protokoll som inkluderar tillgänglighet av hälsosam mat, faktorer som underlättar eller försvårar hälsosamt ätande och prissättning av nyckelprodukter. Protokollet omfattar även frågor kring ”nudging”, det vill säga olika sätt att göra de hälsosamma valen till de enklaste valen, med fokus på skyltning som uppmanar kunden att välja vissa produkter eller alternativ. Tillgängligheten av vissa indikatorlivsmedel: livsmedel som antingen rekommenderas eller avråds ifrån att konsumera (exempelvis frukt och grönsaker respektive pommes frites) samt caféernas tillagningsmöjligheter är också en del av protokollet tillsammans med en sammanställning av paketerade livsmedel och drycker (varumärke, produkt och så vidare).

Kategorisering av hälsosamma och ohälsosamma produkter 

För att klassificera färdigförpackade livsmedel i caféernas sortiment som hälsosamma användes kriterierna för Nyckelhålet. Nyckelhålsmärkningen lyfter upp de produkter som innehål-ler nyttigare eller mindre fett, mindre socker och salt och mer fiber och fullkorn (15). Inget av de färdigförpackade livsmedel som fanns på caféerna var Nyckelhålsmärkta, dock innebär detta inte att alla produkter var ohälsosamma. Det är en utmaning att klassificera livsmedel, exempelvis består Nyckelhålet av flera kriterier och ett livsmedel som når upp till alla utom ett skulle kunna klassas som mer hälsosamt än ett livsmedel som inte når upp till något kriterium. De krav som märkningen har för kategorierna färdiga smörgåsar, wraps och andra färdigrätter är strikta med avseende på andel fullkorn, fett, salt och grönsaker. Som exempel kan nämnas keso med müsli: keso är Nyckelhålsmärkt men eftersom müslin innehåller tillsatt socker över maxgränsen 9g/100g kan den färdiga produkten inte Nyckelhålsmärkas. Andra färdigförpackade livsmedel som exempelvis knäcke-bröd med ostkräm, mjuk rågkaka med ost, wraps och portionspåsar med torrostade nötter ligger i linje med de svenska kostråden även om de inte uppfyller Nyckelhålsmärkningen. 

Med avseende på maträtter från caféernas menyer fick endast två maträtter tre poäng, och kunde då enligt protokollet kategoriseras som hälsosamma. Stort fokus låg på klassisk snabbmat på samtliga menyer (korv, hamburgare och pommes frites, kebab och så vidare) som vanligtvis innehåller en hög andel mättat fett och en hög salthalt.

Indikatorlivsmedel

Godis och choklad fanns på alla caféer i betydligt fler alternativ än frukt, medelvärdet var elva artiklar och varierade mellan 4–23. Frukt fanns till försäljning på fem av caféerna som erbjöd mellan 1–3 alternativ. Olika typer av bakverk fanns på samtliga caféer med ett medelvärde på fyra alternativ. Dryckesutbudet var omfattande på samtliga caféer, hälften erbjöd någon form av juice eller smoothie (100 procent frukt), men övervägande del erbjöd bara ett alternativ. Sötade drycker stod för majoriteten av dryckesutbudet, både dryck med tillsatt socker och dryck med sötningsmedel fanns i snitt i åtta alternativ vardera. Fem av caféerna erbjöd minst en sallad, däremot var utbudet av snabbmat (hamburgare, pommes frites, korv, kebab och pizza) avsevärt bredare (1–20 alternativ) och fanns på alla caféer utom ett. 

Låg andel hälsosamma alternativ 

På caféerna finns det hälsosammare val inom både mat och dryck, men majoriteten av det som säljs innehåller tillsatt socker, hög salthalt, och/eller har låg näringstäthet. De flesta maträtter på menyerna saknar en betydande mängd grönsaker, saknar fullkorn och innehåller mycket mättat fett. Resultaten visar att caféerna på simhallarna erbjuder en låg proportion av hälsosamma livsmedel och en hög andel ohälsosamma livsmedel eller livsmedel med låg näringstäthet. 

Styrdokument saknas

Det gick inte att utvärdera hur väl utbudet i simhallarna stämde överens med eventuella upphandlingsunderlag och kommunala styrdokument, eftersom det inte i något fall finns sådana underlag och dokument som specificerar krav för utbudet och matmiljön. I många kommuner, inklusive Solna, Järfälla och Nacka driver privata aktörer simhallarna, men för Solna och Nacka simhall var det enligt upphandlingsunderlagen frivilligt med caféverksamhet på simhallen. På Järfällabadet var caféverksamhet ett krav, men de enda riktlinjerna kopplade till caféet var ”möjlighet att i matväg servera sallad och uppvärmning av halvfabrikat” (16). I Stockholms stad visade det sig att inga upphandlingar för drift av caféverksamheterna var genomförda på Eriksdalsbadet, Vällingby, Farsta och Åkeshov simhall. Verksamheterna har vanliga lokalhyreskontrakt och hyresgästen har full autonomi kring utbud-et i verksamheten. På Fittjabadet i Botkyrka driver kommunen caféverksamheten i egen regi. De riktlinjer som finns på Fittjabadet är: ingen försäljning av produkter innehållande socker till barn och unga under skoltid (fram till kl. 14.00), ingen försäljning av nötter eller tuggummi samt att minimera utbudet av godis (Botkyrka kommun, Kultur och Idrottsförvaltning, privat kommunikation). Det finns därmed en brist på riktlinjer kring matmiljön och försäljning av livsmedel på de kommunala simhallarna i Stockholms län. Däremot har samtliga kommuner där simhallar har besökts en kostpolicy eller matstrategi som omfattar skola, vård och omsorg och vissa kommuner inkluderar även fritidsverksamheter och skolkafeterior. (17–21)

Potentiella insatser

Enligt författarens efterforskningar finns det inga försök, likt de som genomförts i Kanada, till insatser gjorda i Sverige av myndigheter eller kommuner. Däremot har organisationen Generation Pep tagit fram verktyget ”Pep Kiosk” för skol- och idrottskiosker. Verktyget inkluderar förslag på sortiment utifrån Nyckelhålet, tips för hälsosammare alternativ och förslag på ”nudges” som hjälper barn och ungdomar att välja hälsosammare alternativ (22). Den här studien utgör ett exempel på hur matmiljön i simhallar ser ut i frånvaro av officiella riktlinjer och utgör en baslinje för potentiell förändring. 

Baserat på protokollet saknar samtliga besökta simhallar skyltning som uppmuntrar till de mer hälsosamma valen och även tydlig information om näringsinnehållet i maträtterna på menyn. Exponering är en viktig del inom matmiljö och en möjlig åtgärd för att förbättra denna kan vara att lyfta fram de hälsosammare valen med skyltning för att underlätta för kunden att göra bättre val. Detta är speciellt viktigt eftersom inga av produkterna är Nyckelhålsmärkta och det därmed inte finns något som kan ge vägledning för kunden. 

Det som saknades i sortimenten i störst utsträckning var frukt, fruktjuice/smoothie (100 procent frukt), bröd med fullkorn och maträtter med fullkorn. Enkla förslag till förbättring av utbudet är att alltid ha frukt till försäljning, gärna flera alternativ, uppskuren frukt eller grönsaker som till exempel morotsstavar och nötter som inte är friterade eller saltade. Förslag är även att addera fullkorn som till exempel bulgur eller matvete till sallader och wraps samt att erbjuda bröd med fullkorn. Baserat på protokollet och de svenska kostråden bör utbudet inte inkludera, eller i varje fall minimera, alternativ som pommes frites, chips, godis och sötade drycker. 

Signalvärde 

Det finns växande evidens som pekar på att förändringar inom matmiljön i detaljhandeln och på caféer/restauranger (genom att ändra produkt, pris, skyltning och placering) är avgörande i arbetet att främja hälsosamma val hos befolkningen och att därmed minska bördan av icke smittsamma sjukdomar (23). Kommunala simhallar är miljöer med ett mandat att främja hälsa och fysisk aktivitet och erbjudandet om mat och dryck i dessa offentliga miljöer har därmed ett stort signalvärde. Eftersom caféverksamheterna oftast drivs av privata aktörer med krav på lönsamhet blir det en krock mellan vinstdrivande verksamhet och samhälleligt ansvar.  I frånvaro av riktlinjer kring erbjudandet av mat och dryck på dessa arenor visar resultaten i denna studie att stora delar av sortimentet är energitätt och näringsfattigt. Eftersom hälsosamma matmiljöer är grundläggande för att stödja ett hälsosamt kostmönster har simhallarna en unik positionering i att de både kan gestalta en hälsosam matmiljö och hälsosamma matvanor (4). Resultatet i denna studie visar att styrning saknas och att majoriteten av utbudet är ohälsosamt. Detta går inte i linje med en eventuell ambition att den offentliga miljö som kommunala simhallar utgör signalerar att det är möjligt att erbjuda en hälsosam matmiljö. Med tanke på den höga andelen barn och unga som besöker simhallar (24) är dessa likt skolan en miljö med stor potential att stödja utvecklingen av hälsofrämjande vanor och ha en mätbar långvarig effekt. En potentiell insats för att förbättra matmiljön är införandet av en obligatorisk nutritionspolicy som går i linje med nationella kostrekommendationer för att därmed utnyttja simhallens signalvärde.

Eftersom matmiljö är ett komplext begrepp med många olika parametrar skiljer sig matmiljöer avsevärt mellan länder, varför det är av stor vikt att få mer kunskap om hur matmiljön ser ut i Sverige.
Studier som undersöker förhållandena mellan olika delar av matmiljön och kost-, närings- och hälsoutfall är en förutsättning för att kunna ta fram relevanta och riktade insatser som främjar hälsosamma matvanor hos befolkningen och förbättrar folkhälsoutfallet. Det är även av intresse att kartlägga utbudet av mat och dryck samt matmiljön på simhallar i andra delar av landet för att kunna fastställa om resultaten från denna studie kan representera läget i Sverige. Insatser för att förbättra matmiljöerna på dessa arenor har potential att hjälpa anläggningarna att uppnå sitt hälsomandat och samtidigt bidra till en bredare kultur av hälsosamt ätande i sociala och offentliga miljöer.

Slutsats

Sammanfattningsvis finns hälsosamma alternativ på samtliga caféer i de besökta simhallarna, men i betydligt mindre utsträckning än de ohälsosamma. Inga färdigförpackade produkter var märkta med eller uppfyllde kriterierna för Nyckelhålet och i nuläget har inga av kommunerna i Stockholms län där en simhall besökts några styrdokument kring utbudet på caféerna. Insatser kring produkterbjudande och ”nudging” har potential att göra utbudet mer hälsofrämjande genom att bättre spegla de svenska kostråden och underlätta för kunden att göra de mer hälsosamma valen.