Han drivs av att överbrygga kunskapsluckan

Erik hulander disputerade år 2022 vid avdelningen för invärtesmedicin och klinisk nutrition på Göteborgs universitet med fokus på kostens påverkan på hälsoutfall vid reumatoid artrit (RA). I sin avhandling beskrev han effekten på inflammationsmarkörer och riskfaktorer för hjärt-kärlsjuklighet hos vikt-stabila patienter med RA under en randomiserad kontrollerad kostintervention.

 Vad driver dig?  

– Jag har drivits av nyfikenhet och önskan att reda ut frågor där patienter eller anhöriga har hopp om effekt från kosten, men där det saknas dokumentation om så är fallet eller ej, alltså underutforskade frågeställningar. 

– Efter dietistexamen ville jag lära mig mer och sökte mig därför till Oslo universitet, först som utbytesstudent och sedermera blev jag antagen till deras utbildning, med inriktning mot nutritionsbiologi och klinisk nutrition. Under min tid på universitetet i Oslo var det mycket fokus på nutritionsforskning och inflammation, och det var egentligen då jag fick ett djupare intresse för inflammationens betydelse både för friska och vid olika sjukdomar. 

Under tiden i Norge arbetade Erik dels med att starta en klinisk RCT-studie där effekten av dietistkontakt på självrapporterade hälso-utfall undersöktes hos patienter i risk för undernäring. Som masterarbete tog han sedan hand om interna analyser i en RCT-studie där effekten av specifika livsmedel och kosttillskott på biomarkörer för cancertillväxt och inflammation hos patienter med prostatacancer testades.

Erik Hulander säger att han upplever att intresset för kost överlag är stort hos patienter med reumatiska sjukdomar. Många funderar på om de kan äta sig till en bättre hälsa och vad de i så fall ska välja för mat, eller om de bör undvika något.

– Det kändes viktigt att doktorera på, och reda ut en liten pusselbit, av nutritionens betydelse på biologiska hälsoutfall på personer med reumatoid artrit. I avhandlingen beskrivs två RCT-studier, en tioveckors interventionsstudie där en interventionskost jämförs mot en aktiv kontrollkost, och en måltidsstudie där effekten av rött kött – som många patienter upplever att de reagerar på – undersöks.

Vad betyder detta för patienter och för den kliniska behandlingen?

–Eftersom denna senaste artikel beskriver en tvärsnittsstudie kan vi inte avgöra om kostintaget påverkar sjukdomens förlopp, eller om det endast är faktorer relaterade till sjukdomen som leder till ett sämre kostintag. Vi bör komma ihåg att dessa preliminära resultat kommer från patienter i norra Sverige inom en viss ålderskategori, och alltså måste valideras i andra regioner och åldersgrupper. Men de preliminära resultaten antyder att patientgruppen kan ha ökad risk för näringsbrister. Om fler undersökningar kan påvisa samma samband kan det vara på sin plats att utveckla vården och inkorporera nutritionsbehandling i högre grad till dessa patienter. 

Den tidigare RCT-studien på personer med reumatoid artrit som ingick i min doktorsavhandling antydde att kostintaget påverkade utfall så som blodlipider och vissa inflammationsmarkörer. Men om liknande resultat skulle fås av en snarlik intervention i denna patientgrupp vet vi inte, mig veterligen har ingen testat detta i en RCT på patienter med AS. x