Stora skillnader i landet när det gäller möjligheten att få hjälp med sina matvanor

Bättre matvanor kan ge stora hälsovinster. Men trots att Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder kom redan 2011 har hälso- och sjukvårdens förebyggande arbete med matvanor bara börjat. En ny intervjuundersökning med representanter för 18 landsting och regioner pekar på att mer behöver göras för att patienter ska få ett bra stöd i att förbättra sina matvanor.

Dåliga matvanor är idag den största riskfaktorn för ohälsa i Sverige. Samtidigt har det varit trögt för landstingen och regionerna att börja arbeta förebyggande med bra matvanor, medan de har kommit längre med tobak, alkohol och fysisk aktivitet. De intervjuade uppger flera orsaker till det, bland annat att ämnet matvanor är svårt och komplext, att det vetenskapliga stödet för kostråden ifrågasätts och att arbetet delvis saknar stöd från politiker och ledning.

– Precis som det tar tid att förändra sina matvanor, har det tagit tid för primärvården att ställa om till att arbeta mer förebyggande. Det finns fortfarande mycket kvar att göra innan alla landsting och regioner kan erbjuda ett bra stöd till personer som behöver hjälp att förbättra sina matvanor, säger Åsa Brugård Konde, nutritionist på Livsmedelsverket.

Möjligheten att få hjälp med matvanorna påverkas av var du bor
Intervjuerna visar att flesta landsting och regioner har genomfört utbildningar för personal om matvanor och/eller andra levnadsvanor. Men vilka som får utbildning och hur lång den är varierar mycket. Majoriteten har ingen plan för hur de ska fortsätta utbilda personalen på sikt och har heller inte följt upp resultaten av de utbildningar som genomförts. På vissa orter är det enbart dietister, som redan har kunskapen, som genomför samtal. Resultaten bekräftas av Livsmedelsverkets enkät.

– Skillnaderna tycks vara stora mellan landstingen i hur mycket de arbetar med matvanor och satsar på kompetensutveckling. Patienter som behöver få stöd från primärvården att förändra sina matvanor har med andra ord väldigt olika möjligheter att få hjälp beroende på var i landet de bor, säger Åsa Brugård Konde.

Vill ha mer stöd från Livsmedelsverket och andra myndigheter
De intervjuade tycker att det kunskapsstöd och de verktyg som finns idag är bra men många efterlyser mer stöd från Livsmedelsverket och andra myndigheter att uppmärksamma chefer och politiker på hur viktigt det är att primärvården arbetar förebyggande med bra matvanor och vad som krävs för att det ska fungera. Undersökningsföretaget Ipsos har på uppdrag av Livsmedelsverket genomfört djupintervjuer med 20 personer på övergripande nivå i 18 landsting och regioner. Syftet var att få mer kunskap om hur primärvården arbetar med att höja personalens kompetens att föra samtal och ge råd om bra matvanor. Livsmedelsverket har kompletterat undersökningen med en egen enkät.

Förebyggande arbete med bra matvanor i primärvården (Ipsos intervjuundersökning)

Utbildning för samtal om bra matvanor (Livsmedelsverkets enkät)

Källa: Livsmedelsverket