Sömnbrist och dygnsrytm påverkar folkhälsan

En stor del av dagens befolkning, både vuxna och barn, lider av sömnbrist. Skiftarbete är vanligt och påverkar våra dygnsrytmer. Jonathan Cedernaes, en forskare vid Uppsala universitet, undersöker hur sömn påverkar viktiga livsstilsfaktorer som kost och träning.

Tidigare forskning har visat att störd sömn och dygnsrytm ökar risken för hälsoproblem som fetma och typ 2-diabetes.

Genom avancerade kliniska studier, där deltagare har varit vakna hela eller halva nätter, har man undersökt effekterna av sömnbrist med fokus på biomarkörer och vävnadsnivå för att hitta nya sätt att behandla sjukdomar som diabetes.

Det verkar också finnas en koppling mellan ohälsosam kost och försämrad sömnkvalitet, vilket påverkar hormonutsöndring, kognition och blodsockeromsättning.

– Vi har data som tyder på att neurobiologiska parametrar som avspeglar kvaliteten på sömnen, försämras när helt friska deltagare äter en onyttig kost jämfört med en nyttigare kost, förklarar Jonathan Cedernaes. Detta trots att de ätit samma mängd kalorier, på samma tider på dagen, samt att de egentligen sovit lika länge.

Tanken är att öka förståelsen för hur sömn och dygnsrytmer påverkar folkhälsan och identifiera biomarkörer för att identifiera personer med högre risk för försämrad ämnesomsättning. Det gäller specifikt för patienter med typ 2-diabetes.

Förhoppningen är att framtidens diagnostik och behandling kan anpassas utifrån forskningsresultaten. Sömn och dygnsrytm påverkar en rad fysiologiska processer, inklusive ämnesomsättningen, vilket öppnar upp möjligheter att förbättra kliniskt relevanta aspekter med hjälp av forskningsresultat från olika studier inom området.

(Källa: Uppsala universitet-Cecilia Yates)