Kolhydratkvalitet kan påverka risken för typ 2-diabetes

Typ 2-diabetes utgör i dag en av våra mest utbredda folksjukdomar och orsakar betydande mänskligt och ekonomiskt lidande, både i Sverige och världen i stort. Globalt lever var tionde vuxen med diabetes, varav över 90 procent med typ 2-diabetes. Förekomsten förväntas öka från 500 miljoner människor till närmare 800 miljoner till år 2045 (1). Den stora majoriteten, fyra av fem individer, bor i låg- och medelinkomstländer.

Intag av kolhydrater och kolhydratrika livsmedel har under lång tid visat samband med risken att utveckla typ 2-diabetes, till följd av bland annat påverkan på blodglukosnivåer, insulinresistens och risken för att utveckla övervikt och obesitas (2). Senare tids forskning har visat att kolhydraternas kvalitet troligtvis har en större betydelse för kardiometabol hälsa än den totala mängden eller andelen kolhydrater i kosten (3). I min avhandling var det övergripande målet att studera samband mellan kolhydratkvalitet och risken för att utveckla typ 2-diabetes (4).

Inom nutritionsepidemiologi kan vi välja att antingen studera kostmönster, specifika livsmedel eller livsmedelsgrupper, eller olika makro- och mikronutrienter i kosten. I de studier som ingick i avhandlingen använde vi olika metoder för att studera sambandet mellan kolhydratkvalitet och och typ-2 diabetes.

I samtliga analyser använde vi oss av forskningsdata från den omfattande Malmö Kost Cancer-studien, där rekrytering och datainsamling genomfördes under den första halvan av 1990-talet (5). Studiepopulationen utgjordes av närmare 30 000 Malmöbor, både kvinnor och män, i åldrarna 44–74 år. Kostdata samlades in med hjälp av både matdagbok, frekvensformulär och en kompletterande kostintervju. Utfall i typ 2-­diabetes har kunnat följas med hjälp av regionala och nationella registerdata samt uppföljande screening i populationen.

Frukt gav positiva effekter

I den första studien i min avhandling undersökte vi sambandet mellan intag av olika typer av kolhydrater och kolhydratrika livsmedel och risken att utveckla typ 2-diabetes (6). Resultaten visade signifikanta samband med en lägre risk för typ 2-diabetes för både ett högre intag av monosackarider och för frukt. Ett högre intag av disackarider och sötsaker å andra sidan var kopplat till en ökad risk. För vissa livsmedel identifierades ett samband enbart hos det ena könet. Till exempel, ett högre intag av grönsaker och syltprodukter var korrelerat med en lägre risk för typ 2-diabetes hos män, medan ett högre intag av choklad var korrelerat med en ökad risk hos kvinnor.

I den andra studien utforskade vi samband mellan olika kostmönster, baserade på intag av olika kolhydratrika livsmedel, och risken att utveckla typ 2-diabetes (7). Med hjälp av klusteranalys identifierades fem olika kostmönster, vilka karaktäriserades av 1) ett högt intag av grönsaker, 2) ett högt intag av sockersötade drycker 3) ett högt intag av juice,4) ett högt intag av frukt samt 5) ett generellt kostmönster. Efter justering för andra faktorer så var det enbart det kluster som karaktäriserades av en hög fruktkonsumtion som visade ett samband med en lägre risk för typ 2-diabetes.

I den tredje studien fortsatte vi att studera kolhydratkvalitet genom att använda fyra olika index för att mäta fördelning av kolhydrater, socker och kostfiber i kosten (8). Två av dessa index visade samband med minskad risk för typ 2-diabetes, särskilt efter att de deltagare som potentiellt felrapporterat eller nyligen ändrat sin kost exkluderades. Resultaten bekräftade de sannolikt skyddande effekterna av en hälsosam kolhydratkvalitet i kosten, med högre andel fiber och lägre andel socker.

EAT-Lancetkost minskade risken

I den fjärde studien undersökte vi sambandet mellan EAT-Lancetkosten – ett kostmönster som syftar till att främja såväl hälsa som hållbarhet – och risk för typ 2-diabetes (9). Med hjälp av ett särskilt framtaget index, som betonade ett högre intag av grönsaker, frukt, fullkorn, baljväxter, nötter, fisk och omättade fetter, samtidigt som intaget av nötkött, fläskkött, lamm, fågel, mejeriprodukter, ägg, potatis och tillsatt socker begränsades, kunde vi dela in deltagarna efter grad av följsamhet (10). Vi identifierade en signifikant lägre risk för typ 2-diabetes hos deltagare med högst följsamhet till EAT-Lancetkosten.

I den femte och sista studien avsåg vi att studera sambandet mellan intag av specifika frukter och grönsaker i relation till diabetesrisk (11). Resultaten visade signifikanta samband med en minskad risk för typ 2-diabetes vid högre intag av gröna bladgrönsaker och torkad frukt, samtidigt som ett högre intag av kålgrönsaker var kopplat till en ökad risk. Ett högt intag av rotfrukter sågs enbart vara skyddande hos män, medan ett högre intag av bär kopplades till en ökad risk hos kvinnor. Medan de skyddande sambanden i denna studie kan stärkas av tidigare forskning så förklaras sambanden med en ökad risk troligtvis av andra faktorer i kosten.

Sammanfattningsvis visar vår forskning på betydelsen av att främja ett högre intag av frukt och grönsaker (i synnerhet gröna bladgrönsaker) och ett i huvudsak växtbaserat kostmönster. I kombination med en hälsosam kolhydratkvalitet i kosten, med ett hög­re intag av kostfiber och begränsat intag av fritt socker, kan risken för typ 2-diabetes sannolikt reduceras. Dessa matvanor gynnar inte bara människors utan också planetens hälsa.