Till huvudinnehållet

Beställ Dietisten Plus – ett år för 790 kr. Tidning ingår! Beställ idag!

Fyll i din profil för att få mer ut av ditt besök! Gå till mina sidor!

ANNONS

Innehåll från Annons från Nutricia

Annons

Allt fler drabbas av Alzheimers sjukdom - ny forskning och behandling ger hopp

I takt med att befolkningen åldras ökar förekomsten av hjärnrelaterade sjukdomar, där Alzheimers sjukdom är en av de vanligaste. Än så länge saknas botemedel, men tack vare forskningsframsteg är möjligheterna i dag större att upptäcka sjukdomen i tidigt skede och att bromsa förloppet med olika behandlingar.

6 mars, 2025 Uppdaterades 28 maj, 2025 4 minuters läsning

Vad är vanliga symtom?

Alzheimers sjukdom är en progressiv neurodegenerativ sjukdom som i hög grad påverkar individens kognitiva förmågor. De vanligaste symtomen inkluderar försämrat korttidsminne, nedsatt förmåga att hantera vardagliga sysslor och språkstörningar som att hitta ord eller förstå talat språk. Det är också vanligt att man upplever förändrad rums- och synuppfattning, vilket kan leda till problem med orientering och avståndsbedömning. Ett annat symtom kan vara personlighets- och beteendeförändringar, exempelvis ökad irritabilitet, depression eller tillbakadragenhet.

Symtomen kan initialt vara subtila, men förvärras gradvis i takt med att sjukdomen fortskrider.

Vilka är riskfaktorerna?

Den exakta orsaken till varför vissa drabbas av Alzheimers sjukdom är fortfarande okänd. Men forskare har identifierat flera faktorer som kan påverka risken för att utveckla sjukdomen:

• Den främsta riskfaktorn är hög ålder. Efter 65 år ökar risken markant.

• Genetik och ärftlighet – vissa gener har kopplats till en ökad risk, särskilt vid familjär Alzheimers sjukdom.

• Livsstil och hälsa – faktorer som högt blodtryck, diabetes, rökning, låg fysisk aktivitet och ohälsosam kost kan bidra till sjukdomsutvecklingen.

• Hjärnskador – tidigare skallskador har kopplats till en ökad risk för neurodegenerativa sjukdomar.

• Miljöfaktorer – vissa forskningsrön pekar på att miljögifter kan spela en roll, men sambandet är ännu inte helt klarlagt.

Sjukdomen kan börja utvecklas i hjärnan flera årtionden innan de första symtomen visar sig, vilket gör tidig identifiering och förebyggande åtgärder särskilt viktiga.

Kan man förebygga sjukdomen?

Forskning som FINGER-studien tyder på att en hälsosam livsstil kan bidra till att minska risken för Alzheimers sjukdom och andra demenssjukdomar. Särskilt kost och fysisk aktivitet har visat sig ha en positiv inverkan. Det är dessutom aldrig för sent att förändra sina vanor för att förbättra sin hjärnhälsa.

• Näringsrik kost – Medelhavskosten, som är rik på grönsaker, fisk, olivolja, nötter, baljväxter och fullkornsprodukter, anses gynnsam för hjärnans hälsa. Den nordiska varianten, där olivolja ersätts med rapsolja och bär inkluderas, har också positiva effekter.

• Fysisk aktivitet – Regelbunden motion bidrar till ökad blodcirkulation i hjärnan och kan minska risken för neurodegenerativa sjukdomar.

• Mental stimulans – Att hålla hjärnan aktiv genom läsning, problemlösning, sociala aktiviteter och nya utmaningar kan ha en skyddande effekt.

• Social interaktion – Social isolering kan öka risken för kognitiv försämring, medan umgänge och engagerande aktiviteter kan bidra till bibehållen hjärnhälsa.

Tidig diagnos är viktigt

Alzheimers sjukdom är ofta förknippad med stigma och en känsla av skam, vilket kan leda till att personer drar sig för att söka vård. Ökad medvetenhet och kunskap om sjukdomen kan bidra till att bryta denna tystnad och möjliggöra tidigare diagnos och behandling. Det i sin sin tur förbättrar livskvaliteten. Det ger också den drabbade och de närstående bättre förutsättningar att anpassa sig till förändringar.

Närstående spelar en viktig roll i att identifiera symtom och uppmuntra till medicinsk utredning. Många personer med kognitiva svårigheter söker inte vård på egen hand, vilket gör familjens och vännernas observationer värdefulla.

Sjukdomen påverkar hela familjen

Sjukdomen drabbar inte bara individen utan även närstående, som ofta får en betydande roll som vårdgivare. Att hantera en demenssjukdom kan vara känslomässigt och praktiskt krävande, varför stöd och information till anhöriga är avgörande.

Vid misstanke om Alzheimers sjukdom rekommenderas tidig konsultation med vårdpersonal, minnestester och eventuellt ytterligare undersökningar.

Souvenaid - medicinsk kostbehandling

Souvenaid är en näringsdryck särskilt utvecklad för kostbehandling av tidig Alzheimers sjukdom. Den innehåller en vetenskapligt sammansatt kombination av näringsämnen som omega-3-fettsyror, uridinmonofosfat, kolin, fosfolipider och B-vitaminer. Dessa spelar en central roll i nybildningen av fosfolipider i hjärnan. De förekommer naturligt i kosten, men har visat sig vara lägre hos personer med sjukdomen jämfört med friska personer i samma ålder.

Genom att tillföra dessa näringsämnen i en noggrant balanserad kombination, kan de samverka och förstärka varandras effekt, vilket gör att deras samlade påverkan blir större än om de intas var för sig.

Souvenaid är kliniskt testat och tolereras väl. Det har inga kända biverkningar, men bör inte användas av personer med allergi mot fisk-, soja- eller mjölkprotein. För råd om kostbehandling, kontakta din vårdgivare eller apotekspersonal.


Dela artikeln

Folkhälsa

Matvanorna i Norden går åt fel håll

Den nya NORMO-rapporten bekräftar en tydlig trend: livsstilsvanorna i Norden avviker allt mer från NNR2023. Tillsammans bidrar förändrade kost- och rörelsemönster till en negativ folkhälsoutveckling som enligt analysen kräver samordnade insatser på nordisk nivå.

Nina Granberg 10 december, 2025 Uppdaterades 12 december, 2025 2 minuters läsning
AdobeStock_1549146029

Foto: AdobeStock

56 procent av den vuxna befolkningen och 20% av barnen i Norden är överviktiga eller lever med obesitas. Ökningen sedan 2014 syns i de flesta länder, med störst förändringar i Finland, Sverige och på Island.

Nordiska ministerrådets generalsekreterare Karen Ellemann betonade vid seminariet där NORMO-rapporten nyligen presenterades att utvecklingen är tydlig:

-Vi är på väg att bli en stillasittande och överviktig nordisk befolkning, kännetecknad av för mycket skärmtid och en ohälsosam och icke hållbar kost.

Citatet sätter ramen för rapportens huvudbudskap; kostmönster och rörelsemönster bidrar tillsammans till en negativ folkhälsotrend som kräver samordnade insatser.

Tydliga utvecklingsmönster i den nordiska regionen

Frukt och grönsaker: Intaget har minskat, framför allt frukt, och ligger fortsatt under rekommendationerna. Fullkorn: Konsumtionen har minskat sedan 2014 och är låg i hela Norden. Fisk: Intaget är stabilt men lägre än rekommenderade nivåer. Kött: Det totala köttintaget är högt, särskilt i Danmark och Finland. Energitäta livsmedel med lågt näringsinnehåll: Intaget är fortsatt högt bland vuxna, med variation mellan länder. Energidrycker: Konsumtionen har ökat i alla länder, särskilt bland unga.

Tydliga skillnader mellan grupper

Skillnaderna mellan socioekonomiska grupper är stabila över tid:

  • Utbildning: Personer med högre utbildning, eller högre utbildningsnivå hos föräldrar, rapporterar mer hälsosamma matmönster och lägre konsumtion av sötade drycker och energidrycker.
  • Ålder: Yngre vuxna äter mindre frukt, fullkorn och fisk samt mer kött och energidrycker än äldre.
  • Kön: Kvinnor rapporterar högre intag av frukt, grönsaker och fullkorn; män högre intag av kött och sötade drycker.

Politiska verktyg lyfts fram

Vid presentationen i Köpenhamn lyftes flera möjliga nordiska policyåtgärder för att underlätta mer hälsosamma val:

  • Sänkt moms på frukt och grönsaker
  • Gemensam nordisk hälsomärkning, exempelvis NutriScore
  • Reklambegränsningar riktade till barn
  • Reglering av energidrycker, såsom åldersgräns och koffeinmax

Flera länder har redan tagit steg i denna riktning, och panelisterna underströk att nordiskt samarbete kan ge större effekt än enskilda nationella insatser.

Fakta: Vad är NORMO?

NORMO (Nordic Monitoring of Diet, Physical Activity and Overweight) är Nordiska ministerrådets återkommande kartläggning av matvanor, fysisk aktivitet, stillasittande och viktstatus i de nordiska länderna.

Undersökningen genomförs med harmoniserade metoder för att möjliggöra jämförelser mellan länder. Årets rapport bygger på data från 2024 och följer utvecklingen sedan 2011/2014.

Syftet är att ge underlag för nationell och nordisk folkhälsopolitik samt att följa hur väl befolkningens vanor överensstämmer med de nordiska näringsrekommendationerna, NNR2023


Dela artikeln

Livsmedel

EU ska undersöka mikroplaster i mat

Efsa, den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, har fått i uppdrag av Europaparlamentet att undersöka mikroplaster i mat, vatten och luft.

Nina Granberg 9 december, 2025 Uppdaterades 11 december, 2025 1 minuts läsning
AdobeStock_1759119640

Foto: AdobeStock

Intresset och oron för mikroplaster har ökat bland konsumenter i både Sverige och alla andra EU-länder de senaste åren. Nu har Europaparlamentet givit Efsa i uppdrag att ta fram ett vetenskapligt underlag om mikroplaster i både mat, vatten och luft.

- Det är bra att Efsa få det här uppdraget eftersom det fortfarande saknas mycket kunskap på området, säger Salomon Sand, toxikolog på Livsmedelsverket.

Efsa kommer att titta på den senaste forskningen om mikroplast, exempelvis om hur mikroplaster tar sig in i och påverkar människokroppen och vilka effekter det kan ha, hur förekomsten i livsmedel kan mätas samt hur mycket mikroplaster vi exponeras för via mat baserat på befintliga data.

Efsas bedömning förväntas bli klar i slutet av 2027.

Läs mer om uppdraget här: Microplastics: European Parliament requests scientific advice from EFSA


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.